Rehabilitering av kognitiv funktion vid Stressrehabiliteringen, NUS

En presentation över ämnet: "Rehabilitering av kognitiv funktion vid Stressrehabiliteringen, NUS"— Presentationens avskrift:

1 Rehabilitering av kognitiv funktion vid Stressrehabiliteringen, NUS

2 Multimodal rehabilitering Stressrehab
Anhörigträff KBT i grupp Läkarbesök Arbets-rehabilitering Fysisk aktivitet Tillägg: Kognitiv träning Team

3 Neuropsykologisk rehabilitering
Förbättra perceptuella och kognitiva funktioner Stödja patientens psykologiska anpassning till sin nya situation Stödja patientens omgivning så de bättre kan hantera situationen

4 Rehabilitering i MMR Utmaning: kognitiv påverkan avseende exekutiv funktion, arbetsminne, uppmärksamhet, processhastighet och episodiskt minne. (Gavelin H. M. 2015) I intervjuer med patienter i behandling framkom att många patienter upplevde att gruppbehandlingen var hjälpsam för kognitiva nedsättningar.

5 Rehabilitering i MMR - generellt
Viktigt för alla yrkesgrupper: Agenda Använda tavlan – fota! Pauser Hålla ramarna Egna beteenden Sammanfattning Agendan hjälper både oss och patienten. Vad ska vi prata om. Kan återkomma till den, peka var i den vi är. Vi använder tavlan ofta och uppmuntrar patienterna att fota det som är relevant för dem. Vi tänker också på hur vi använder tavlan, att t.ex. inte prata och skriva samtidigt. Vi arbetar med olika situationer som vi skriver ner. Skriver även ner frågor som alla ska svara på för att det ska vara tydligt. Vi använder oss också av bilder, inte bara text när vi arbetar med tavlan. Om vi ger dem uppgifter till nästa träff så använder vi tavlan även till detta. Egna beteenden – tänker på att själva inte prata för länge. Tala i måttligt tempo. Göra en sak i taget. Vara tydlig med när samtalet/träffen är avslutad genom t.ex. djupt andetag. Avslutar varje träff med att sammanfatta vad vi pratat om.

6 Rehabilitering MMR - samtalsbehandling
Medveten närvaro Balans mellan aktivitet och återhämtning Rutiner och energifördelning Minnesstrategier och påminnelser Lyssna inåt – vad behöver jag? Hur strukturera och planera när det är just dessa funktioner som är nedsatta? Yttre stöd och hjälpmedel är viktigt! Medveten närvaro – minimera kraven på delad uppmärksamhet. Att göra en sak i taget avlastar hjärnan. Stanna upp – ger oss tid att reflektera och då också komma ihåg sådant vi kanske glömt. Balans hjälper oss att hålla ansträngningen på en rimlig nivå. Arbetar med både aktivitet och återhämtning. Avseende återhämtning: lägga in pauser för att orka längre. Aktivitet – bryta av. Dela upp arbetsuppgifter i mindre uppgifter hjälper med uthållighet. Rutiner och energifördelning – vilken tid är min koncentration bäst? Fördela ut aktiviteter jämt över dagen, när lägga mest koncentrationskrävande arbetsuppgifter? Oftast på morgonen. Rutiner ger hjälp med struktur – tar mindre energi om vi avlastar hjärnan – lägger strukturen utanför oss själva. Patienterna glömmer ibland att arbeta med sina hemuppgifter i behandlingen – redan då kan det bli aktuellt att prata om vilka minnesstrategier som kan vara hjälpsamma för att komma ihåg. T.ex. påminnelser på mobilen, sätta upp lappar vid dator, be andra om hjälp. Andra minnesstrategier som vi pratar om vid behandlingen: checklista, …. Inte ovanligt att många patienter är vana att förlita sig på sitt minne för att göra saker – uppmuntrar till att istället skriva ner, använda kalender etc. Lyssna inåt genom att t.ex. reflektera över på vilket sätt man är trött och hur man behöver vila. Om jag t.ex, är mentalt trött behöver jag vila huvudet, men kan bryta av med en fysisk aktivitet.

7 Rehabilitering MMR - arbetsrehab
Kognitiv ergonomi Information till chef/ledning

8 Kognitiv träning - plasticitet
Plasticitet – hjärnans förmåga att förändras Strukturella förändringar, hjärnområden och förbindelser (t. ex. taxichaufförer i London, Maguire et. al. 2006) Funktionella förändringar, aktiveringsmönster (t.ex. Dahlin et. al. 2008) Kognitiv träning Förbättrar tränad funktion (t. ex. Sandberg et. al. 2014, Chein & Morrison, 2010; Dahlin et al. 2008; Jaeggi et al. 2008) Uppvisar ibland transfereffekter Finns kritik (se t.ex. Melby-Lervåg & Humle 2013) Barn, vuxna, äldre, ADHD, depression, traumatisk skallskada etc. Som jag var inne på tidigare är hjärnan kognitionernas organ. Så om vi tänker oss att vi ska kunna förändra kognitiv förmåga behöver vi veta att hjärnan går att förändra. Vi vet idag att hjärnan är plastisk och det finns flera olika studier som visar på detta. Hjärnan kan förändras både i vissa strukturer men också i hjärnområdens förbindelser med varandra. Allt vi gör sätter spår i hjärnan. Tittar vi då på kognitiv träning finns ett flertal studier på just detta. Det grundläggande antagandet är att man genom att utmana de tillgängliga kognitiva resurserna kan individens kognitiva kapacitet förlängas.

9 Rehabilitering MMR – kognitiv träning
Datoriserat minnesträningsprogram hemma 5 uppgifter vid varje tillfälle – totalt 6 uppgifter Varje session tar ca. 20 minuter 36 sessioner (3ggr/vecka under 12 veckor) Individuellt anpassat utifrån prestation Samtliga adresserar den exekutiva förmågan uppdatering Modifieringar i tillvägagångssätt vid klinisk implementering Timing viktigt! Träningen görs efter samtalsbehandlingens avslut. Kognitiva tester görs inte – nytta, resurs etc. Istället självskattningar.

10

11 Kliniska observationer efter kognitiv träning
Patienterna beskriver: Upplevelse av bättre minne (eg. exekutiv funktion?) Förståelse för hur deras minne/kognitiva nedsättning fungerar Acceptans för situationen Aktivt arbete med sitt prestationsbeteende Hjälp att skapa strategier – t.ex. planera när vissa uppgifter ska göras Berätta om cogmed!

12 Träningsprogram RECO – Umeå Braintrain. Ej för kommersiellt bruk
CogMed (