Säkra livsmedel! PRIMÄRPRODUKTION

En presentation över ämnet: "Säkra livsmedel! PRIMÄRPRODUKTION"— Presentationens avskrift:

1 Säkra livsmedel! PRIMÄRPRODUKTION
-första ledet i all produktion av livsmedel Foto: Pernilla Lindén, Rådgivarutbildning

2 Primärproduktion livsmedel inom tvärvillkorssystemet
Odling och skörd av vegetabilier (avsnitt 5 i checklistan) - inklusive hantering, förvaring och transport till en första mottagare Uppfödning av djur före slakt (avsnitt 6 i checklistan) Produktion av animalieprodukter - mjölk, ägg (avsnitt 6 ) Livsmedel alla ämnen eller produkter, oberoende av om de är bearbetade, delvis bearbetade eller obearbetade, som är avsedda att eller rimligen kan förväntas att förtäras av människor (def. 178/2002 Alla produkter som är tänkta att ingå i livsmedelskedjan omfattas av livsmedelslagstiftningen! Växter före skörd är inte livsmedel och levande djur före slakt är inte livsmedel men omfattas av livsmedelslagstiftningen om syftet är att de ska ingå i livsmedelskedjan. Spannmål kan bli både foder eller brödspannmål beroende på väder, skördeutfall, efterfrågan etc. Vid minsta osäkerhet – antag livsmedel. Det allt överskuggande är säkerheten för konsumenten!

3 Livsmedelsföretag Kontinuitet och organisation Registrering
Särskild registrering Opastöriserad mjölk direkt till konsumenter Privat konsumtion Förklara vilka som omfattas av bestämmelserna i lagstiftningen. Kraven gäller livsmedelsföretag som bedriver primärproduktionen – ett livsmedelsföretag är en verksamhet som förutsätter viss grad av organisation och kontinuitet. Ska vara registrerade hos länsstyrelsen, lst avgör om verksamheten ska registreras eller inte. (Registrering är dock inget tvärvillkorskrav) Gäller inte produktion för privat konsumtion eller små producenter som inte kan betraktas som livsmedelsföretag! Det går bra att släppa ut livsmedel på marknaden några få gånger per år utan att vara registrerad som livsmedelsföretag hos länsstyrelsen. Men… … livsmedlen måste vara säkra (§14, 178/2002)

4 Vegetabilier Animalier Farliga ämnen, avfall (5.1, 5.2)
Användning av bekämpningsmedel (5.5) Dokumentation bekämpningsmedel (5.4) Analysresultat (5.6) Spårbarhet (5.7) Farliga ämnen, avfall (6.1, 6.2, 6.15) Användning av läkemedel (6.9, 6.11, 6.12, 6.19) Dokumentation läkemedel (6.10) Analysresultat (6.5) Rapporter (6.6) Spårbarhet (6.3) Odling och skörd av spannmål, frukt, bär, grönsaker – bestämmelserna finns i avsnitt 5 i rådgivarchecklistan. Uppfödning av djur, mjölk- och äggproduktion - bestämmelserna finns i avsnitt 6 i rådgivarchecklistan.

5 Förvaring och hantering av farliga ämnen
Avskilt från livsmedel Undvika förorening Originalförpackningar eller tydligt märkta Exempel: betat utsäde bekämpningsmedel gödselmedel kemikalier lysrör diesel, oljor Bekämpningsmedel, gödselmedel, rengöringsmedel, råttgift etc ska förvaras avskilt från livsmedel Alla förpackningar, flaskor, dunkar ska vara tydligt märka Rengöring av sprutan ska ske på ett säkert sätt. Hantering av kemikalier och farliga ämnen så spill inte medför att livsmedel inte kan förorenas Om samma maskiner och utrustning används både för hantering av avfall, gödselmedel och livsmedel t ex vid transport måste det finns bra rutiner för rengöring emellan. Rengöring av utrustning innan den används för livsmedel; innan den tas i bruk för säsongen, mellan olika användningsområden. Tomma förpackningar, produktrester, spillolja, lysrör, krossat glas m m bör förvaras i slutna tunnor och behållare eller avskilt i separata utrymmen för att undvika förorening av livsmedel eller att djuren får i sig något som kan påverka livsmedelssäkerheten. Titta på förvaring- och lagerlokaler för livsmedel, spannmål, frukt, grönsaker m.m. Finns det kemikalier etc i lokalen ska detta förvaras tydligt åtskilt så att livsmedlen inte kan förorenas och bli sätt bli osäkra. Exempel: Löst råttgift i spannmåls- eller grönsakslagret – bör vara fasta block alternativ granulat inneslutna i en låda Används råttgift i ett utrymme måste man kontrollera lokalen regelbundet så att det inte ligger någon död mus eller råtta där. Slagfällor eller andra fällor får användas men ska naturligtvis kontrolleras regelbundet

6 Förvaring och hantering av avfall 5.2 och 6.2, 6.15
Produktspill, foderspill Rens från frukt och grönsaker Avfall i soptunnor Bortforsling av avfall Spår av skadedjur i anslutning till soptunnor och behållare eller runt silos, byggnader, djurstallar Döda djur Ordning och reda! Tomma förpackningar produktspill, grönsaksrens bör städas bort löpande och förvaras i slutna tunnor och behållare för att undvika att skadedjur, fåglar och andra djur lockas dit. Finns spår av skadedjur i anslutning till soptunnor och behållare eller runt byggnader och stallar? Skadedjuren kan vara smittbärare som kan föra över smitta till djuren eller på annat sätt förorena produkterna. Även om djuren inte blir sjuka kan t ex mjölken eller köttet påverkas. Döda djur kan också vara smittspridare. Avfall samlat och förvarat i soptunnor. Regelbunden bortforsling av avfall på ett säker sätt. Exempel: Löst råttgift i spannmåls- eller grönsakslagret – bör vara fasta block alternativ granulat inneslutna i en låda Används råttgift i ett utrymme måste man kontrollera lokalen regelbundet så att det inte ligger någon död mus eller råtta där. Slagfällor eller andra fällor får användas men ska naturligtvis kontrolleras regelbundet (Skadedjurssäkert inget tvärvillkor men det finns bestämmelser om att minimera risken för skadedjur och om dokumentai lagstiftningen)

7 Användning av växtskyddsmedel och biocider 5.5
Godkända preparat Rätt preparat till rätt gröda Rätt dos Följa anvisningar, karenstider, sista användningstidpunkt, första skördedatum Minimera risken för bekämpningsmedelsrester i livsmedel

8 Växtskyddsmedel och biocider – dokumentation 5.4
Det ska alltid finnas dokumentation på gården! egen dokumentation dokumentation från anlitat bolag Växtskyddsmedel Datum, plats, gröda, preparat, dos, vem som utförde bekämpningen, ev. karenstid och första skördetillfälle Skadedjursbekämpning Vad, var, när och vem utförde bekämpningen – punktinsatser, fällor Enkel dokumentation över placering av fällor, t.ex. råttgift Inget krav på ritningar Syfte: Visa att endast godkända preparat används och att karenstiden mellan bekämpning och skörd följs. Titta i kemikalieutrymmet och gå igenom journalföringen! Eventuell gränsvärdesöverträdelse eller användning av otillåtet preparat som upptäcks vid SLV:s kontroll av bekämpningsmedelsrester kan leda både till föreläggande, åtalsanmälan och stödavdrag. Återkommande hittas resthalter i huvudsallat, jordgubbar, potatis, päron och äpplen. (Normalt sett innebär det inte någon hälsorisk att vid enstaka tillfällen äta ett livsmedel där resthalten ligger över gränsvärdet. Gränsvärdet fastställs vanligen betydligt lägre än den nivå som skulle innebära en risk. Undantag är akutgiftiga bekämpningsmedel där marginalerna kan vara mindre mellan gränsvärde och risk för effekter. Känsliga grupper kan vara barn på grund av lägre kroppsvikt och personer med ett ovanligt högt intag av vegetabilier. ) OBS! ska finnas dokumentation även om man lejt bort sprutningen till maskinstation, granne etc. ! Den som utför besprutning ska alltid överlämna dokumentation på utfört arbete. Att spara dokumentation över utför skadedjurskontroll och bekämpning utgör ett krav inom tvärvillkoren. OBS! ska finnas dokumentation även om man anlitat skadedjursbolag. ! Den som utför bekämpningen ska alltid överlämna dokumentation på utfört arbete. Dokumentationen ska innehålla information om preparat som används, plats för bekämpningen, när den gjorde och vem som utförde den. (löses ofta med en skylt ovanför råttgiftet) Det ska finnas dokumentation över var t ex råttgift finns utplacerat, t ex en ritning, enkel skiss eller beskrivning (text) tillsammans med övrig dokumentation.

9 Provtagning, analysresultat och rapporter - dokumentation 5.6, 6.5, 6.6
Provtagning görs för att kontrollera och övervaka faror i produktionen = livsmedelssäkerhet. Många gränsvärden i lagstiftningen (förordning (EG) nr 1881/2006) - de måste kontrolleras - provtagning och/eller bra rutiner Krav på provtagning finns bara opastöriserad mjölk. Alla analyssvar och rapporter som har betydelse för livsmedelssäkerheten måste sparas. Tala om att det finns gränsvärden för bakterietal, celltal, mjölktankstemperatur (mjölken ska kylas direkt efter mjölkning, max 6 grader). Kontroll av dessa ska dokumenteras. Lagstiftningen ställer inga krav på att rapporterna bör förvaras i någon pärm eller liknande, men uppgifterna måste vara tillgängliga för myndigheten vid kontroll. Uppgifterna bör finnas samlade i kronologisk ordning, så att de är lätta att hitta vid behov. Rapporterna bör sparas under rimlig tid för att uppfylla kraven på spårbarhet. Syftet med dokumentationen är att producenten ska kunna visa hur olika livsmedelsfaror (mikrobiologiska, kemiska eller fysiska) som kan uppstå i verksamheten kontrolleras och övervakas samt att säkerställa spårbarhet och säkra livsmedel.

10 Provtagning, analysresultat , rapporter och dokumentation 5.6
Gäller analyser och rapporter om provtagning av växter och andra prover, analyser m m som har betydelse för livsmedelssäkerheten. Till exempel Markkartering/analys Vattenanalys Vattenhaltsanalys vid torkning av spannmål Analysrapporter från uppköpare, t ex kvarn eller spannmålssilo (t ex mykotoxiner) Kadmium, nitrat, aflatoxin, m.m (gränsvärden) Provtagning för kontroll av växtsjukdomar Analyssvar från offentlig provtagning (bekämpningsmedel, oönskade ämnen

11 Provtagning, analysresultat , rapporter och dokumentation, 6.5
Gäller prov, analyser och rapporter om kontroller av levande djur, kött, mjölk och ägg och andra prover, analyser m m som har betydelse för livsmedelssäkerheten. Till exempel Celltal och totalantal bakterier i opastöriserad mjölk (krav på provtagning, gränsvärden) Mjölktankstemperatur (tankbilskvitto, gränsvärden) Vattenanalys Kontroll av ammoniakhalter i värphönsanläggningar – har betydelse för äggen Rena djur (slakteriets avräkningsnota) Salmonellaprovtagning (krav på provtagning) Provtagning som en veterinär har utfört (djursjukdom) Analyssvar från offentlig provtagning ( t ex läkemedelsrester, dioxin i ägg m m) Miljöhusesyn Faktadelen s 55-56: ”Livsmedelsföretagare ska dokumentera relevanta rapporter om kontroller av djur eller produkter av animaliskt ursprung.” Om producenten för journal, tar han/hon då hänsyn till resultaten av analysen t.ex. bakterie- eller celltal från mjölkanalys. Tala om att det finns gränsvärden för bakterietal, celltal, mjölktankstemperatur (mjölken ska kylas direkt efter mjölkning, max 6 grader). Kontroll av dessa ska dokumenteras. Lagstiftningen ställer inga krav på att rapporterna bör förvaras i någon pärm eller liknande, men uppgifterna måste vara tillgängliga för myndigheten vid kontroll. Uppgifterna bör finnas samlade i kronologisk ordning, så att de är lätta att hitta vid behov. Rapporterna bör sparas under rimlig tid för att uppfylla kraven på spårbarhet. Syftet med dokumentationen är att producenten ska kunna visa hur olika livsmedelsfaror (mikrobiologiska, kemiska eller fysiska) som kan uppstå i verksamheten kontrolleras och övervakas samt att säkerställa spårbarhet och säkra livsmedel.

12 Läkemedel och andra behandlingar 6.9, 6.11 och 6.19
preparat godkända för aktuellt djurslag homeopatika och naturläkemedel övriga preparat, alltid efter veterinär förskrivning villkorad läkemedelsanvändning alla behandlingar ska dokumenteras Behandling som utförs av veterinären Uppföljande behandling utan veterinärens närvaro Om humanpreparat eller preparat som är godkända för ett annat djurslag  används ska det alltid ske efter veterinär förskrivning. Observera att även homeopatika och naturläkemedel klassas som läkemedel enligt läkemedelslagstiftningen. Vid behandling med homeopatika ska följande dokumenteras: djurets identitet, orsak till behandling, datum för behandling, preparatets namn, dosering/styrka, behandlingstidens längd, samt namn på den veterinär som har kontaktats inför användningen.

13 Läkemedel och annan behandling dokumentation 6.10
Dokumentationen ska innehålla: datum för behandlingen klockslag för behandlingen om karenstiden är kortare än 24 timmar djurets identitet diagnos eller orsak till behandlingen läkemedlets namn läkemedlets dosering behandlingstidens längd karenstid namnet på den förskrivande veterinären, samt namnet på den som har utfört behandlingen Dokumentation över läkemedelsbehandlingar ska sparas i minst 5 år  (D8, SJVFS 2013:41). Företagaren ska också kunna visa inköp och innehav av läkemedel, t.ex. kvitton och lista på vilka preparat som finns/funnits i medicinskåpet.  Om dokumentation står det i : SJVFS 2013:41, 14 § Den som håller livsmedelsproducerande djur kunna styrka inköp och innehav av veterinärmedicinska läkemedel under en period av fem år efter att läkemedlet har tillförts det enskilda djuret. Alla behandlingar med preparat som har karenstid ska dokumenteras. Även de som har karenstid Främsta syftena med kravet på läkemedelsjournal är livsmedelssäkerhet och djurskydd. Om det påvisas restsubstanser av läkemedel ska man kunna gå tillbaka och via läkemedelsjournalen kontrollera vilket preparat som har tillförts enskilda djur eller grupper och om anvisningarna har följts. Djurhållarens/livsmedelsföretagarens dokumentation måste innehålla uppgifter om (D8, SJVFS 2013:41) 1. Datum för behandlingen 2. Klockslag för behandlingen om karenstiden är kortare än 24 timmar (viktigt ffa för ägg och mjölk) 3. djurets identitet (Djur som måste vara individuellt id-märkta ska gå att följa upp individuellt. Vid behandling av grupper av t.ex. kalvar eller lamm kan man skriva gruppens nummerintervall, t.ex. 700 – 714, i identitetskolumnen.) 4. läkemedlets namn och dosering 5. behandlingstidens längd 6. Karenstid (slakt, mjölkning, uppsamling av ägg) 7. namnet på den förskrivande veterinären 8. namnet på den som utfört behandlingen Vid behandling med homeopatiska läkemedel krävs inte dokumentation enligt punkterna 2, 7, 8 eller 9 i stycket ovan. Dokumentationen ska omfatta alla använda veterinärmedicinska preparat och behandling med andra preparat med karenstid. Dokumentationen kan göras genom att veterinärens besöksjournal sparas, förutsatt att denna innehåller de begärda uppgifterna Det finns inget lagkrav på att använda en viss sorts blankett eller journal, men Jordbruksverket och Livsmedelsverket rekommenderar något av följande alternativ för att tydligt uppfylla kraven utan att behöva uppfinna hemmagjorda lösningar. Spara i kronologisk ordning i en pärm de praktikjournaler som veterinärerna lämnar på gården i samband med behandling. Praktikjournalen kan antingen vara en för hand ifylld blankett eller en datorutskrift. Oavsett vilket är det viktigt att uppgifterna i praktikjournalen är läsliga och att journalen sparas på gården i minst fem år. (Det räcker med tre år om man ser isolerat till tvärvillkoren, men för att uppfylla svensk lagstiftning krävs fem år.) Praktikjournalen måste dessutom kompletteras med journalföring av eventuell uppföljande behandling och behandlingar som inte veterinären är inblandad i, t.ex. avmaskningar. Vi rekommenderar inte att man skriver kompletteringarna direkt på veterinärjournalen. Då finns risk för sammanblandningar med veterinärens noteringar. Det kan ställa till problem vid försäkringsärenden och liknande när journalen ska bedömas av en utomstående. Ett bättre sätt är att föra anteckningar på ett separat blad som sedan häftas ihop med praktikjournalen. Använd de särskilda sidor för journalföring av läkemedelsbehandling som finns i Jordbruksverkets senaste upplagor av stalljournalerna för nötkreatur, grisar, får och getter. Om läkemedlet förskrivs av veterinären genom telefonkonsultation, ska veterinären skicka eller lämna en kopia av behandlingsbeviset/praktikjournalen. Om veterinären använder ett databaserat journalföringssystem, ska du få en papperskopia av journalen från veterinären. Ej punkterna 2,7, 8 eller 9 vid behandling med homeopatiska läkemedel

14 Hantering under karenstiden – inga läkemedelsrester 6.12
System för märkning/identifiering av djuren Färgmarkering Färgad tejp Särskilt för mjölkproducerande djur: mjölken måste avskiljas under karenstiden t ex i separat spann, i mjölkgrop där mjölken samlas upp i slutenheten och töms ut, i robot med avskiljning, eller mjölkas sist i en rörmjölkningsanläggning. Omfattar levande djur/kött, mjölk, ägg, honung Inga djur eller livsmedel får innehålla läkemedelsrester. Ett preparat kan ha en karenstid för mjölk och en annan för kött – viktigt att följa det veterinären skriver Om preparat för avsett annat djurslag eller avsett för människor förskrivs bestämmer veterinären karenstiden i det aktuella fallet. Gå igenom och diskutera: Hur man ser till att karenstiderna följs Rutiner och dokumentation om behandlingen t.ex. avslutas i förtid Information om senaste behandling ska alltid följa med djuret till slakteriet Särskilda regler gäller om djur skickas till slakt inom karenstiden

15 Hur länge ska dokumentationen sparas?
Lagstiftningens krav: livsmedelsföretagaren ska föra och bevara journal på ”lämpligt sätt” under ”lämplig” tid ”anpassat efter företagets art och storlek” Finns inget specifikt krav i livsmedelslagstiftningen – företaget avgör men… …måste finnas på gården, vara lätt att hitta OBS! I annan lagstiftning kan det finnas krav på hur länge olika typer av dokumentationen ska bevaras. Det är OK att förvara dokumentation, analysresultat m m löst i en låda förutsatt att alla papper går att plocka fram när de behövs, t ex vid kontroll eller vid behov av spårbarhet och att systemet verkar tillförlitligt. Kontrollen kan dock ta längre tid. Rekommenderas att papperen förvaras i kronologisk ordning i en pärm. Går lättare att hitta i vid kontroll. Minskar risken för att dokumentation och analysresultat försvinner.

16 Spårbarhet 5.7 och 6.3 ”ett steg bakåt – ett steg framåt”
Ange från vem plantor, livsmedelsproducerande djur mottagits (leverantör) Ange till vilket företag livsmedel (primärprodukter) eller livsmedelsproducerande djur levererats (mottagare; företag - ej konsumenter) Kunna informera myndigheterna om detta Lätt att få fram ”ett steg bakåt – ett steg framåt” Leveranser till gården Leverantörens namn och adress Vad ? När ? Hur mycket? Leveranser från gården Kundens namn och adress Vad ? När ? Hur mycket? Reglerna om spårbarhet gäller även om man fått eller givit bort en vara Leverans/försäljning av primärprodukter direkt till konsumenter omfattas inte! EU-kommissionen rekommenderar att dokumentationen sparas i minst 6 månader för livsmedel med kort hållbarhet. (Kom. ritlinjer till förordning 178/2002) Den kompletterande frivilliga dokumentationen underlättar ett riktat återkallande. Kompletterande, frivillig, information: partinummer mer detaljerad beskrivning (lösvikt, färdigförpackad osv.)

17 Spårbarhet , återkallande och märkning 5.7 och 6.3
Skyldighet att omedelbart sätta igång åtgärder för hålla kvar eller återkalla produkter Snabbt kunna hitta informationen Informera myndigheter, kunder, konsumenter Var finns informationen? Leverantörsregister Följesedlar Kvitton Finns rätt information? Måste alltid finnas lättillgänglig! Kraven på återkallande utgör inte tvärvillkor men syftet med dokumentation är djur och produkter ska kunna spårbarhet så att ett återkallande kan göras snabbt och effektivt när det behövs. Dokumentationen behövs också för att kunna informera företag som produkterna kommer ifrån eller levererats till om man misstänker att de kan vara osäkra eller hälsofarliga, t ex om mjölken av misstänks innehålla antibiotikarester. Djur och primärprodukter ska vara märkta eller åtföljas av information så att de går att spåra

18 Åtgärda kända bister 5.9 och 6.4
Åtgärda brister som hittats vid offentlig kontroll t ex vid länsstyrelsens kontroller av livsmedelsproduktionen eller vid Livsmedelsverkets eller länsstyrelsens provtagningar Exempel på provtagning som Livsmedelsverket gör: spannmål, frukt, grönsaker levande djur, kött, mjölk, ägg Kontrollerar av bekämpningsmedel och läkemedelsrester (tillåtna och otillåtna preparat) samt mögelgifter, dioxiner och andra främmande ämnen.

19 Mjölkproduktion Friska djur och hantering när djuren är sjuka 6.17, 6,18 Läkemedelsbehandling 6.12, 6.19 Lokaler och utrustning 6.20, 6.22 Skadedjur 6.21 Rengöring 6.23, 6.24 Mjölkningshygien 6.25 Kylning av mjölken 6.26

20 Mjölkproduktion – friska djur 6.17, 6.18, 6.19
Mjölk får inte komma från sjuka djur Rutiner för att upptäcka sjuka djur - olika beroende på besättningsstorlek och produktionsmetoder Djur med sår på juver, juverinflammation eller feber - Hur upptäcks sjuka djur - Förmjölkningsrutiner – kontroll och hantering av avvikande mjölk - Kontroll/service av roboten vid robotmjölkning - Är flera som sköter om djuren? Avbytare? Behövs skriftliga rutiner? Djur som tillförts icke-godkända ämnen Bestämmelserna gäller alla mjölkproducerande djur; kor, får, getter m fl Handlar om att ha rutiner för att upptäcka sjuka djur och att mjölken från dessa avskiljs. Mjölk som avviker från det normala får inte användas som livsmedel. Rutiner för att upptäcka sjuka djur och djur som misstänks ha synliga juversår eller misstänks t ex ha juverinflammation. Normal aptit, gott allmäntillstånd. Mjölk från djur som lider av någon sjukdom eller har sjukdomssymptom, feber, juverinflammation eller sår på juvret som ev. kan påverka mjölken får inte levereras. Mjölk från varje djur ska kontrolleras före mjölkning. Visuell kontroll genom mjölkning i en separat spann. Synlig förändring (avvikande färg, flockar eller på annat sätt onormal utseende). Genom automatiserad mätmetod vid robotmjölkning.

21 Mjölk – lokaler och utrustning 6.20-6.22
Mjölkningsplats, mjölkrum och utrustning ska vara belägna och utformade så risken för förorening av mjölken begränsas Löpande underhåll av mjölkningsutrustning, mjölkrum, mjölktank Lokaler och utrustning används endast till mjölkrelaterad verksamhet Lokalerna är skyddade mot skadedjur Mjölkrummet är tydligt avgränsat mot djurstallet ”Mjölkningsutrustning och lokaler där mjölken hanteras och förvaras ska vara belägna och utformade så att risken för kontaminering minimeras. Det ska finnas lämplig kylutrustning.” Lokaler för mjölkningsutrustning och mjölktank (mjölktanksrummet) får enbart användas till hantering av mjölkråvara och råmjölk och förvaring av mjölkningsredskap. Hur är utrymmet runt roboten utformat? Lämpliga golvbrunnar för avrinning av diskvatten etc. Löpande underhåll och service av mjölkrum, mjölktank, mjölkningsutrustning, t ex byten av spengummin, mjölkningsrobot och mjölktank. Minimera risken för skadedjur i mjölkrummet: dörrar, fönster, ventilationsluckor ect – näta eller håll stängt. Skadedjurskontroll och skadedjursbekämpning vid behov. Inget krav på skadedjursavtal – förebyggande arbete är däremot ett krav. Rutiner för att övervaka förekomsten av skadedjur och att snabbt vidta åtgärder. OBS! Ev bekämpning eller bekämpningsmedel får inte innebära en risk för kontamination. Om bekämpning utförs måste den dokumenteras.

22 Mjölkproduktion – materialval, rengöring av utrustning 6.23-6.24
Släta, tvättbara, giftfria material Gummi- och plastdetaljer, slangar och filter av livsmedelsgodkända material Väl rengjorda Ren utrustning och rena ytor för direktkontakt med mjölk Ändamålsenliga rutiner för disk och rengöring Rengöring efter användning, dock minst en gång om dagen, inkl behållare, ledningar m m som används för transport av mjölken Desinficeras vid behov Släta, tvättbara, giftfria material gummi- och plastdetaljer, slangar och filter av livsmedelsgodkända material väl underhållna Diskrutiner för mjölkningsutrustning, redskap och mjölktank Tid, temperatur, vattenmängd, dosering av diskmedel, larm vid fel, åtgärder, dokumentation, service, rent vatten Olika rutiner beroende på mjölkningssystem Rengöring efter användning, dock minst en gång om dagen, inkl. behållare och tankar som används för transport Desinficeras vid behov Behov av skriftliga rutiner? Diskutera hur ofta material byts ut övervakning av vattentemperatur, doseringar, disktider etc. automatisk rengöring av spenkopparna på mjölkroboten och kontroll av att den fungerar.

23 Hygien vid mjölkning 6.25 Rena juver, spenar och närliggande delar vid mjölkning Anpassat till mjölkningssystemet, t ex manuellt genom avtorkning, trasa/papper som ska bytas mellan varje djur, automatiskt i roboten, kontrollera funktionen när roboten mjölkar ett djur andra rutiner som ger samma resultat Handtvätt med varmt o. kallt vatten, tvål, torkmöjligheter Extra viktigt vid direktförsäljning av opastöriserad mjölk Innebär rutinerna att endast mjölk från kor med rena spenar och juver och att endast mjölk som inte innehåller restsubstanser levereras? Rengöring före mjölkning kan ske manuellt genom avtorkning av juver och spenar med trasa/papper som ska bytas mellan varje djur, eller ske automatiskt i roboten. Kontrollera om möjligt funktionen när roboten mjölkar ett djur. Den metod som användas för rengöring av juver och spenar innan mjölkning ska vara anpassad till Mjölkningssystemet aktuella hygienförhållanden bakterietryck i besättningen samt, om spendoppningsmedel eller liknande använts före mjölkning, till det desinficeringsmedel som används. Vid mjölkning ska djuren ha rena på juver, spenar och närliggande delar. Fråga hur man rengör spenarna före mjölkning. Det kan ske manuellt genom avtorkning av juver och spenar med trasa/papper som bytas mellan varje djur, eller ske automatiskt i roboten. Kontrollera funktionen när roboten mjölkar ett djur. Rengörs alla spenar ordentligt? Hur förvissar man sig om att roboten hela tiden fungerar som den ska?

24 Kylning av mjölken 6.26 Lämpligt kylutrustning med tillräcklig kapacitet Mjölken skall omedelbart kylas till högst 8°C om den samlas upp dagligen eller till högst 6°C om uppsamling inte sker dagligen Regelbunden kontroll av temperaturen (dokumentation) Regelbunden service av kylsystemet (dokumentation) Har kylaggregatet tillräcklig kapacitet för mjölkmängden? För högsommarvärme? Finns temperaturvakt eller övervakning? Vad händer vid strömavbrott? Hur påverkas och hanteras mjölken? Hur ofta kontrolleras mjölktemperaturen? Sparas tankbilskvitton och hur länge? Har kylaggregatet tillräcklig kylkapacitet? Kontrollera mjölktemp på tankbilskvitton. Är det stora variationer eller är temp. stabil? Hur ser temp.variationerna ut t på sommaren när det är varmt? Kontrollera mjölktankstemperatur – hur ofta kontrolleras temperaturen? Finns temp.övervakning? Är temp OK? Tankbilskvitton med mjölktemperatur – hur länge sparas tankbilskvitton? Visar sparade kvitton att temp-kravet efterlevs? Finns lämpliga rutiner vid strömavbrott så att inte temp blir för hög? Om temp blir för hög, hur gör man då? Vad händer med mjölken?

25 Äggproduktion – skydda äggen 6.27
Äggen ska förvaras rent, torrt fritt från främmande lukter skyddat mot stötar skyddat mot solljus Jämn temperatur? Luftfuktighet? Kemikalier i närheten? Spruckna eller skadade ägg? Bestämmelserna handlar om förvaring av ägg i producentens lokaler. Företagarens rutinerna ska säkerställa att: - äggen förvaras rent, torrt, fritt från främmande lukter samt skyddas effektivt mot stötar och direkt solljus, - äggen är paketerade (t.ex. placerade på brickor i korgar, lådor eller på pallar) och placerade så att de inte skadas, - förpackningar och förpackningsmaterial förvaras så att de är torra, rena och i gott skick, - rengörings- och desinfektionsmedel inte förvaras där ägg lagras eller hanteras. Kontrollera förekomsten av kondens på väggar och tak. En svag ammoniaklukt från hönsgödsel kan accepteras, en stark doft är en indikation på att ventilationen är otillräcklig, vilket kan påverka äggen negativt.

26 Mer… EG-lagstiftning Livsmedelsverkets webbplats
178/2004 – Allmänt om livsmedelssäkerhet 852/2004 – Livsmedelshygien 853/2004 – Livsmedelshygien, animaliskt ursprung Livsmedelsverkets webbplats Kontrollwiki, Vägledningar, kontroll/vagledningar_och_kontrollhandbocker Branschriktlinjer, kontroll/branschriktlinjer2 Spårbarhet, information till livsmedelsföretagare

27 Tack för uppmärksamheten!