Två folkkyrkor i Finland

En presentation över ämnet: "Två folkkyrkor i Finland"— Presentationens avskrift:

1 Två folkkyrkor i Finland
En historisk översikt över folkkyrkornas uppkomst Pirjo Pihlaja Roskilde

2 Evangelisk-lutherska kyrkan i Finland
Pirjo Pihlaja

3 Autonomins första år Lantdagen 1809 innebar början på det autonoma Finland Alexander I bekräftade både grundlagarna och statsreligionen Evangelisk-lutherska kyrkan fortfarande statskyrka Kyrkolagen från 1686 reglerade ännu kyrkans författning och verksamhet Evangelisk-lutherska kyrkan under ledning av den ortodoxa storfursten 1817 blir Åbobiskopen Jakob Tengström Finlands första ärkebiskop Det första försöket till en egen kyrkolag i Finland Upplysningstidens tankeströmningar renlärighet Arbetet blev på hälft Pirjo Pihlaja

4 Mot en egen kyrkolag Det andra försöket till en kyrkolag på 1840-talet
Kyrkolagskommitténs ordförande ärkebiskop Melartin, författare var professor J.J. Nordström Den pietistiska väckelserörelsen renlärighet Baserade sig långt på kyrkolagen från 1686 Tvånget att tillhöra statskyrkan hade lindrats en aning Framställningen avfärdad efter remiss Den tredje beredningen inleddes på 1850-talet Kyrkolagskommitténs ordförande ärkebiskop Bergenheim och Frans Ludvig Schauman som beredare Inflytande från pietism, kulturliberalism och organisationen i Tysklands protestantiska kyrkor Pirjo Pihlaja

5 Kyrkolagen av år 1869 Ledande principer i beredningen:
Omfattande kyrkligt självstyre; bort ur statens förmynderskap Bara ärenden som gäller kyrkan och som utgår ur kyrkan i kyrkolagen Rätt att skriva ut sig ur kyrkan Kyrkolagen trädde i kraft 1869 Kyrkolagens särställning Kyrkan blev en självständig, från staten åtskild juridisk person – folkkyrkan uppstod Kyrkan hade många bindningar till staten Bindningarna mellan kyrkan och staten har brutits medvetet från talet ända till i dag Pirjo Pihlaja

6 Ortodoxa kyrkan i Finland
Pirjo Pihlaja

7 Kyrkans ställning under autonomins tid
1809 ca ortodoxa; år 1812 var antalet uppe i – en minoritetstro Den ortodoxa befolkningen sågs som en del av statskyrkan i Ryssland 1811 – högsta kyrkoförvaltningen till den heliga synoden och stiftsstyrelsen i Sankt Petersburg På 1810–1870-talet utfärdades 20 förordningar förbi lantdagen På 1880-talet stärkte senaten sin ställning i kyrkans förvaltning – bara den andliga ledningen i Ryssland Stark nationell utveckling, eller handlade det om minoritetsdiskriminering? 1892 grundas ett eget stift i Finland Pirjo Pihlaja

8 De första självständighetsåren
1917 lydde stiftet i Finland ännu under kyrkan i Ryssland och var underställd Moskvapatriarkatet 1918 antogs en grundförordning om den ortodoxa kyrkan kyrkans särställning som folkkyrka, landets regering har den högsta administrativa makten över kyrkan 1921 blev Finlands ortodoxa kyrka autonom 1923 blev kyrkan en autonom kyrka under patriarkatet i Konstantinopel Kyrkan lösgjordes från Moskvapatriarkatets andliga ledning 1925 kompletterades den tidigare förordningen – landets regering behöll sin ställning som kyrkans högsta förvaltning ännu i lagen från 1969 Pirjo Pihlaja

9 Lokalkyrka eller folkkyrka?
Enligt kanonisk tradition berättigas lokalkyrkor utifrån regionala lösningar Nationella kyrkor – utveckling på senare tid Kyrkan identifierar sig efter området den verkar i och inte utifrån nationell identitet. Autonomins tid och självständighetsutvecklingen i Finland främjade uppkomsten av den ortodoxa folkkyrkan Pirjo Pihlaja

10 Tack! Pirjo Pihlaja