Instruktioner till skolan

En presentation över ämnet: "Instruktioner till skolan"— Presentationens avskrift:

1 Instruktioner till skolan
Detta bildspel är ett stöd för er i mötet med nyanlända elevers vårdnadshavare på ett föräldramöte eller välkomstmöte. Bildspelet innehåller 27 bilder med ett innehåll som nyanlända vårdnadshavare behöver information kring. Texten är generellt skriven för Stockholm stads grundskolor. Ni kan anpassa presentationen efter hur det ser ut på er skola. Till informationsdelarna finns frågeställningar formulerade som underlag för samtal mellan vårdnadshavarna. Tanken är att bilderna ska kunna väljas utifrån behov. Det innebär att ni inte måste prata om alla bilder utan väljer det som är relevant. Ni kan använda bilderna vid ett eller flera tillfällen. Det är oerhört värdefullt för föräldrarna om mycket tid avsätts för diskussion i grupper. Föräldrarna kan ha behov av tolk. Om man har en föräldragrupp med samma språk är det en fördel om presentationen hålls av en modersmålslärare.

2 Vetenskaplig forskning till grund för materialet
Presentationen är framtaget av grundskoleavdelningen i samarbete med FoU-enheten på utbildningsförvaltningen. Materialet tar avstamp i professor Nihad Bunars forskning kring skola och föräldrasamverkan. I sin forskning har Bunar kommit fram till: att många föräldrar upplever sig isolerade, exkluderade och förminskade i mötet med skolpersonal. Respektfullt bemötande och kommunikation är viktigt för nyanlända föräldrar. Vårdnadshavarna söker inte aktiv involvering i skolans dagliga verksamhet, men vill känna sig inkluderade i sina barn skolgång. Ett sätt för att få föräldrarna att känna sig inkluderade är att föräldrarna får tillgång till information, ett respektfullt bemötande och en kontinuerlig kommunikation med skolpersonalen. Bunar rekommenderar även skolor att samarbeta med externa organisationer för att främja relationerna mellan hemmet och skolan. Nihad Bunar, professor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms Universitet

3 Tips till skolan ”Älskade barn” är ett studiecirkelmaterial om barn och föräldraskap framtaget i ett samarbete mellan Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning, Studiefrämjandet och Utbildningsförvaltningen. Materialet riktar sig till föräldrar som är nya i Sverige. Det utgår från FN:s barnkonvention och använder folkbildningens metodik med delaktighet och demokratiska samtal. På skolan kan ni använda materialet som ett stöd för att fördjupa samarbetet med föräldrarna. Exempelvis genom att ordna egna studiecirklar eller använda er av materialet på föräldramöten med nyanlända föräldrar. Ni hittar materialet på

4 Hej! Nyanlända barn i Stockholms skolor
Första bilden för bildspelet som med fördel kan användas medan alla vårdnadshavare tar plats i lokalen. Info till dig som nyligen kommit till Sverige och som har barn i Stockholms skolor

5 Välkommen! 1 Information, så fungerar skolan 2 Fråga 3
Reflektera och dela erfarenheter! Presentera syftet med dagens möte: Du som vårdnadshavare får information om hur skolan fungerar. Du har möjlighet att ställa frågor. Du får tillsammans med andra föräldrar reflektera och utbyta erfarenheter.

6 Så fungerar skolan här i Sverige
GRUNDSÄR- OCH GYMNASIESÄRSKOLA GYMNASIESKOLA FÖRSKOLEKLASS Är det något du undrar över? GRUNDSKOLA FRITIDSHEM Hur fungerar skolan i ditt hemland? FÖRSKOLA VUXENUTBILDNING Det svenska skolväsendet sträcker sig från förskola till vuxenutbildning/universitet och högskola. I Sverige börjar barnet i förskoleklass det år de fyller 6 år och grundskolan det år de fyller 7 år. Grundskolan är obligatorisk i nio år Efter grundskolan går de flesta elever vidare till den treåriga gymnasieskolan. Efter skoldagen från det år eleven fyller 6 år till vårterminen det fyller 13 år får eleven gå till ett fritidshem. Vi berättar mer om de olika skolformerna senare under presentationen.

7 Nyanländ elev på skolan
Ordinarie klass eller Förberedelseklass En förberedelseklass är en undervisningsgrupp för nyanlända elever. Alla elever ska vara inskrivna i en ordinarie klass men har del av sin undervisning i förberedelseklass där man arbetar intensivt med svenska språket. I Stockholm placeras alla nyanlända elever i åk 7-9, som varit i Sverige kortare tid än ett år, först i en förberedelseklass. Elev i förberedelseklass ska ha undervisning i ordinarie klass i något ämne redan från början och ju mer svenska eleven lär sig, desto fler ämnen läser eleven med sin ordinarie klass. Elever i åk F-6 kan placeras direkt i ordinarie undervisning, så kallad direktplacering, eller i förberedelseklass. Det ser olika ut på olika skolor och det är rektor som beslutar om hur man organiserar undervisningen för de nyanlända eleverna. Beskriv organisationen på den egna skolan. Vilka fördelar och eventuella nackdelar ser ni i er organisation?

8 Teoretiska ämnen i grundskolan
Svenska/svenska som andraspråk Engelska Moderna språk Matematik Biologi Fysik Kemi Geografi Samhällskunskap Historia Religion Modersmål Vilka ämnen känner du igen från skolan i ditt hemland? Vilka ämnen är nya? Är det något ämne du vill veta mer om? I skolan läser eleverna både teoretiska ämnen och praktiskt estetiska ämnen. De teoretiska ämnen som eleverna i grundskolan läser är matematik, engelska, geografi, religionskunskap, samhällskunskap, historia, biologi, fysik, kemi, teknik, svenska som andraspråk/svenska och modersmål. Svenska som andra språk är svenska för elever som har ett annat förstaspråk än svenska. Modersmål är studier i det språk ni talar hemma. Forskning visar att elever som studerar och utvecklar sitt modersmål har lättare att utveckla sin svenska och når bättre studieresultat. Samtala kring: Religion Sex och samlevnad

9 Praktisk- estetiska ämnen
Vilka ämnen känner du igen från skolan i ditt hemland och vilka är nya? Är det något ämne du vill veta mer om? Praktisk- estetiska ämnen De praktisk-estetiska ämnena är idrott och hälsa, slöjd, hem- och konsumentkunskap, musik och bild. Samtala kring: Betyg ges även i dess ämnen och är lika mycket värda som betygen i de teoretiska ämnen när man söker vidare till gymnasiet eller till universitet och högskola. Nämn kunskapskraven i simning på idrott och hälsa. Flickor och pojkar har undervisning tillsammans. Separata omklädningsrum men obligatorisk dusch. Beskriv hur ni organiserar simundervisningen på er skola. Idrott och hälsa Hem- och konsument- kunskap Musik Bild Slöjd

10 Är det något du vill veta mer om?
En elev kan behöva mer undervisning i svenska i början av sin skoltid i Sverige. Då kan rektor besluta att eleven inledningsvis ska prioritera svenska som andraspråk framför något annat ämne. Kunskapskraven i svenska som andraspråk är i stort sett samma som de för svenska. I undervisningen i svenska som andraspråk bygger man upp det svenska språket för elever som ska lära sig svenska så att eleven kan förstå tal och skrift samt kunna tolka det. Det ska även utveckla elevens förmåga till att kommunicera i tal och skrift. Betyg i svenska och svenska som andraspråk är likvärdiga och berättigar till fortsatta studier på gymnasiet eller högskolan. Beskriv hur undervisningen i svenska och svenska som andra språk är organiserad på er skola. Svenska som andraspråk och svenska Två olika kurser I stort sett samma kunskapskrav Betyg likvärdiga när eleven söker fortsatta studier Vem läser svenska som andraspråk?

11 Studiehand-ledning och modersmål
Vilket eller vilka språk talar ni hemma? Vilket undervisnings- språk har ni i ert hemland? Studiehandledning och modersmålsundervisning Eleven har rätt till studiehandledning. Det innebär att hen får stöd i att förstå ämnesundervisningen av en studiehandledare som behärskar elevens modersmål eller tidigare undervisningsspråk. Forskning visar att studiehandledning är en framgångsfaktor för elevens utveckling i både svenska språket och övriga ämnen. Undervisning i ämnet modersmål ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om sitt modersmål. Modersmål är inte obligatoriskt men rekommenderas då forskningen visar på positiva skolframgångar samt bidrar till barnets identitetsbyggnad då hen lär sig behärska sitt hemspråket både muntligt och skriftligt i olika situationer och sammanhang. Betyg ges i modersmål. Detta räknas med vid ansökan till gymnasium och fortsätter eleven läsa modersmål på gymnasiet räknas betyget med vid ansökan till högskola. Berätta hur vårdnadshavare ska ansöka om modersmålsundervisning på skolan. Studiehandledarnas roll Studiehandledarna ska handleda elever att tillägna sig ämnesinnehåll som undervisas på svenska. Handledningen sker på elevens modersmål eller något annat språk eleven behärskar. Studiehandledarna ska stötta och främja utvecklingen av nyanlända elevers modersmål genom successivt införande av nya begrepp och fördjupning/nya betydelser av de eleven redan behärskar. Studiehandledaren är en aktiv utvecklare av elevens språk- och ämneskunskaper. Studiehandledarna ska samverka med ämneslärarna på elevens skola. Källa: Bunar Nihad Diskutera: Att få tänka på ett språk man kan underlättar förståelsen när man studerar andra ämnen.

12 Läroplan Styr vad alla skolor och all undervisning ska utgå från
Skolans innehåll Kunskapskrav Gemensamma för alla elever i Sverige Arbetssätt för att nå kunskapskrav planerar skolan Läroplanerna för den svenska skolan är de styrdokument som alla skolor och all undervisning ska utgå ifrån. I skolans läroplaner, finns formulerat vad undervisningen ska ha för innehåll och de kunskapskrav som är gemensamma för alla elever i Sverige. Kunskapskraven är desamma oavsett var i Sverige man går i skola, men arbetssättet, hur man arbetar för att nå kunskapskraven avgör varje enskild lärare och skola.

13 Betyg och skriftliga omdömen och nationella prov
Hur ser betygsskalan ut i ert hemland? Vad bedömer läraren? Är det något du funderar mer över? Från höstterminen i årskurs 6 får eleverna betyg i slutet av varje termin. Efter den sista terminen i årskurs 9 får eleven sitt slutbetyg för grundskolan. Detta betyg används för att söka in på gymnasiet. Betygen sätts i skalan A, B, C, D, E och F. Betygen A – E är godkända betyg. Det högsta betyget är A. Betyget F betyder att eleven ännu inte har uppnått godkända kunskaper i ett ämne. Varje ämne har sina kunskapskrav. Kunskapskraven omfattar flera olika delar och skiljer sig åt beroende på ämne. Eleven ska exempelvis kunna använda ämnesspecifika ord på ett korrekt sätt och kunna använda faktakunskaper för att samtala om och skriva olika typer av texter som hör till ämnet (resonera, beskriva, förklara, jämföra, analysera etc). Nyanlända elever bedöms utifrån samma kunskapskrav som elever som har hela sin skolgång i Sverige. Alla skolor arbetar med samma kunskapskrav. Dessa fastställs av skolverket. Elever i årskurs 1-5 får skriftliga omdömen istället för betyg. Skriftliga omdömen ska visa vad eleven kan och ska även visa på vad eleven behöver utveckla för att nå kunskapskraven. I årskurserna 3, 6 och 9 genomförs nationella prov i flera ämnen. Tillsammans med andra, fortlöpande bedömningar får läraren en samlad bild av elevens kunskaper, vilket ligger till grund för omdöme/betygsättning. Betygssystemet för gymnasieskolan är detsamma som för grundskolan. Även på gymnasiet genomförs nationella prov i olika ämnen. Ställ frågan om det är något gruppen funderar över? F –

14 Kunskapssyn Vad är viktig kunskap i ditt hemland?
Hur får man bra betyg i ditt hemland? Hur ser det ut i Sverige? Likheter? Skillnader? Kunskapssynen i den svenska skolan Olika skolsystem premierar olika kunskaper. Den svenska skolan har gått från att värdesätta elevens förmåga att lära in och återberätta fakta utantill, till en kunskapssyn där elevernas förmåga att använda sina faktakunskaper värdesätts. Detta kan ske genom att eleverna får träna sig i att jämföra, dra slutsatser och resonera om till exempel orsaker och konsekvenser. Eleverna får också utveckla sin förmåga att formulera egna åsikter och framföra argument Eleverna ges ansvar för sitt eget lärande genom att vara delaktig i sin egen lärprocess. Berätta hur detta går till på er skola. Öppna upp för en diskussion om hur man ser på kunskap och vilka kunskaper som värderas. Kunskapssyn

15 Är det något du funderar över?
Fritidshem och öppen fritidsverk-samhet Fritidshem för barn 6 till 10 år Öppen fritidsverksamhet för barn 11 till 13 år Leka och utvecklas kunskapsmässigt och socialt Egen läroplan Är det något du funderar över? Fritidshem och öppen fritidsverksamhet Fritidshem är den verksamhet där de yngre eleverna kan vara när skolan slutat för dagen. Detta gäller elever i Förskoleklass till årskurs 3. Här får barnen leka och utvecklas både kunskapsmässigt och socialt. Fritidshemmets verksamhet styrs av en egen läroplan. Fritidshemmet ligger ofta i skolans byggnader. För elever i årskurs 4-6 kan skolan erbjuda en öppen fritidsverksamhet som är placerad i eller nära skolan. Kommunen tar ut en avgift från föräldrarna för fritidshem och den öppna fritidsverksamheten. På en del skolor kallas den öppna verksamheten för fritidsklubb. Beskriv hur dessa fritidsverksamheter är organiserade på skolan.

16 Vad gör skolans elevhälsoteam?
Eleverna ska trivas och må bra i skolan Grund för gott självförtroende, tryggt socialt samspel och bra studieresultat Hälsofrämjande och förebyggande Stödjer elevernas utveckling mot utbildningens mål Stark sekretess Elevhälsa Eleverna ska trivas och må bra i skolan. Det är en viktig grund för gott självförtroende, tryggt socialt samspel och bra studieresultat. Därför har skolan ett elevhälsoteam som vid behov ska kunna stötta enskilda elever. Där ingår skolläkare, skolsköterska, psykolog, specialpedagog, studie- och yrkesvägledare samt kurator. Vissa finns i skolan flera dagar i veckan och andra kommer vid bokade tillfällen. Elevhälsan ska främst arbeta hälsofrämjande, förebyggande och ska stödja elevernas utveckling mot utbildningens mål. För skolläkare, skolsköterskor, kuratorer, skolpsykologer och personal med specialpedagogisk kompetens gäller en stark sekretess. Uppmärksamma skillnaden mellan skolans elevhälsovård och dess syfte och den allmänna sjukvården. Förklara skillnaden när man som elev eller förälder kontaktar skolans elevhälsovård och den allmänna sjukvården. Beskriv hur elevhälsan är organiserad på skolan och hur man som förälder och/eller elev vid behov kommer i kontakt med de olika funktionerna. Är det något du funderar över?

17 Vad gör skolans studie- och yrkesvägledare?
Är det något du funderar över? Vad gör skolans studie- och yrkesvägledare? Har kunskap om utbildningsvägar, yrken och arbetsmarknad Känner till antagningskrav till utbildningar Hjälper eleven att hitta rätt bland olika yrkes- och utbildningsalternativ Stöttar eleven i ansökningsprocessen från grundskola till gymnasieprogram Vad gör skolans studie- och yrkesvägledare? På både grund- och gymnasieskolan finns det studie- och yrkesvägledare. De har kunskap om utbildningsvägar, yrken och arbetsmarknad. När eleven ska studera vidare efter grundskolan eller gymnasiet, kan det vara svårt att veta vilka möjligheter som finns och vilka intagningskrav som gäller för olika utbildningar. Det är viktigt att eleven får så mycket kunskap som möjligt innan valet görs. Studie- och yrkesvägledaren hjälper eleven att hitta rätt bland olika alternativ och stöttar eleven i processen. Beskriv hur studie- och yrkesvägledaren arbetar på er skola.

18 Är det något du funderar över?
Specialskola och särskola För barn och ungdomar som har en utvecklingsstörning eller en allvarlig funktionsnedsättning Specialskola Grundsärskola och gymnasiesärskola Speciella skolformer För barn och ungdomar som har en utvecklingsstörning eller en allvarlig funktionsnedsättning finns speciella skolformer:. Specialskolan är till för elever som till exempel har en svårare synskada, hörselskada eller språkstörning. Skolan anpassar undervisningen utifrån de behov eleverna har. När eleverna går sista året i grundskolan söker de till gymnasieskolan. Grundsärskolan är till för de elever som inte klarar grundskolans kunskapskrav på grund av att de har utvecklingsstörning. Skolan anpassar undervisningen utifrån de behov eleverna har. Efter grundsärskolan kan eleverna fortsätta på gymnasiesärskolan. Gymnasiesärskolan vänder sig till ungdomar med utvecklingsstörning och är fyraårig. Det finns nio yrkesinriktade program, men också individuella program för elever som behöver en utbildning som är anpassad för de egna förutsättningarna. Är det något du funderar över?

19 Utvecklingssamtal och föräldramöten
Utvecklingssamtal sker mellan lärare, elev och vårdnadshavare och handlar om elevens utveckling Föräldramöten sker i grupp och handlar om klassen och allmänt om skolan Underlag till samtal och möte skickas hem med eleven eller publiceras på skolans digitala plattform Du ska få regelbunden information om arbetet i skolan och de ska kontakta dig om det finns någon oro kring ditt barns utveckling eller situation på skolan. Utvecklingssamtal och föräldramöten Varje termin träffas eleven, läraren och vårdnadshavare för att samtala om hur eleven utvecklas socialt och kunskapsmässigt i de olika ämnena. Förälderns engagemang, erfarenheter och kunskaper, gagnar elevens kunskapsutveckling. Som vårdnadshavare är man alltid välkommen att kontakta skolan, läraren eller rektor om man har frågor eller funderingar om barnets skolgång. I utvecklingssamtalet får föräldern veta hur barnet klarar sig i skolan. Hur det går i de olika ämnena och hur eleven ska lära sig mera och utvecklas socialt och kunskapsmässigt. Läraren informerar om elevens lärande, med huvudfokus på att se och planera framåt. Tillsammans diskuteras hur eleven kan lära sig mer, och hur eleven kan utveckla sina sociala förmågor. Underlag för samtalet skickas hem i förväg på papper eller nås via skolans digitala plattform. Det är viktigt att förälder och barn förbereder sig genom att ta del av den hemskickade dokumentationen. ge dig regelbunden information om arbetet i skolan och kontakta dig om det finns någon oro kring ditt barns utveckling eller situation på skolan. Beskriv hur rutinerna ser ut och hur kontakten mellan hem och skola fungerar på er skola. Vad vill du veta på ett föräldramöte? Hur såg utvecklingssamtal ut i ditt hemland?

20 Vad händer efter årskurs 9?
Nationella gymnasieprogram Högskoleförberedande program Yrkesprogram Introduktionsprogram Språkintroduktionsprogrammet Övriga introduktionsprogram Under vårterminen i årskurs 9 söker de flesta elever till gymnasieskolan. Det finns både yrkesprogram och högskoleförberedande program. För att bli behörig för studier på yrkesprogram krävs godkända betyg i minst åtta ämnen och för högskoleförberedande program krävs godkända betyg i elva ämnen. Modersmål kan vara ett av ämnena. Språkintroduktionsprogrammet anordnas för elever som inte har betyg i svenska på grund av att de är nyanlända. Syftet med språkintroduktion är att eleven först och främsta ska läsa svenska som andraspråk, därefter övriga grundskoleämnen eller andra kurser som eleven behöver för vidare studier eller arbete. Det finns även fler introduktionsprogram för elever som inte blir behörig till ett nationellt program.

21 Vad tänker du kring de olika begreppen?
Skolans värdegrund Demokratiska värden Jämställdhet Yttrandefrihet Allas lika värde Den svenska skolan vilar på grundläggande demokratiska värden, på lagar och förordningar. Skolan arbetar aktivt med jämställdhet, yttrandefrihet och allas lika värde. Varje enskild människa har både rättigheter och skyldigheter. Jämställdhet mellan könen- Alla deltar i alla ämnen och alla lektioner i skolan utan begränsningar. Skolan är konfessionsfri. Läraren får inte påverka eleverna i någon religiös riktning och ingen enskild religion får påverka utbildningens innehåll. Låt föräldrarna få reflektera kring de olika begreppen. Vad tänker du kring de olika begreppen?

22 Alla elever ska känna sig trygga i skolan och ha de bästa förutsättningarna för att lära och utvecklas ge ditt barn möjlighet att tillägna sig goda kunskaper och en god social kompetens. hjälpa ditt barn att förstå målen för varje ämne i varje årskurs så att ditt barn kan ta ansvar för sitt lärande. hjälpa ditt barn att förstå vad just hen ska lära sig att utveckla för att nå kunskapsmålen. Skolan ska Du kan förvänta dig att skolan arbetar för att ge alla elever de bästa förutsättningarna för att lära och utvecklas. Skolan ska ge ditt barn möjlighet att tillägna sig goda kunskaper och en god social kompetens. hjälpa ditt barn att förstå målen för varje ämne i varje årskurs så att ditt barn kan ta ansvar för sitt lärande. hjälpa ditt barn att förstå vad just den hen ska lära sig att utveckla för att nå kunskapsmålen. utbilda ditt barn till att ha ett demokratiskt förhållningssätt. arbeta aktivt för jämställdhet genom att flickor och pojkar bemöts likvärdigt. arbeta för att ditt barn inte utsätts eller utsätter en annan elev för mobbning, kränkningar eller diskriminering. Och om det ändå händer ska skolan arbeta för att det snarast upphör. ge dig regelbunden information om arbetet i skolan och kontakta dig om det finns någon oro kring ditt barns utveckling eller situation på skolan. Diskutera! Diskutera! Diskutera!

23 utbilda ditt barn till att ha ett demokratiskt förhållningssätt.
Alla elever ska känna sig trygga i skolan och ha de bästa förutsättningarna för att lära och utvecklas utbilda ditt barn till att ha ett demokratiskt förhållningssätt. arbeta aktivt för jämställdhet genom att flickor och pojkar bemöts likvärdigt. arbeta för att ditt barn inte utsätts eller utsätter en annan elev för mobbning, kränkningar eller diskriminering. Och om det ändå händer ska skolan arbeta för att det snarast upphör. Skolan ska Du kan förvänta dig att skolan arbetar för att ge alla elever de bästa förutsättningarna för att lära och utvecklas. Skolan ska ge ditt barn möjlighet att tillägna sig goda kunskaper och en god social kompetens. hjälpa ditt barn att förstå målen för varje ämne i varje årskurs så att ditt barn kan ta ansvar för sitt lärande. hjälpa ditt barn att förstå vad just den hen ska lära sig att utveckla för att nå kunskapsmålen. utbilda ditt barn till att ha ett demokratiskt förhållningssätt. arbeta aktivt för jämställdhet genom att flickor och pojkar bemöts likvärdigt. arbeta för att ditt barn inte utsätts eller utsätter en annan elev för mobbning, kränkningar eller diskriminering. Och om det ändå händer ska skolan arbeta för att det snarast upphör. ge dig regelbunden information om arbetet i skolan och kontakta dig om det finns någon oro kring ditt barns utveckling eller situation på skolan. Diskutera! Diskutera! Diskutera!

24 Elevens möjligheter att klara skolan bra ökar när samarbetet mellan hem och skola fungerar väl
Några exempel på vad du bör göra är att: Delta i de möten du blir kallad till i skolan Ta del av information från skolan, till exempel veckobrev eller klassblogg Anmäla, enligt skolans rutiner, om ditt barn är sjukt Kontakta skolan om du har frågor eller är orolig över något som gäller ditt barn Se till att ditt barn är utvilat och kommer i tid till skolan varje dag Se till att ditt barn har med sig skolböcker och idrottskläder som behövs för skoldagen Ta del av skolans regler och hjälpa ditt barn att förstå och följa dem Elevens möjligheter att klara skolan bra ökar när samarbetet mellan hem och skola fungerar väl. Några exempel på vad du bör göra är att: delta i de möten du blir kallad till i skolan. ta del av information från skolan, till exempel veckobrev eller klassblogg. anmäla om ditt barn är sjukt enligt skolans rutiner. kontakta skolan om du har frågor eller är orolig över något som gäller ditt barn. se till att ditt barn är utvilat och kommer i tid till skolan varje dag. se till att ditt barn har med sig skolböcker och idrottskläder som behövs för skoldagen. ta del av skolans regler och hjälpa ditt barn att förstå och följa dem. Dessa tips står i broschyren Nyanlända barn i Stockholms skolor. Visa upp foldern.

25 Hemarbete och läxor Visa intresse för ditt barns skolarbete genom att ställa frågor, till exempel Vad arbetar ni med i matematiken just nu? Berätta tre saker som du lärt dig idag Vad var roligast i skolan idag och varför var det så kul? Berätta för mig vad läxan handlar om Vad tycker du är lätt/svårt med läxan? Hur kan jag hjälpa dig? Föräldrar kan stötta sina barn i hemarbetet även om de inte kan språket, genom att ställa frågor som: Vad arbetar ni med i matematiken just nu? Berätta tre saker som du lärt dig idag. Vad var roligast i skolan idag och varför var det så kul? Berätta för mig vad läxan handlar om. Vad tycker du är lätt/svårt med läxan? Hur kan jag hjälpa dig? Om barnet kommer hem med läsläxor så kan det kännas som att man inte kan hjälpa sitt barn när man inte förstår språket. Men barnet får stöd av dig om du sitter med och lyssnar när barnet läser högt. Ni kan samtala om texten på modersmålet. Det hjälper barnet i sin förståelse av texten att få tala om den oavsett språk. 

26 Tolk i kontakter med skolan
Du har rätt till tolk i möte med skolan Tolk beställs via skolan Tolken är kostnadsfri för dig Tolken ska objektivt överföra information Avboka tolk vid förhinder Varför ska vi använda tolk när barnet eller en släkting kan hjälpa till? För att kunna stötta eleven så bra som möjligt, är det viktigt att alla på mötet förstår allt som sägs. Därför har föräldrarna rätt till tolk. Skolan beställer tolk. Det är viktigt att det är du som förälder som går på mötet. Du ska inte skicka en släkting eller en vän. Eller använda en släkting eller ett äldre syskon som tolk. I en familj där alla måste lära sig ett nytt språk, är det ofta barnen som snabbast utvecklar det nya språket, tack vare att de går i skolan. Det gör att många vuxna använder barn som tolkar i olika situationer. Rapporter visar att detta ofta är negativt både för eleven och för föräldrarna. Barnet får ett ansvar att framföra information om sig själv, vilket är svårt att hantera. Föräldern riskerar att hamna i en beroendesituation till sitt barn, vilket inte gynnar relationerna inom familjen. Det kan dessutom innebära att både skolan och föräldern väljer att inte prata om viktiga saker gällande barnet. Om båda föräldrarna kommer på mötet och en av er talar bra svenska och den andra inte så bra, ska ni ändå beställa tolk hos skolan. Det är viktigt att alla förstår allt som sägs på mötet. Tolkens uppgift är att objektivt överföra information mellan personerna i samtalet. Att tolka för sina föräldrar är vardag för många barn i Sverige. Det visar en undersökning som Tendens gjort med 400 elever i årskurs åtta. Källa till citatet ovan är Elev i åk 8: – Det är svårast att tolka på sjukhus för där är det svåra ord. Läkaren och mamma tittar på mig och väntar på att jag ska säga nåt, och jag kommer inte på ordet. Det känns som att jag leder samtalet och är den vuxne och mamma är barnet.

27 Slutbild. Tack!