Miljörisker med växtskyddsmedel och deras hantering Utbildning för växtskyddsutbildare och anordnare av examen 2018.

En presentation över ämnet: "Miljörisker med växtskyddsmedel och deras hantering Utbildning för växtskyddsutbildare och anordnare av examen 2018."— Presentationens avskrift:

1 Miljörisker med växtskyddsmedel och deras hantering Utbildning för växtskyddsutbildare och anordnare av examen 2018

2 Innehåll Allmänt Lagstiftning som hänför sig till växtskyddsmedel
Godkännandeprocessen Bedömning av miljöriskerna Vilka hanteringsmetoder för miljörisker används i Finland? Utbildning för växtskyddsutbildare och anordnare av examen,

3 Växtskyddsmedel Utvecklats för att utrota vissa organismer som ska bekämpas Sprids i miljön och på näringsväxterna Skadliga effekter begränsas inte till de organismer som bekämpas (hälsa, miljö)  kan släppa ut på marknaden efter godkännande I Finland har växtskyddsmedel förhandsgranskats sedan 1952

4 Växtskyddsmedel i lagstiftningen
Förordning om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden EG Nr 1107/2009 bekämpningsmedel EG Nr 128/2009 Förordning om statistik om bekämpningsmedel EG Nr 1185/2009 Ändring av maskindirektivet EG Nr 2009/127 GODKÄNNANDE AV VÄXTSKYDDSMEDEL Bedömning av bl.a. miljö- och hälsoriskerna; endast godkända preparat får användas HÅLLBAR ANVÄNDNING AV VÄXTSKYDDSMEDEL T.ex. användarutbildningar, rådgivning, testning av spridningsutrustning, integrerat växtskydd INSAMLING AV UPPGIFTER OM FÖRSÄLJNING OCH ANVÄNDNING AV VÄXTSKYDDSMEDEL MILJÖKRAV PÅ SPRIDNINGSUTRUSTNING FÖR VÄXTSKYDDSMEDEL

5 Framskridandet av riskbedömningsprocessen 1/2
Sökanden lämnar in utredningar om de verksamma ämnena och preparatet i enlighet med EU:s krav samt den preliminära riskbedömningen Internationella testanvisningar God laboratoriepraxis (GLP) Tukes bedömer de risker som användningen av preparatet medför De verksamma ämnena bedöms och godkänns på EU-nivån Endast preparat som innehåller verksamma ämnen som godkänts i EU (bevisat säkra att använda) kan godkännas. Riskbedömningen av preparaten delas mellan medlemsländerna i samma zon - Norra zonen: De nordiska länderna och Baltikum Avsikten är att harmonisera preparatens användningsområden och -volymerna i zonen

6 Framskridandet av riskbedömningsprocessen 2/2
Preparaten godkänns och riskhanteringsmetoderna väljs nationellt I Finland är Tukes den ansvariga myndigheten Användningsbegränsningarna med syfte av att förebygga miljöriskerna kan variera mellan de olika medlemsländerna Godkännandets giltighet beror på godkännandet av det verksamma ämne eller de verksamma ämnen som preparatet innehåller I Finland får man endast använda preparat som är godkända i Finland, har köpts i Finland och som är försedda med förpackningstexter på finska och svenska!

7 Beredning av ett godkännandebeslut
Beredningen av ett godkännandebeslut baseras på bedömningen av preparatets effekter och risker: Fysikaliska och kemiska egenskaper och analysmetoder Hälsorisker och arbetstagarens exponering Risker för konsumenterna (rester i livsmedel) Påverkan på miljön (koncentrationer) Effekter på organismer Biologisk effektivitet Klassificering och märkningar Kaija Kallio-Mannila

8 Vad innebär en bedömning av miljöriskerna?

9 Växtskyddsmedel medför problem när de kommer ut i miljön
1 Nedbrytning i luften 2 Vindavdrift 3 Urlakning i samband med regn 4 Avdunstning 5 Nedbrytning i marken p.g.a. ljus 6 Vinderosion 7 Transportering i växten 8 Nedbrytning i marken (kemisk eller biologisk) 9 Fästande i jordpartiklar 10 Utlakning 11 Ytavrinning 12 Transportering till grundvatten 13 Rörelse i grundvatten 14 Nedbrytning i vatten och sediment ? ? ? ?

10 Bedömning av miljöriskerna
Användning av växtskyddspreparat i enlighet med godkännandeansökan Påverkan på miljön miljökoncentrationerna bedöms Ekotoxikologiska effekter värden som beskriver toxisitet Beskrivning av risken Riskens allvarlighetsgrad med relationstal (toxicitet: exponering) Riskhantering Metoder med vilka relationstal som beskriver risken kan hållas på en godkänd nivå (inte alltid möjligt)

11 Exponering + toxicitet = risk
Påverkan på miljön miljökoncentrationerna bedöms Ekotoxikologiska effekter värden som beskriver toxisitet Bedömning av koncentrationer som den använda volymen av preparat orsakar i Jordmånen Grundvatten Ytvatten Sediment Fåglar och däggdjur Vattenorganismer: fiskar, vattenlevande ryggradslösa djur, alger, vattenväxter Bin och andra nyttiga ledfotingar Jordlevande organismer och mikrobiell aktivitet Växter som inte ska bekämpas Godkända gränsvärden för relationstalen för växtskyddsmedlens toxicitet: exponering från växtskyddsförordningen

12 Vilka hanteringsmetoder för miljörisker används i Finland?

13 SÄKER ANVÄNDNING FÖRUTSÄTTER I REGEL RISKHANTERINGSMETODER
Begränsning av upprepad användning Användningsvolymer och antalet användningar Skyddsavstånd till vattendrag Varningar som avser organismer SÄKER ANVÄNDNING FÖRUTSÄTTER I REGEL RISKHANTERINGSMETODER Grundvattenbegränsningar

14 Grundvattenskydd

15 Grundvattenbegränsning
Begränsningen baseras på spridningen av det verksamma ämnet eller dess nedbrytningsprodukt/er Växtskyddsmedlet och dess nedbrytningsprodukter kan transporteras i marken, varför preparatet inte får användas på viktiga grundvattenområden eller andra områden som är lämpliga för vattenanskaffning. Runt brunnar och källor som används till anskaffning av hushållsvatten ska lämnas en minst 30–100 meter bred obehandlad skyddszon. Användning av växtskyddsmedlet på grov mo och jordarter grövre än grov mo bör undvikas.

16 Grundvattenområden www.paikkatietoikkuna.fi
Utbildning för växtskyddsutbildare och anordnare av examen,

17 Miljökartatjänst https://wwwp2.ymparisto.fi/Karpalo

18 Vattendragsbegränsningar
Ytterligare information om skyddsavstånden till vattendrag: Leona Mattsoff

19 Faktorer som påverkar skyddsavståndet till vattendrag
Toxicitet för vattenlevande organismer Användningsvolymer och antalet användningar Vindavdrift, yt- och täckdikesavrinning Avdriftsreducerande munstycken  Baseras på risk! 1 3 Vindavdrift 2 Ytavrinning 3 Täckdikesavrinning Täckdikesavrinning ska inkluderas i riskbedömningen.

20 Vad ska skyddas, vad avses med ett vattendrag?
Vattenlagen: med vattendrag avses: Sjöar, tjärnar, älvar, bäckar och andra naturliga vattenområden samt konstgjorda sjöar, kanaler och andra motsvarande konstgjorda vattenområden, dock inte rännilar, diken och källor Avrinningsområdet av ett vattendrag är > 10 km2 Skyddsavstånden till vattendrag gäller även havsområden Se till att inte förorena källor och brunnar med växtskyddsmedel

21 Miljökartatjänst https://wwwp2.ymparisto.fi/Karpalo

22 Vattendragsnätverket från geodataportalen Paikkatietoikkuna
Älvar, bäckar

23 Odlare som erhåller jordbruksstöd: Vattendragen finns i Vipu-tjänsten

24 Skyddsavstånd på försäljningsförpackningar – vindavdrift är viktigast
Alla sprutbara preparat (även konsumentbruk): Se till att inte förorena vatten med preparatet eller dess förpackning. Undvik att bespruta vid blåsigt väder. Preparat för yrkesbruk: Vid besprutning på områden som gränsar till vattendrag ska ett skyddsavstånd på minst 3 meter lämnas till vattendraget för att skydda vattenlevande organismer. Anordningen för ifyllning av preparat får inte användas för ifyllning av traktorsprutan från ett vattendrag och överbliven besprutningsvätska eller vätska som använts för rengöring av sprutan får inte hamna i vattendrag. Skyddsavstånden är alltid preparatspecifika! | Utbildning för växtskyddsutbildare och anordnare av examen 2018

25 Varför har de olika växterna olika skyddsavstånd?

26 •Observera att skyddsavståndet varierar enligt preparat och användningsobjekt på följande sätt:
◦minimalt skyddsavstånd är alltid 3 meter ◦åkerväxter 3–20 meter ◦bärodlingar, prydnadsväxter och plantskolor 3–30 meter ◦fruktträd 3–50 meter

27 När får man använda ett spaltmunstycke
När får man använda ett spaltmunstycke? På vilket avstånd ska munstyckena användas? 3–100 m 10–100 m 5–100 m 3–100 m

28 Om ett spaltmunstycke inte får användas eller om du förkortar skyddsavstånden
Ett vanligt spaltmunstycke får inte användas på närmare än 100 meters avstånd av ett vattendrag På närmare håll ska man använda teknik som minskar vindavdriften enligt anvisningarna i tabellen på försäljningsförpackningen Ytvattenskydd är alltid preparatspecifikt! Ei oteta Utbildning för växtskyddsutbildare och anordnare av examen,

29 Behovet av munstycken för växtskyddsmedel 2013
3 meter med spaltmunstycken Med luftassisterade munstycken är skyddsavstånden kortare Luftassisterade munstycken måste användas Tillväxtregulatorer 100 % - Herbicider 90 % 5 % Fungicider 25 % 37 % 38 % Insekticider 4 % 36 % 60 %

30 https://tukes.fi/sv/vattendragsbegransning
Förteckningar över munstycken och arbetstryck med vilka man kan minska vindavdriften på önskat sätt Skydda vattendragen mot vindavdriften

31 Förteckningen visar munstycken som minskar vindavdriften med 50, 75 och 90 %

32 Skydda vattendragen mot ytavrinning (2)
Skyddsavståndet med en traktorspruta alltid 10 meter. Preparatspecifikt Det kan finnas preciseringar för olika växtarter enligt t.ex. besprutningstidpunkten och bruksvolymen På skiftet rekommenderas fleråriga vallväxter som berättigar till stöd Skyddsavståndet kan inte minskas med vindavdriftsreducerande munstycken

33 Skydda vattendragen mot täckdikesavrinning (3)
Möjliga riskhanteringsmetoder för att minska täckdikesavrinningen minskning av bruksvolymerna eller antalet användningar begränsning av besprutningstidpunkten

34 Organismvarning: skydd av fåglar, däggdjur, pollinerande insekter, jordlevande organismer och vilda växter

35 Organismvarning: fåglar och däggdjur
Bekämpningsmedlet är synnerligen giftigt för fåglar och däggdjur, därför ska frön som betats med preparatet vid sådd omsorgsfullt täckas med jord. Överblivna frön får inte förvaras inom räckhåll för fåglar eller däggdjur. Betade frön som av misstag spritts i omgivningen ska avlägsnas för att skydda fåglar och vilda däggdjur.

36 Växtskyddsmedlens bivarningar
Insekticider omfattar flera olika kemiska grupper som är försedda med bivarningar Även vissa herbicider har egenskaper som är skadliga för bin

37 Exempel på bivarningar på försäljningsförpackningar
Växtskyddsmedel som är skadligt (menligt) för bin och humlor. Behandling av blommande växter är tillåten endast efter binas flygtid mellan kl. 21 och 06. Preparatet är mycket giftigt för bin och andra pollinerande insekter. Får inte användas för behandling av blommande växter. Alltid: Användning av preparatet är förbjudet närmare än 60 meter från bikupor utan biodlarens medgivande. Växtspecifika bestämmelser, t.ex. Får inte användas för behandling av blommande växtermed undantag av ärter och potatis. Behandling av t.ex. blommande ärter är tillåten endast efter binas flygtid mellan kl. 21 och 06. Tukes har för avsikt att precisera bivarningarna på försäljningsförpackningarna OK

38 Jordlevande organismer, grundvattenskydd eller annan orsak
Begränsning av upprepad användning kan avse preparat eller verksamma ämnen För att skydda jordlevande organismer får detta preparat inte användas på samma jordbruksskifte under på varandra följande år. För att skydda jordlevande organismer får detta eller något som helst annat preparat som innehåller det verksamma ämnet X inte användas oftare än vartannat år på samma jordbruksskifte. På äldre förpackningar var bestämmelsen följande: Eftersom det verksamma ämnet bryts ned långsamt i jorden och kan ackumuleras i jorden vid upprepad användning, får detta preparat och andra preparat som innehåller samma verksamma ämne inte användas under på varandra följande år på samma jordbruksskifte.

39 Skydd av växter som inte ska bekämpas
Detta är en rekommendation! Bl.a. skydd av växtligheten på intilliggande skiftet, gårdsplan, trädgårdsland

40 Till sist

41 Försäljningsvolymer av växtskyddsmedel i Finland 2000-2017
Sammanlagt Skogsbruk Jordbruk Verksamma ämne År

42 Försäljning av växtskyddsmedel i Finland 1953–2017
Sammanlagt Tillväxtregulatorer Verksamma ämne År

43 Försäljning av växtskyddsmedel i Finland 2017
Förändring i försäljningen jämförat med 2016 Verksamma ämne Preparat Jordbruk och trädgårdar Herbicider Tillväxtregulatorer Fungicider Insektisider Skogsbruk Biologiska bekämpningsmedel Sammanlagt

44 Tack! Pauliina Laitinen Sari Autio Leona Mattsoff Venla Kontiokari
Riitta Silvo Virpi Virtanen