TILLSAMMANS GÖR VI MERA Fördelar som beredningen av vård- och landskapsreformen för med sig för aktörerna i regionen.

En presentation över ämnet: "TILLSAMMANS GÖR VI MERA Fördelar som beredningen av vård- och landskapsreformen för med sig för aktörerna i regionen."— Presentationens avskrift:

1 TILLSAMMANS GÖR VI MERA Fördelar som beredningen av vård- och landskapsreformen för med sig för aktörerna i regionen

2 Vård- och landskapsreformen bereds inom förändringsorganisationen i samarbete med andra aktörer
Vård- och landskapsreformen bereds av ett sextiotal yrkesmänniskor på del- och heltid. Vi ger flankstöd och råd till regionala arbetsgrupper i beredningsarbetet, samtidigt som även de organisationer som överlåter personal stödjer beredningen. Vi är en multiprofessionell skara sakkunniga, allt från experter inom ekonomi till yrkespersoner inom missbrukar- och mentalvård. En del av personalen har anställts direkt till förändringsorganisationen, medan andra har lånats från kommuner, samkommuner eller staten genom samarbetsavtal. Vårt huvudsakliga uppdrag är att bereda funktionerna i anslutning till att grunda och leda ett nytt landskap, att säkert överföra uppgifter till det nygrundade landskapet och att bidra till att personalen flexibelt kan flyttas till den nya organisationen. Med denna presentation vill vi redogöra för de fördelar som förändringsarbetet hittills har medfört landskapet!

3 Tidsschemat för vård- och landskapsreformen
Reformen i kraft, ansvaret för organisering av tjänster och andra uppgifter flyttas över till landskapen Personlig budget och kundsedlar börjar tillämpas Frihet att välja social- och hälsocentral Lagarna för vård- och landskapsreformen träder i kraft Det första landskapsvalet De nya landskapsfullmäktige inleder sin mandatperiod 2018 11-12 2019 5 8 2020 2021 2022 2023 Den temporära landskapsförvaltningen Landskapet kan ansöka om en tidigareläggning eller uppskov av friheten att välja social- och hälsocentral, om kriterierna uppfylls Valfrihet inom mun- och tandvård Valfrihetspiloterna

4 Beredningen av vård- och landskapsreformen framskrider i Egentliga Finland
Avsikten är att lagpaketet som gäller reformerna behandlas i riksdagen i november-december Finansiering för förändringsberedningen har tryggats för Självrisken i finansieringen slopas i slutet av 2018, detta gäller även it- finansiering. Därefter ansvarar finansministeriet för kostnaderna. I statsbudgeten för 2019 föreslås 211 miljoner € till beredning av vård- och landskapsreformen. Den temporära förvaltningen inleder sin verksamhet efter att lagarna har trätt i kraft. Landskapsval hålls i maj 2019 och de nya landskapsfullmäktiges mandatperiod inleds i augusti 2019. Ansvaret för organisering av tjänsterna flyttas över till landskapen

5 Beredskap för landskapsval
Vem ansvarar? Hur går man till väga? Landskapsvalnämnden tillsätts av styrelsen för det nuvarande landskapsförbundet Landskaps-förbundet Kandidatansökningarna till landskapsvalnämnden Landskapet Landskapsvalnämnden fastställer kandidatuppställningen Förhandsröstning Kommunen Räkning av förhandsrösterna Valkrets-nämden Valdagen Kontrollräkning av rösterna som getts på valdagen Fastställer valresultaten

6 Konkreta fördelar med beredning av avtal
Avtal som flyttas över från kommunerna till landskapet har samlats i ett gemensamt system (Tweb). Förenklad avtalsförvaltning för med sig konkreta fördelar: Genom att avtalen har sparats in i systemet kan man lätt granska hur många upphandlingsavtal kommunen har ingått och eurobeloppen för avtalen. På Tweb kan man se efter när och hur avtalen kan sägas upp och när en ny konkurrensutsättning kan inledas. Avtalsförvaltningen blir lättare: det är möjligt att länka t.ex. ett ramavtal ihop med det underavtal som träffats utifrån ramavtalet. Inne i systemet kan bildas olika användargrupper som har tillgång till olika material. Det är möjligt att köra rapporter av de avtal som sparats in i systemet enligt avtalstyp. Det går t.ex. att få en lista över alla gällande boendeserviceavtal enligt önskad tids- eller rubriksavgränsning. Vi organiserar en temadag om avtalsförvaltning 23− för kommunerna och samkommunerna i Egentliga Finland och under dagarna kommer vi att berätta hur man kan få ut den största möjliga nyttan och potentialen ur systemet.

7 Den nuvarande verksamheten utvecklas som en del av reformberedningen
Arbetet med bolagisering av företags- hälsovården framskrider i rask takt − kommunerna ska bolagisera produktionen av de sjuk- och hälsovårdstjänster inom företagshälsovården som säljs ut från och med oberoende av reformen. Förändringsorganisationen stödjer kommunerna och sjukvårdsdistriktet i arbetet. Det har grundats en kvalitetsarbetsgrupp på landskapsnivå som ska stödja kommunerna och samkommunerna då de tar i bruk kvalitets- systemet. Den tvåspråkiga serviceproduktionen diskuteras och vi söker efter regionala lösningar som beaktar lagförslagen. Vi informerar om reformarbetet på finska och på svenska. Det har grundats ett nätverk av koordinatorer för att främja välfärd och hälsa till stöd för det arbete som görs i kommunerna. Den regionala välfärdsberättelsen färdigställdes på våren 2018. Samarbetet med föreningarna och organisationerna som är verksamma i landskapet har löpt väl − deras roll och betydelse som allmännyttiga aktörer och som service- producenter har identifierats och godkänts. Vi har bearbetat verksamhetsmodeller i samarbete med varandra både vad gäller bidragspraxis i landskapet och produktifiering av de tjänster som tillhandahålls av organisationer. Vi vill göra Egentliga Finland till ett organisationsvänligt landskap!

8 En översikt över social- och hälsovårdstjänsterna i landskapet under reformberedningen
Den regionala tillgången till, tillgängligheten av och behovet av att centralisera tjänsterna inom social- och hälsovård har kartlagts: vi har skapat en bild av närtjänster, tjänster som produceras regionalt och tjänster som centraliseras på landskapsnivå eller inom ett samarbetsområde. Beredningsarbetet har gjorts med tanke på politiska beslut. Vi har utrett de olika förmånerna och avgifterna och kundmängderna kommunvis (bl.a. stöd för närståendevård, förebyggande och kompletterande utkomststöd, personlig assistans). Vi har gjort en bedömning av konsekvenserna av utkastet för klientavgiftslagen på de nuvarande intäkterna från klientavgifter särskilt beträffande avgifter för hemvård och intensifierat serviceboende. Organisationsplanen för social- och hälsovård uppdateras under 2019−2020.

9 Lanseringen av elektroniska tjänster en av tyngdpunkterna i landskapsberedningen
Tjänsten MinKlinik lanserades i Pöytis som del av ett mera omfattande koncept i syfte att utveckla elektroniska tjänster enligt principen social- och hälsovård för var och en. Genom denna tjänst som sparar tid och kilometer kan medborgarna uträtta sina ärenden elektroniskt med yrkespersoner inom vården antingen genom chat- eller videokontakt. Tjänsten har tagits väl emot och den har väckt intresse i hela landet! Vi utreder om det finns intresse att ta i bruk tjänsten också på annat håll. Det verktyg som skapats för administrering av projekt och applikationer till stöd för beredningen i landskapet har även delats ut till kommunerna. Verktyget underlättar kostnadskontroll, resursstyrning, utvärdering av tjänsterna och prioritering av uppgifterna. Vi bereder gemensamma verksamhetsmodeller som ett led i landskapens avtal om samarbetsområden bl.a. beträffande elektroniska tjänster. För tillfället ser vi till att det finns finansiering för utvecklingsarbetet. Planen om enhetliga kund- och patientdata- system står färdig. Planen börjar tillämpas.

10 Spetsprojekten som stöd både för de nuvarande tjänsterna och för beredningen i landskapet
Spetsprojektet KomPassi som lanserades som del av den centraliserade verksamhetsmodellen för kund- och servicestyrning för äldrebefolkning utvidgas till att omfatta hela landskapet på hösten Senare kommer tjänsten att utvidgas även till andra kundgrupper. För tillfället omfattas 70 % av dem som fyllt 75 år av pilotförsöket. Med hjälp av samarbete kommunerna emellan har svarstiden på telefonsamtal kunnat förkortas till 9 sekunder. 89 % av kunderna har fått hjälp vid den första kontakten. Inom projektet har det gjorts upp ett förslag till gemensamma kriterier till stöd för nårståendevård. Kunderna har tagit väl emot tjänsten och även personalen är nöjd med att de har bättre förutsättningar att betjäna sina kunder.

11 Spetsprojekten som stöd både för de nuvarande tjänsterna och för beredningen i landskapet
Spetsprojektet Lupa Auttaa syftar till att förnya barn- och familjetjänsterna i Egentliga Finland. I 12 kommuner har man lanserat en Be om hjälp-knapp (Pyydä apua) som lågtröskelkanal för dem som behöver hjälp i livets svåra situationer. Det har gjorts upp enhetliga modeller för bedömningar och besiktningar inom barnskyddet. En handbok om barnskyddet i Egentliga Finland är nu färdig. Det har startats ett mentorprogram för chefer och nya arbetstagare. 120 kontaktpersoner har fått utbildning i förebyggande av våld i nära relationer. Lågtröskeltjänster för skilsmässofamiljer har stärkts. Det har grundats en spetsenhet inom barnskyddet som förenar arbetsliv, forskning och läroinrättningar. Ett nätverk för familjecentraler där tjänsterna för barnfamiljer samlas ihop håller på att uppstå i landskapet, pilotområden för nätverket är Nystadsregionen, Loimaaregionen, Åbo och Lundo. Yrkespersoner inom familjetjänster från barnläkare till familjearbetare har förankrats i en allt större omfattning i kommunerna. Det planeras en familjerättslig enhet i landskapet och processer har förenhetligats.

12 Uppgifter om fastigheter första gången på en och samma plats
Uppgifter om fastigheter inom social- och hälsovården samlas nu första gången till ett centraliserat fastighetsregister av Landskapens lokalcentral Ab. Tack vare den enhetliga informationsstrukturen i fastighetsregistret får kommunerna jämförbara uppgifter som kan användas i kommunernas fastighetsstyrning. Med hjälp av registret kan kommunerna bl.a. jämföra lokaleffektiviteten och underhållskostnaderna för fastigheter. Genom att komplettera registret får kommunerna värdefull information om energieffektiviteten i sina fastigheter. Genom att utnyttja informationen effektivt får organisationerna information om sina fastigheters skick och kan utifrån dessa uppgifter vidta behövliga renoveringsåtgärder i syfte att spara kostnader. Utgångspunkten för beredningen av stödtjänsterna i landskapet är att ta hänsyn till den totala fördelen för landskapet så att sakkunnighjälp och volymfördelar är tillgängliga både i små och i stora enheter − utan att glömma lokala särdrag. Centraliserade upphandlingar av tjänster och varor som genomförs av yrkesmänniskor ger kostnadsbesparingar och kvalitetsmässiga fördelar till dem som deltar i konkurrensutsättningen. Verksamhetssätt och processer som tillämpas för stödtjänsterna till aktörerna inom social- och hälsovården förändras som en följd av forskning och den allmänna utvecklingen inom området.

13 En större känsla av säkerhet i hela regionen
Beredningsgruppen för räddningsväsende och beredskap i landskapet har koncentrerat sig på att skapa strukturer för samordningen av beredskap på landskapsnivå och på att göra upp en beredskapsplan för landskapet. Landskapets beredskapsplan har beretts enligt nationellt överenskomna linjedragningar. Det kommer att göras upp strukturer och beskrivningar av processer för landskapets beredskapskommitté. Landskapets beredskapskommitté har i uppgift att samla de viktigaste aktörerna som ansvarar för den övergripande säkerheten i landskapet (myndigheter, kommuner, organisationer) och verka som ett regionalt forum för utveckling av samarbetet för säkerhetens del. Räddningsväsendets strukturer ses över på landskapsnivå, men även på riksnivå. Egentliga Finlands räddningsväsende deltar aktivt i uppbyggnad av den övergripande säkerheten i landskapet och i landet i egenskap av regional aktör. Räddningsväsendets tjänster i en kommun i fortsättningen motsvarar i princip den nuvarande modellen.

14 Uppgifterna uppdaterade i personalberedningen
Beredningen inom personalförvaltning har riktats till att bygga upp den kommande organisationen i landskapet. Vi har bl.a. berett dokument och material i anslutning till att överföra uppgifter om anställningsförhållanden. För att bygga upp landskapsorganisationen har vi i samarbete med personalförvaltningen samlat en ansenlig mängd information bl.a. om de nuvarande verksamhetsmodellerna. Det arbete som gjorts inom reformberedning tjänar en total reform av personalärenden. Diskussioner som förts mellan arbetsgivar- representanter och personalen har varit nyttiga och parterna har kommit närmare varandra. En fungerande växelverkan med personal- organisationerna har främjats. Om reformen inte kan genomföras, gör varje organisation upp sin egen personalstrategi och sina egna avlönings- och arvodessystem samt övriga lösningar som stödjer personaladministration. Den information som samlats under reformberedningen stödjer arbetet med att dela med sig av god praxis.

15 Viktigt att bedöma om finansieringen är tillräcklig
Under beredningens gång har vi bedömt vilken inverkan landskapens finansieringskriterier och de faktorer som bestämmer kriterierna har på serviceproduktionen i landskapet. Överföringar av egendom och statlig garanti för lån har gåtts igenom med Landskapens lokalcentral Ab. Vi har kartlagt den egendom som förs över från kommunerna och berett anvisningar till kommunerna om kommande förändringar. Vi har utrett och bedömt olika alternativ för organisering av ekonomiförvaltning och löneräkning i landskapet utifrån de modeller som används i kommunerna och andra organisationer.

16 Vårt gemensamma mål är att främja tillväxt och livskraft
Arbetsfördelningen mellan kommun, landskap och stat har gåtts igenom och de nuvarande rollerna för aktörerna har klarlagts. Detta gör det lättare att skapa samarbetsmodeller mellan det kommande landskapet och kommunfältet, samtidigt som samarbetet och intressebevakningen gentemot olika myndigheter och ministerier underlättas. Frågor om arbetsfördelningen berör särskilt arbets- och företagstjänster samt planläggning, planering och miljöfrågor. Kommunerna och beredningsgruppen har gått igenom samarbetsmöjligheterna gällande organiseringen och tillhandahållandet av arbets- och näringstjänster. Denna dialog har klarlagt de gemensamma målsättningarna i förhållande till olika kundgrupper samt möjligheterna att ordna och tillhandahålla tjänster oberoende av hur arbetet med vård- och landskapsreformen framskrider. Gränssnittet för uppgifterna i det kommande landskapet och i kommunerna har preciserats tillsammans med de regionala utvecklingsorganisationerna. Vi har lyckats skapa en gemensam syn. Kommunen står nära företagaren − landskapet stödjer med olika finansieringsinstrument. Tillsammans har man planerat och fört marknadsdialog för att få en uppfattning om hurdana tjänster företag och organisationer kunde bjuda ut till olika målgrupper. Den andra pilotundersökningen av tillväxttjänster bereds i samarbete mellan kommunerna, Fpa och serviceproducenterna i området (inkl. organisationer och företag). Behovet av att utveckla och förutse kunskaper om upphandlingar i regionen har identifierats och kommunerna och förändringsberedningen svarar mot behovet i samarbete genom att dela med sig av god praxis och genom att utbilda personal som kommer från överlåtande organisationer.

17 Vår gemensamma mål är att främja tillväxt och livskraft
Den kvalitativa och kvantitativa lägesbild som formats under diskussioner om områdesutveckling utgör grunden för den syn om läget i landskapet som aktörerna i området och statsrådet har, om behövliga utvecklingsåtgärder och deras resursering. Beredningen har lyft fram betydelsen av projektfinansiering och projektverksamhet. Vi identifierar behovet av en effektivare projektfinansiering i landskapet och betydelsen av intressebevakningen i syfte att säkerställa en kontinuitet av projektfinansiering. Projekten utgör ett sätt att främja målsättningarna i landskapet, utveckla verksamheten och få EU-finansiering. Exempel på projektverksamhet är bl.a. projekt som finansieras med medel från Europeiska socialfonden, olika utvecklingsprojekt, näringspolitiska projekt och pilotundersökningar. Beträffande projektfinansiering pågår som bäst intressebevakning om fortsatt projektfinansiering − ju bättre vi lyckas, desto bättre är förutsättningarna att få projektfinansiering i fortsättningen. Vi har fått en syn om mångfalden av och möjligheterna för de uppgifter som överskrider landskapsgränserna med hjälp av den kartläggning som gjorts om uppgiftshelheterna över landskapsgränserna. I fortsättningen kan samarbetet mellan olika uppgiftsområden intensifieras och det kan skapas mera täckande samarbetshelheter. Det har gjorts en kartläggning av behovet att förenhetliga verksamhetssätten i samarbetsområden i landsbygden (lantbruksförvaltning, avbytartjänst inom jordbruket, miljö- och hälsoskydd). Med hjälp av enhetliga verksamhetssätt kan personalen utnyttjas på ett flexibelt sätt mellan de olika samarbetsområdena.

18 Vi informerar om reformarbetet på ett människonära sätt
Vi besökte kommunerna i regionen på våren − under vår turné träffade vi personal, förtroendevalda och representanter för media. Vi informerar genom nyheter, pressmeddelanden och aktuella inslag om det nationella och regionala läget för vård- och landskapsreformen. Vi informerar personalen regelbundet med gemensamma personal- meddelanden och på den tvåspråkiga webbsidan Kimpassa-Allihopa. Vi organiserar även gemensamma lanserings- och pressmöten. Vi berättar om det nyttiga som uppnåtts i reformberedningen genom videoinslag. Varumärket Kimpassa-Allihopa är känt i hela landet och vi har ett stort antal följare i olika kanaler. Vi har intagit en ledande ställning i sociala medier (Facebook, Twitter, Youtube och LinkedIn) med vår tvåspråkiga reformkommunikation. Landskapets kommunikationsgrupp och webbgrupp sammankallar kommunernas informations- och kommunikationsansvariga varje månad. Vi har ordnat kommunikationsutbildning för medlemmarna. Vi fick över 800 svar på vår användarenkät om nättjänster: svaren uppmuntrar oss att främja användningen av elektroniska och mobila tjänster inom social- och hälsovården! Inom kort: Vi har öppet hus på vårt kontor 1.10 och ordnar en tävling med anknytning till bokmässan i Åbo.