SMR 9 djursjukdomar TSE 2018-09-12, kurs för tvärvillkorsrådgivare.

En presentation över ämnet: "SMR 9 djursjukdomar TSE 2018-09-12, kurs för tvärvillkorsrådgivare."— Presentationens avskrift:

1 SMR 9 djursjukdomar TSE , kurs för tvärvillkorsrådgivare.

2 Fråga Artikel 13 i TSE-förordningen är ett tvärvillkor. Artikeln handlar om vilka åtgärder som ska vidtas när man har bekräftat ett fall av en TSE-sjukdom. Vad behöver lantbrukaren göra för att uppfylla tvärvillkoret?

3 Anmälan och förebyggande av TSE-sjukdomar hos djur
Tvärvillkoren för TSE-området är EU-gemensamma regler för att vi ska upptäcka, förebygga och bekämpa prionsjukdomarna BSE (galna kosjukan) hos nötkreatur och scrapie hos får och get, och nu också CWD hos hjortdjur (t.ex. ren). Sjukdomarna finns inte i Sverige (förutom sporadiska fall av en atypisk form av scrapie (nor98)).

4 TSE-sjukdomar - prionsjukdomar:
TSE = Transmissibla spongiforma encefalopatier = samlingsnamn för hjärnsjukdomar som orsakas prioner (en slags protein som i sin sjukliga form kan bli smittsam). Prioner = sjuklig variant av ett protein som ska finnas i hjärnan. (Omvandlar proteiner i djurets egen hjärna så att de också får sjuklig form.) Senast fall av scrapie 1986.

5 TSE-förordningen: Europaparlamentets och rådets förordning EG/999/2001 om fastställande av bestämmelser för förebyggande kontroll och utrotning av vissa typer av transmissibel spongiform encefalopati 5 artiklar i TSE-förordningen (nr 999/2001) utgör tvärvillkor: Art. 7: Förbud mot utfodring med animaliskt protein. Art .11: Anmälan vid misstanke Art. 12: Åtgärder vid misstänkt fall av TSE Art. 13: Åtgärder vid bekräftat fall av TSE Art. 15: Handel med levande djur och avelsmaterial

6 Tvärvillkor i rådgivar-vägledningen

7 Tvärvillkor om TSE-sjukdomar – i kontrollinstruktionen och kontrollprotokollet

8 Tvärvillkoren gäller idisslare

9 Foderförbudet (se SMR 4 om foder)
Artikel 7, punkt 1: ”Det skall vara förbjudet att utfodra idisslare med protein som härrör från djur.” BSE smittar genom att idisslare äter smittade vävnader från ett djur med BSE (utfodring med kött- och benmjöl)  foderförbudet är den allra viktigaste åtgärden för att förhindra spridning av sjukdomen. Undantag och kompletterande regler finns i bilaga IV till TSE-förordningen. Det är tillåtet att ge mjölk och mjölkprodukter till kalvar.

10 Ur vägledningen: Regler för att undvika kors-kontamination

11 Anmälan vid misstanke Art .11: Anmälan vid misstanke
Djurhållaren ska anmäla alla misstankar om TSE i sin besättning till veterinär.

12 Art.11 i TSE-förordningen: Anmälan vid misstanke

13 Art. 11: Anmälan av misstänkt TSE
Enligt artikel 11 i TSE-förordningen ska medlemsstaterna se till att alla djur som misstänks vara smittade med TSE omedelbart anmäls till de behöriga myndigheterna. I Sverige fungerar det i praktiken så att djurhållaren kontaktar en veterinär och veterinären kontaktar Jordbruksverket.

14 När finns anledning att misstänka TSE?
Sannolikheten för faktiska fall av BSE och klassisk scrapie är mycket låg – sällan verklig anledning till misstanke. BSE – nötkreatur Inga fall i Sverige av klassisk BSE (men ett av en atypisk form) Försumbar risk Sjukdomen är numera ovanlig i hela EU. Scrapie – får och get Sverige har ”försumbar risk” för klassisk scrapie (den smittsamma formen) Atypisk scrapie (Nor 98): uppkommer spontant hos äldre djur – Sverige har några fall per år men de hittas sällan eller aldrig på grund av misstänkta symtom.

15 Vad behöver djurhållaren göra?
Kontakta veterinär om något djur har uppenbara symtom på någon TSE-sjukdom eller om det finns något annat skäl att misstänka att sjukdomen finns i besättningen. Veterinären tar i sin tur kontakt med Jordbruksverket som beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas. .

16 Typiska symtom vid TSE Skador på hjärnan  påverkan på t.ex. beteende och rörelser BSE Förändrat beteende (nervositet, aggressivitet) Överkänslighet för ljud, ljus och beröring Rörelsestörningar (vinglighet, höga steg) Scrapie Kraftig klåda och håravfall. Förändrat beteende. Vinglighet. Överreaktion på ljud och beröring. Atypisk scrapie (nor98): Rörelsestörningar Oftast upptäcks de här djuren i den aktiva övervakningen Nor98: inga fall av Nor 98 har såvitt jag vet hittats genom klinisk misstanke utan endast genom att djurägaren skickat avlivat äldre djur till destruktion. Djuren har enligt djurägarna inte uppvisat klassiska scrapiesymtom så det är för mycket begärt att djurägaren ska kunna fatta misstanke om TSE hos Nor98 drabbade djur. För det mesta har djuren inte varit uppenbart sjuka utan ev verkat gamla och att de tacklat av och går ensamma.

17 Åtgärder vid misstankar och fall
och bekräftade fall Art. 12: Åtgärder vid misstänkt fall av TSE Art. 13: Åtgärder vid bekräftat fall av TSE

18 Art 12: Åtgärder vid misstänkt fall av TSE
Jordbruksverket fattar beslut om t.ex. provtagning och förflyttningsrestriktioner. Art. 13: Åtgärder vid bekräftat fall av TSE Jordbruksverkets kan fatta beslut om till exempel avlivning av riskdjur. Vid atypisk scrapie: utökad provtagning

19 Vad behöver djurhållaren göra?
Det är Jordbruksverket som beslutar om vilka åtgärder som ska vidtas, både för misstankar och bekräftade fall. För att uppfylla tvärvillkoret behöver djurhållaren följa besluten: Inte flytta djur när besättningen står under förflyttningsrestriktioner. Inte behålla djur som ska avlivas eftersom de är ”riskdjur”.

20 Åtgärder vid fall av nor98
Eftersom atypisk scrapie inte smittar mellan djur har sjukdomen inte lika allvarliga konsekvenser. Beslut: utökad provtagning i 2 år. Alla djur över 18 månader ska provtas när de slaktas, avlivas eller självdör. Det är djurhållarens ansvar att informera slakteri och destruktionsanläggningar om att de ska ta prov på de här djuren. Ett fåtal fall varje år av nor98. Provtagningen kan bara göras på döda djur – prov tas ut från hjärnan. Bara äldre djur provtas eftersom det tar tid innan sjukdomen utvecklas.

21 Ur vägledningen Det är ”mellanhanteringsanläggningen” (destruktionsanläggningen, anläggningen som tar emot kadavren) som ansvarar för att ta ut prover. Alla djur > 18 månader provtas inte längre utan bara ett slumpmässigt urval, sedan vi fick vår status ”försumbar risk” (Artikel 6 i TSE-förordningen är inte ett tvärvillkor.)

22 Handelsregler även vid export/utförsel till andra EU-länder Art. 15: Handel med levande djur och avelsmaterial (avyttring, export, import)

23 Vad behöver djurhållaren göra?
Om lantbrukaren för ut, eller in, levande nötkreatur, får eller getter, eller sperma, ägg, eller embryon från dessa djur krävs: särskilda hälsointyg inom EU och vid import från tredjeland. Hälsointyg för djur som förts in från andra länder ska sparas på gården i 3 år. De ska även finnas elektroniskt (TRACES – upprättas av officiell vet.) Artikel 15.1, med villkor som ska uppfyllas i bilaga VIII och bilaga IX KM: Handel med andra länder utan intyg är allvarligt. Handlar de med korrekta intyg är det svårt för dem att göra fel.

24 Utförsel av levande djur och avelsmaterial till andra EU-länder
Hälsointyg krävs. Instruktion Kontrollera i stalljournalen om djur förflyttats ut ur landet. Kontrollera i TRACES om djur som förts ut från landet har ett upprättat hälsointyg. Kommentar: Intyg i TRACES kan bara upprättas av en officiell veterinär. En djurägare som för ut djur ska vara registrerad hos jordbruksverket. Om en djurägare har fört ut ett djur utan hälsointyg måste jordbruksverket kontaktas för att undersöka detta och eventuellt kontakta det andra landet. Om det underlättar kan kontrollanterna få en lista över djurägare som är registrerade på jordbruksverket för utförsel.

25 Avkommor från djur med konstaterad BSE får inte säljas
TSE-förordningen: ”Det är förbjudet att avyttra den senast födda avkomman till nötkreatur av honkön smittade med TSE eller får och getter med ett bekräftat fall av BSE som födde under den tvåårsperiod som föregick eller under den period som följde efter det att de första kliniska tecknen på sjukdomen uppträdde.” Detta gäller alltså inte scrapie, men däremot tycks de ta höjd för eventuella andra TSE-sjukdomar som skulle kunna dyka upp hos nötkreatur. Ytterst osannolikt att vi skulle råka ut för ett fall av BSE hos får eller get.

26 Införsel av djur och avelsprodukter
Hälsointyg krävs.

27 Införsel av får och getter
Får och getter får bara tas in från land med försumbar risk för scrapie. Undantag: genetiskt resistenta djur. Vid införsel av avelsmaterial måste donatordjuren uppfylla vissa krav.

28 Import från tredje land
Hälsointyg krävs.

29 Sammanfattning – tvärvillkor TSE
Artikel i TSE-förordningen Kontrollpunkt Förbud mot utfodring med animaliskt protein 7 Se tvärvillkoren om foder Krav på att anmäla misstankar 11 Krav på att följa Jordbruksverkets beslut om åtgärder mot TSE-sjukdomar 12 och 13 Krav på hälsointyg mm vid handel med levande djur och avelsmaterial 15 utförsel till EU-land; införsel från EU; import från 3e land: