Fokus Yrkesutbildning VO

En presentation över ämnet: "Fokus Yrkesutbildning VO"— Presentationens avskrift:

1 Fokus Yrkesutbildning VO
Genomförandeprojekt i den nationella utlysningen "Effektivare strukturer för en bättre Yrkesutbildning” – Mer information finns på:

2 Fokus Yrkesutbildning VO
Ett projekt med flera delar Fokus Yrkesutbildning är ett projekt som består av flera delar som tillsammans bildar en helhet. Det övergripande målet för projektet är att bidra till effektivare strukturer för en bättre yrkesutbildning där både utbildning och arbetsliv samverkar – precis som i VO-College i stort. En styrka är att hela VO-College, både parterna i föreningens styrelse och alla 22 regionala VO- College är samverkansparter i projektet. Projektet har inga deltagare, fokus ligger på metodutveckling och strukturell påverkan.

3 Språk och kommunikation
Projektorganisation Styrgrupp VO-College styrelse Projektledning VO-College kansli Referensgrupp Nationella rådet Samverkansparter Alla 22 regionala VO-College Delprojekt Handledning Gunilla Kajrup-Aspeborg Delprojekt Språk och kommunikation Olga Orrit Delprojekt Attraktionskraft Catarina Lindahl Petäjä

4 Att bryta och motverka könsstereotypa utbildnings-och yrkesval
I denna utlysning läggs extra stor vikt vid Att bryta och motverka könsstereotypa utbildnings-och yrkesval Att utveckla och förstärka former för hur yrkesutbildning kan verka för ökad inkludering och lika möjligheter för alla att etablera sig på arbetsmarknaden

5 Arbetsplatslärande En röd tråd
Något som går som en röd tråd genom projektet är Arbetsplatslärande – som kan ses som något mer än arbetsplatsförlagt lärande (apl) och Lärande i arbete (LIA). Arbetsplatslärande omfattar alla på en arbetsplats och utmaningen i projektet är: Att ett förslag till gemensam definition av begreppet arbetplatslärande inom VO-College samverkansstruktur ska vara framtaget. Definitionen av arbetplatslärande är känd och har börjat tillämpas inom strukturen.

6 Ökad utbildningskvalitet
- inklusive utveckling av arbetsplatsförlagt lärande (APL) Utmaning 1 Strukturer och stöd för lärande och utveckling på arbetsplatserna behöver vidareutvecklas som ett led i att attrahera fler, både kvinnor och män att söka sig till yrket. Genom utvecklade strukturer och ett ändamålsenligt stöd för arbetplatslärande ökar möjligheten både till yrkesutveckling för medarbetare i stort och för att stödjande funktioner i form av handledare och språkombud får en ”mylla” att verka i. Vad vill vi uppnå? Att ett förslag till gemensam definition – eller beskrivning av begreppet arbetplatslärande inom VO- College samverkansstruktur ska vara framtaget. Definitionen av arbetplatslärande är känd och har börjat tillämpas inom strukturen.

7 Definitioner Arbetsplatsförlagt lärande (apl) Lärande i arbete (LIA)
Gymnasieförordningen definierar arbetsplatsförlagt lärande som ”lärande på ett program som genomförs på en eller flera arbetsplatser utanför skolan” 1 kap. 3 § Gymnasieförordningen 2010:2039 Lärande i arbete (LIA) Lärande i arbetet (LIA) innebär att en del av utbildningen är förlagd till en arbetsplats, men precis som med andra kurser ska utbildningsanordnaren utarbeta en kursplan för LIA. Av planen ska det framgå vilka mål man som studerande förväntas uppnå och hur utbildningsanordnaren betygsätter kunskaper, färdigheter och kompetenser. Hämtat från YH myndighetens hemsida

8 Definitioner – beskrivning….
Lärande (som sker) på arbetsplatsen Både arbetsplatsförlagt lärande och Lärande i arbete sker på en eller flera arbetsplatser. Begreppet arbetsplatslärande, som kan ses som delvis något annat - eller snarare mer än det arbetsplatsförlagda lärandet och lärande i arbete eftersom det omfattar hela arbetsgruppen behöver definieras/ beskrivas. Definitionen/ beskrivningen behövs bland annat som grund för både handledare och språkombud, vilka kan utgöra stödfunktioner i både arbetsplatsförlagt lärande och arbetplatslärande. Det kan förstås finnas andra stödfunktioner också. Arbetsplatslärande bör även kunna påverka attraktivitet till yrket och förhoppningsvis stannar medarbetare på arbetsplatser där det sker ett lärande…

9 Arbetsplatslärande och delprojekten - Hur hänger det ihop?
Attraktion till yrket Språk och kommunikationskompetens Handledning ”Stödja och verka för utveckling av arbetsplatslärande” Hämtat från VO-College verksamhetsplan

10 Diskussionsfrågor - Arbetslivet
Vad lägger ni in i begreppet arbetsplatslärande? Vilka förutsättningar behöver finnas för att arbeta strukturerat med arbetsplatslärande? ”Stödja och verka för utveckling av arbetsplatslärande” Hämtat från VO-College verksamhetsplan

11 Sammanställning – på väg mot en beskrivning – ett exempel.
Vad lägger ni in i begreppet arbetsplatslärande? Alla omfattas av arbetplatslärande på en arbetsplats. Alla medarbetare och chef men även elever och studerande Det kollegiala lärandet. Att tex någon på arbetsplatsen varit på en utbildning och det tas tillvara på APT eller annat tillfälle som ger tid för reflektion och information. Att det kan genomföras en ”studiecirkel” på jobbet gällande en ny arbetsmetod eller andra nyheter för ökad kompetens hos arbetsgruppen. ”Stödja och verka för utveckling av arbetsplatslärande” Hämtat från VO-College verksamhetsplan

12 Förutsättningar behöver finnas för att arbeta strukturerat med arbetsplatslärande – ett exempel
Engagerade chefer på olika nivåer, men främst den närmaste chefen. Strategi kring arbetsplatslärande Det behöver vara ett tillåtande klimat med tillit i arbetsgruppen – där det är tillåtet att ”både kunna och att be om hjälp” Chefer behöver ha kunskap kring hur man utvecklar medarbetarens kompetenser kopplade till verksamhetens mål. Medvetenhet om hur man lär sig (formellt, informellt) och kännedom om olika lärstilar. Dvs att vi lär på olika sätt. ”Stödja och verka för utveckling av arbetsplatslärande” Hämtat från VO-College verksamhetsplan

13 Diskussionsfrågor - Utbildning
Vad ser ni som viktigt för att det arbetsplatsförlagda lärandet och lärande i arbete ska fungera? Tillgång till apl platser där det finns välutbildade handledare ”Stödja och verka för utveckling av arbetsplatslärande” Hämtat från VO-College verksamhetsplan

14 handlade VO-utbildningar
Arbetsplatslärande enligt VO-College - En plats där alla lär? En lärande struktur ger en lärande kultur….? Arbete Utbildning APL/LIA Deltagare i AF:s upp- handlade VO-utbildningar Studerande inom YH-utbildning Elever på VO och BF sociala inriktningen och yrkesutgång mot funk (Gy/Vux)

15 Diskussionsfrågor På vilket sätt skulle regionala VO-College kunna stödja och verka för utvecklingen av arbetsplatslärande? Nätverk för handledare och språkombud. Skapa samverkan och nyttja varandras kompetenser och kompetensförsörjning. På vilket sätt skulle lokala VO-College kunna stödja och verka för utvecklingen av arbetsplatslärande? Verksamhetsdagar/ mötesplatser arbetsliv och utbildning ”Stödja och verka för utveckling av arbetsplatslärande” Hämtat från VO-College verksamhetsplan

16 Diskussionsfrågor På vilket sätt skulle VO-College nationellt kunna stödja och verka för utvecklingen av arbetsplatslärande? Finnas med i kriterierna ”Stödja och verka för utveckling av arbetsplatslärande” Hämtat från VO-College verksamhetsplan

17 Attraktion till yrken inom vård och omsorg
Utmaning Attraktionskraften till både yrkesutbildning och arbete inom vård och omsorg behöver öka. Branschens bredd med flera olika yrkesområden behöver synliggöras och att utbilda sig till ett yrke inom vård och omsorg ska ses som en möjlighet av både män och kvinnor. Vad ska projektet bidra till? Fler ungdomar och vuxna som väljer utbildning och arbete i vård och omsorg som sitt förstaval. Synliggöra att vård och omsorg är en möjlighet för både flickor och pojkar kvinnor och män Med normkritiska ”glasögon” inventera, samverka och sammanställa det arbete som redan görs inom VO-College i landet gällande attraktion till yrket, exempelvis prao.

18 Öka yrkesutbildningens attraktionskraft
fortsättning Attraktion Öka yrkesutbildningens attraktionskraft Vad vill vi uppnå (bland annat)? Projektet har utvecklat metoder och verktyg för ett mer systematiskt sätt att använda representanter från branschen i det studie- och yrkesvägledande arbetet och en nationellt framtagen utbildning för yrkesambassadörer finns framtagen. Utbildningen ska utformas så att den kan anpassas efter regionala förutsättningar. I utbildning för yrkesambassadörer kommer kunskap om genus och jämställdhet för inkluderande kompetensförsörjning finnas med. Även kunskap om olika funktionsvariationer behöver finnas med i yrkesambassadörernas utbildning.

19 Metoder och modeller fortsättning Attraktion
Idébank med olika målgrupper Yrkesambassadörsutbildning Checklista för prao, elever i år 8 och 9 Normkritisk litteratur på VO, en liten studie Nätverk för män, checklista

20 Idébanken fortsättning Attraktion https://www.vo-college.se/idebank
T. ex. finns: Högstadieelever: För unga arbetssökande: Är ett specifikt tips som vi ser ger resultat när den genomförs. Både för ungdomar på högstadiet och för arbetssökande. Mottot för en Upplevelseverkstad är: ”Göra inte höra”, dvs alla stationer ska innehålla testapåmoment. Viktigt att det är både män och kvinnor på stationerna, unga och gamla, och från alla verksamheter i vård och omsorg.

21 Yrkesambassadörsutbildning
fortsättning Attraktion Yrkesambassadörsutbildning Modell för yrkesambassadörsutbildning Modul 1: Introduktion Modul 2: Mässor och öppna hus Modul 3: Upplevelseverkstäder Modul 4: PRAO Modul 5: Sociala medier Vardera modul är ca tre timmar lång. De kan ges var för sig vid olika tillfällen. De kan ges i valfri ordning och delar av moduler kan plockas ihop efter behov. Modulerna 1-3 är ”pilotade” helt eller delvis. Modul 3 är en möjlig tretimmarsutbildning för de som ska jobba på stationerna på en upplevelseverkstad. I Ljungby, Kalmar, Gävleborg och Sjuhärad. Förslag är att erbjuda modul 1 på APT eller liknande på arbetsplatser för att få hela arbetsplatsen att ha samma plattform när det kommer nya möjliga arbetskamrater till arbetsplatsen. Modul 4 är inte testkörd men avstämd med SYV på högstadiet som gett input utifrån deras perspektiv. Innehåller arbetsmiljölagen för unga, det är en svårighet när ungdomar tas emot på arbetsplatser- vad får de göra. Modulen om sociala medier innehåller GDPR, film och fototips, mm Gemensamt för alla moduler är värdegrund och hisspitch.

22 Metoder och modeller fortsättning Attraktion
Checklista för prao, elever i år 8 och 9. Obligatoriskt från och med 2018 för elever i år 8. Från 2019 även för elever i år 9. Vilken möjlighet för arbetsgivaren! Normkritisk litteratur på VO, en liten studie Nätverk för män, checklista Har träffat elever i årskurs 8 och 9 som menar att det viktiga på en prao är att de får göra nåt praktiskt Att de blir tagna seriöst Att de får veta om de gör något bra eller sämre Att de får uppgifter som är anpassade i tid så det inte blir för stressigt och inte blir perioder det inte händer nåt Att ta emot prao-elev efter att ha fått yrkesambassadörsutbildning modul 4 tror jag är en möjlighet.

23 Språkombud på allas läppar
Språk och kommunikation Utmaning Språk- och kommunikationskompetens är viktig för alla och behöver utvecklas både inom ramen för yrkesutbildning och på arbetsplatser inom vård och omsorg. Metoder med fokus på samverkan mellan språkutvecklande utbildning och arbetsliv behöver vidareutvecklas.” Vad ska projektet bidra till? Verktygslåda för att kommunicera enhetligt kring Språkombud innehållande bland annat: Korta filmer om lärande exempel från olika arbetsplatser med språkombud Broschyr som beskriver investeringar och vinster vid implementering av språkombud på arbetsplatser Workshopmaterial och checklistor APT material mm

24  Arbete Utbildning APL/LIA Hoppas någon pratar med mig
Hen måste lära sig språket först, på utbildningen  Språket kommer du träna på arbetsplatsen

25 Språk och kommunikation
fortsättning Språk och kommunikation Språk och kommunikation Språkintegrerade VO-utbildningar Språkutvecklande arbetsplatser Bättre rekryteringspotential, kompetenta medarbetare, bättre arbetsmiljö

26 Språk och kommunikation
fortsättning Språk och kommunikation Utmaningar: Det saknas insikt hos chefer kring varför de ska satsa på språkombud På grund av bristande språkstöd på arbetsplatser för elever på APL utvecklas inte deras språket i den utsträckning som det kunde. Samarbete mellan SFI/SVA lärare och vårdlärare är varierande och därför språkstöd för elever under tiden de studerar kan brista. Gemensam bild (arbetsgivare + utbildning) kring hur man kan samverka för att främja språkutveckling saknas. Vi lär oss ett nytt språk framförallt genom att kommunicera med andra. Formell utbildning kan vara till stor hjälp, men är aldrig tillräcklig i sig själv. Vi utvecklar språklig kompetens genom att kommunicera i det verkliga livet. Den individuella utvecklingen beror på flera samverkande faktorer exempelvis motivation, fallenhet för språk, utbildningsbakgrund, kunskaper i andra språk, vilka möjligheter och vilket stöd som finns att tillgå osv.

27 Språk och kommunikation
fortsättning Språk och kommunikation Pågående arbete: Pilotworkshop för chefer och rektorer – Örebro Nätverket för vårdlärare och SFI/SVA lärare samt språkombudsutbildare och språkombud Pilotutbildning för chefer – Stockholm Språkdelen i Handledarutbilnding – Skåne, Gävleborg Stöd till arbetsgruppen Språkombud i Örebro Nätverksträff för språkombudsutbildare Samt sammanställning av samlad material för att påbörja paketering av stödmaterial.

28 Språk och kommunikation
fortsättning Språk och kommunikation

29 Språk och kommunikation
fortsättning Språk och kommunikation Samarbete mellan vårdlärare och SFI/SVA lärare Identifiera framgångsfaktorer för ett lyckat samarbete mellan vårdlärare och SFI/SVA lärare Synliggöra lärande exempel via VO-College Initiera dialog om möjlig samarbete SKOLA ARBETSPLATS

30 Ökad utbildningskvalitet
- inklusive utveckling av arbetsplatsförlagt lärande (APL) Utmaning 3 Efterfrågan på APL – platser inom vård och omsorg ökar och metoder för ändamålsenliga och nya sätt att handleda behöver utvecklas, som komplement till det arbete som görs i dag. Vad vill vi uppnå? Metoder för ändamålsenliga sätt att handleda är framtagna. Potentialen med steg 3 handledare har synliggjorts genom att studera hur denna roll utvecklas och vilka stödstrukturer som kan kopplas till den. Förslag på hur uppdraget kan utformas är framtaget. VO-College nationella handledarutbildning är uppdaterad bland annat ur ett normkritiskt perspektiv.

31 Handledning 1. Handledarutbildning steg 1-2
YA-delegationens film inkludering klar, processfrågor ute på remiss Språkmodul framtagen och testas under hösten Översyn av allt som är inaktuellt i materialet, hösten 2018 2. Struktur för utbildarutbildning av Handledare steg 3 Framtagen och klar Tydlig konsekvensbeskrivning kopplat till förutsättningarna för utbildningen, såsom tidsomfattning, kostnader tas fram under hösten 2018. Workshop där intresserade personer bjuds in för dialog kring implementering av Handledare steg 3 och utbildarutbildning steg 3 kommer genomföras i januari 2019.

32 fortsättning Handledning 3. Information och uppgifter om olika koncept för organisering av handledning som en del i ett arbetsplatslärande finns tillgängliga Mall är skapad och finns på nationella hemsidan. Hittills har tre ifyllda mallar inkommit

33 fortsättning Handledning 4. Förslag till struktur på nationell nivå för att arbeta vidare med frågan om Peer- Learning som metod även för undersköterskor/motsvarande Den 13 nov hålls ett Dialogcafé med speciellt inbjudna i syfte att dels; 1) lära mer om och av varandra kring Peer-Learning från verksamheter där denna metod används idag 2) identifiera den kompetens och de förutsättningar som behöver finnas för att framledes kunna genomföra Peer-Learning inom VO-College för undersköterskor eller motsvarande Allt dokumenteras och paketeras. Därefter tas frågan vidare på möjligt sätt efter projekttiden.

34 Handledning 5. Behov av stöd i handledarfrågorna
Genom regionala dialoger och verksamhetsuppföljning nämns att regionerna behöver stöd under och efter projekttiden i frågor rörande handledning. Vilken typ av stöd, på vilket sätt stödet bör se ut etc utifrån regionala och lokala förutsättningar sammanställs under hösten.

35 Delaktighet På vilket sätt har hela VO-College att involveras i arbetet? Genom att bidra med erfarenheter och fakta exempelvis via enkäter och intervjuer kopplat till olika delar i projektet Genom dialog kring de resultat som kommer fram under projektets gång exempelvis på nätverksträffar och andra forum under projektets gång. Regionala dialoger våren 2018 Medverkan vid olika regionala sammanhang, exempelvis VO-College veckan i Sörmland och Jämtland Några regionala college är piloter i delprojekt Hela VO-College struktur är viktig för att projektet ska lyckas!

36 Samverkan med andra ESF-projekt
Ett gemensamt möte med projektledningarna för VO-College och Teknikcollege nationella projekt är planerat i mars. Syftet är erfarenhetsutbyte, lärande och förhoppningsvis synergieffekter Delprojektet ”Attraktion” samverkar med ESF- projektet ”Collegesamverkan västra Götaland” gällande ambassadörer, något som båda projekten jobbar med. Syftet är ”vinn – vinn” Samma delprojekt samverkar även med WSS ESF- projekt ”Yrkesutbildning ett smart val”. Samverkan handlar om att vara med och kvalitetssäkra och medverka i filmer som kommer att tas fram bli en del i de virtuella arbetsplatser som det projektet avser att ta fram

37 Projektledare i Fokus Yrkesutbildning VO
Carin Bergström Huvudprojektledare Catarina Lindahl Petäjä Delprojektledare: Attraktion till yrket Gunilla Kajrup Delprojektledare: Handledning Olga Orrit Delprojektledare: Språkkompetens

38 Kontaktuppgifter till delprojektledare
Attraktion Språk och kommunikationskompetens Handledning

39 Tack för mig! Carin Bergström carin.bergstrom@vo-college.se
Besök hemsidan: