ekonomiSK återrapportering

En presentation över ämnet: "ekonomiSK återrapportering"— Presentationens avskrift:

1 ekonomiSK återrapportering
24 januari 2019 Fredrik Gunnarsson

2 Varför? Vad har gjorts tidigare?
Ekonomiska slutredovisningar har lämnats in under alla år. Ekonomienheten har läst sista raden och krävt tillbaka medel som inte förbrukats. Ingen kontroll av siffrorna har gjorts. 2010 GD-beslut om införande av vetenskaplig och ekonomisk rapportering via system. T.o.m fokus på vetenskaplig rapportering. 2016 krav från Riksrevisionen ang. ekonomisk rapportering, fokus skiftade till detta. Pilot hösten 2016 (2 bidragstyper, 26 bidrag, 13 medelsförvaltare)

3 Vad har gjorts? 2017 maj-sept – första ekonomiska återrapporteringsomgången via Prisma. Ca 1000 bidrag. Uppföljning av 2017 Ingen revision, fokus på att hitta avvikande rapportering Ca 10% av alla rapporter. PL/EK kontaktades via mejl ang. hög totalförbrukning, låg lönekostnad, hög driftskostnad, avskrivningsdiskrepans, fel erhållna medel.

4 Vad har gjorts? 2018 feb-mars andra återrapporteringsomgången. Ca 2000 bidrag. Uppföljning av 2018 Åter genomgång av avvikande rapportering tillsammans med revision ca 10% av alla rapporter. Efter budgetkontroll samt hänsyn till tidigare kontakt med VR kontaktades ca 150 (utöver revision). Revision: 20 bidrag,15 pågående och 5 slutrapporterade (ej Prisma). Strategiskt urvalsfokus (Prismarapporter): hög totalförbrukning år 1-2 10 stora medelförvaltarna (flest på KI) Uppgifter begärts in från redovisningssystemet (granskning av löner, overheadkostnader och ev. medfinansiering). Slutanalys pågår

5 Frågor? Generella och redovisningsmässiga frågor:
Tekniska frågor kring rapportering och formulär i Prisma: