Finanspolitik i praktiken

En presentation över ämnet: "Finanspolitik i praktiken"— Presentationens avskrift:

1 Finanspolitik i praktiken
Karolina Ekholm, statssekreterare Gästföreläsning, SU, 17 december 2018 Finansdepartementet

2 Disposition Finanspolitikens roll och det finanspolitiska ramverket
Förutsättningar för finanspolitiken Makroekonomiskt läge Strukturella utmaningar Faktisk finanspolitik ‒ övergångsbudget och framröstad budgetmotion Finansdepartementet

3 Finanspolitikens roll och det finanspolitiska ramverket
Finansdepartementet

4 Ansvarsfördelning för den ekonomiska politiken
EKONOMISK POLITIK Stabiliserings-politik Penningpolitik Riksbanken Finanspolitik Finans-departementet Strukturpolitik Fackdepartement (arbetsmarknad, näring, utbildning etc.) Regering och riksdag fattar beslut Riksbanks-direktionen fattar beslut Finansdepartementet

5 Finanspolitiskt ramverk
1. Utgiftsramar och inkomster 2. Anslag inom utgiftsområden Budgetprocess i två steg Bestäms flera år i förväg Utgiftstak Har varit 1 procent över konjunkturcykel En tredjedels procent från och med nästa år Överskottsmål Balanskrav för kommunerna Utvärderar finanspolitiken i årlig rapport Finanspolitiskt råd Finansdepartementet

6 Förändringar av ramverket från och med nästa år
Sänkt överskottsmål till en tredjedels procent av BNP Införande av ett skuldankare på 35 procent av BNP Riktmärke Uppföljning av målet baserat på det strukturella sparandet Beräkning av vad offentligt finansiellt sparande skulle vara om ekonomin var i konjunkturell balans Översyn av överskottsmålets och skuldankarets nivå vart åttonde år Finansdepartementet

7 Stabilitets- och tillväxtpakten
Två huvudregler i Maastrichtfördraget 1992 Offentligt finansiellt sparande får lägst vara -3 procent av BNP Skuldkvoten får högst vara 60 procent Ett landspecifikt medelfristigt budgetmål (MTO) Det strukturella sparandet får inte vara lägre än -1 procent av BNP Ger en säkerhetsmarginal till -3 procent av BNP Utgiftskriteriet Om det medelfristiga budgetmålet inte klaras Nettoutgifterna får inte öka snabbare än potentiell BNP Finansdepartementet

8 Vad karaktäriserar finanspolitiken?
Regler på nationell nivå och EU-nivå sätter ramar Medelfristigt perspektiv Liksom de penningpolitiska besluten beroende av makroekonomiska prognoser Fokus på budgetåret Utfall av förhandlingar inom regeringen Finansdepartementet sammanhållande roll Politiken läggs fast i två årliga propositioner Riktlinjer i vårpropositionen (och bedömning av utgiftstak för sista prognosåret) Konkret budgetförslag i höstens budgetproposition Finansdepartementet

9 Förutsättningar för finanspolitiken
Makroekonomiskt läge Finansdepartementet

10 Fortsatt gynnsam omvärldskonjunktur, men en hel del risker
BNP i omvärlden Procentuell förändring Handelsviktad BNP i omvärlden (KIX) Procentuell förändring Källa: IMF Källor: Macrobond och egna beräkningar (BP19) Finansdepartementet

11 Tydlig men ojämn återhämtning i EU
BNP Index 2006=100 Arbetslöshet Procent av arbetskraften år Källa: Europeiska kommissionen (AMECO) Finansdepartementet

12 God tillväxt i Sverige BNP-tillväxt för Sverige och världen Årlig procentuell förändring, fasta priser Anm.: BNP-prognoser för omvärlden är sammanviktade med KIX-vikter, som är ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. Källor: SCB, Macrobond och egna beräkningar Finansdepartementet

13 Hygglig tillväxt per capita…
Tillväxt i BNP per capita Procent, fasta priser Anm: Ej kalenderkorrigerade siffror Källa: SCB och egna beräkningar Finansdepartementet

14 …även i internationellt perspektiv
Genomsnittlig förändring i BNP per capita till fasta priser Ireland 3,8 Sweden 1,8 Luxembourg 1,5 Finland 1,3 European Union Germany United Kingdom 1,2 Netherlands United States Spain Austria 1,1 Belgium Euro area 1,0 Switzerland 0,9 France 0,8 Denmark Norway Portugal 0,7 Greece 0,3 Italy 0,1 Ireland 4,2 Sweden 1,0 Germany 0,8 United States European Union 0,5 United Kingdom Netherlands 0,3 Euro area Belgium France 0,2 Austria Switzerland Denmark Portugal 0,1 Luxembourg Spain Norway 0,0 Finland -0,5 Italy -0,7 Greece -2,8 Ireland 10,5 Spain 3,2 Sweden 2,4 Portugal 2,3 Netherlands 2,1 European Union 1,9 Euro area 1,7 United States 1,5 Finland 1,4 Italy 1,2 United Kingdom 1,1 Denmark Germany 1,0 Belgium Greece 0,8 France Luxembourg Austria 0,7 Norway 0,6 Switzerland 0,1 Anm.: PPP-justerad Källa: IMF och egna beräkningar Finansdepartementet

15 Faktisk BNP bedöms överstiga potentiell BNP BNP-gap, procent av potentiell BNP
Källa: Egna beräkningar Finansdepartementet

16 God sysselsättningsutveckling och minskad arbetslöshet
Arbetslöshet (15-74 år) Procent av arbetskraften Sysselsättningsgrad (15-74 år) Procent av befolkningen Anm.: Säsongsrensad och utjämnad data. Källa: SCB Finansdepartementet

17 Överskott i de offentliga finanserna Procent av BNP
Källor: SCB och Finansdepartementet Finansdepartementet

18 Svensk inflation vid 2 procent efter lång period av negativ styrränta
Källor: Riksbanken och SCB Finansdepartementet

19 Slutsats om det makroekonomiska läget
Fortsatt relativt gott konjunkturläge Inget tydligt behov av finanspolitisk stimulans Starka offentliga finanser, fortsatt expansiv penningpolitik och en del risker för konjunkturavmattning Inget tydligt behov av finanspolitisk åtstramning

20 Finanspolitikens sammansättning påverkar dess kortsiktiga effekt
Multiplikator Typ av finanspolitik ca 1,0 Offentlig konsumtion och offentliga investeringar ca 0,75 Transfereringar riktade till hushåll med låga inkomster ca 0,5 Generella transfereringar och inkomstskatteförändringar ca 0,25 Indirekta skatter och skatter som påverkar företagens kostnader Anm: Multiplikatorn anger kortsiktig effekt på BNP per krona Skattefinansierad ökning av offentlig konsumtion och offentliga investeringar väntas ha positiv effekt Bedömer att finanspolitiken bidragit 0,5 p.e. per år till BNP-tillväxten Finansdepartementet

21 Förutsättningar för finanspolitiken
Strukturella utmaningar Finansdepartementet

22 Arbetsmarknaden Finansdepartementet

23 Hög arbetslöshet hos utrikes födda…
Arbetskraftsdeltagande Procent av befolkningen, år Arbetslöshet Procent av arbetskraften, år Källa: SCB Finansdepartementet

24 …liksom hos personer med enbart förgymnasial utbildning
Arbetslöshet Procent av arbetskraften, år Källa: SCB Finansdepartementet

25 Brist på arbetskraft riskerar hämma tillväxten
Indikatorer Tusental respektive nettotal Andel arbetsgivare med brist på arbetskraft Procent Källa: Arbetsförmedlingen Källor: Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och SCB Finansdepartementet

26 Tecken på försämrad matchning på arbetsmarknaden
Sämre matchning Bättre matchning Källor: SCB Finansdepartementet

27 Bostadsmarknaden Finansdepartementet

28 Stigande bostadspriser och skuldsättning under lång tid
Källa: Valuegard, HOX-index Finansdepartementet

29 Tecken på avmattning i bostadsbyggande
Påbörjade lägenheter Antal Anm: Preliminära siffror för 2016 och 2017. Källa: SCB Finansdepartementet

30 Demografi Finansdepartementet

31 Försörjningsbördan ökar framöver
Andel av totalbefolkningen som är 0-19 år eller 75+ år Procent Källa: SCB Finansdepartementet

32 Den demografiska utvecklingen skapar tryck uppåt på offentliga utgifter
Offentlig årlig konsumtion per person och ålder Tusentals kronor Källa: Finansdepartementet Finansdepartementet

33 Faktisk finanspolitik ‒ övergångsbudget och framröstad budgetmotion
Finansdepartementet

34 Riktlinjer för en övergångsregerings budgetproposition
”Vid ett mycket utdraget regeringsskifte kan en övergångsregering behöva lämna en budgetproposition, och sannolikt även en proposition med förslag till ändringar i innevarande års budget till riksdagen. En sådan proposition bör i enlighet med vad som ovan anförts inte innehålla förslag som har en tydlig partipolitisk inriktning.” SB PM 1990:1, rev 2014 ”En övergångsregerings befogenheter” Finansdepartementet

35 BP19 = Övergångsbudget

36 Inriktningen på övergångsregeringens budgetproposition för 2019
Avskalad utan partipolitisk inriktning Byggd på tidigare budgetbeslut i riksdagen Styrd av ett fåtal principer som inte är politiskt kontroversiella Sedvanlig uppräkning för att kompensera för högre löner, hyror etc. Justeringar utifrån ändrade volymer i regelstyrda transfereringssystem, beslutade lagar och bindande avtal samt för att upprätthålla nödvändiga samhällsfunktioner Tänkt att ge en nytillträdd regering förutsättningar att forma sin egen ekonomiska politik Finansdepartementet

37 Riksdagens beslutade budget
Rambeslutet en reservation (M/KD) mot budgetpropositionen Avvikelser från budgetpropositionen på 20 av 27 utgiftsområden Spänner mellan över 4 mdkr plus till nära 3 mdkr minus Ligger till grund för riksdagens behandling av anslagen inom de 27 utgiftsområdena När riksdagen är färdig kan regeringen utfärda regleringsbrev och fördela anvisade medel på verksamheter och myndigheter En ny regering kan komma att föreslå omfattande förändringar i statens budget för 2019 efter budgetårets början Och de som återstår är odramatiska… Finansdepartementet

38 Offentliga finanser enligt de olika budgetförslagen
Procent av BNP resp. procent av potentiell BNP 2017 2018 2019 2020 2021 M-/KD-reservation Finansiellt sparande 1,6 1,0 0,9 1,3 1,7 Strukturellt sparande1 0,4 0,5 1,2 Förändring strukturellt sparande -0,5 0,1 0,7 Budgetpropositionen för 2019 2,0 2,6 0,8 1,8 -0,6 1Procent av potentiell BNP Källor: Budgetpropositionen för 2019 resp. bet. 2018/19:FiU1 Finansdepartementet

39 Finanspolitik i praktiken
Karolina Ekholm, statssekreterare Gästföreläsning, SU, 20 november 2018 Finansdepartementet