ÅTGÄRDSPLANERING Peter Uneklint och Lennart Ivarsson Vägverket

En presentation över ämnet: "ÅTGÄRDSPLANERING Peter Uneklint och Lennart Ivarsson Vägverket"— Presentationens avskrift:

1 ÅTGÄRDSPLANERING Peter Uneklint och Lennart Ivarsson Vägverket Britt-Mari Grafström Banverket Trafikverkens åtgärdsplanering ska mynna ut i en nationell transportplan. Den får innehålla: - drift och underhåll av vägar och järnvägar inkl. medfinansiering till enskilda vägar - investeringar i statliga vägar och järnvägar inklusive ny teknik - trafiksäkerhetsåtgärder - åtgärder för bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar - åtgärder för förbättrad miljö längs vägar och järnvägar - sektorsuppgifter, t.ex. forskning, utveckling och demonstration, trafiksäkerhetsinformation - åtgärder som kan få statlig medfinansiering, t.ex. byggande av spår för regional trafik, byggande av stationer, terminaler, vänthallar och hållplatser - medfinansiering till investeringar i slussar och fartleder

2 Åtgärdsplaneringen handlar om:
Tillväxt Fler jobb i fler och växande regioner Samhällsnytta Ökat samspel mellan olika aktörer ger ökade möjligheter för såväl individen som samhället i stort Klimateffektivitet Minskad klimat-påverkan och ökad energieffektivitet Regeringens övergripande mål är att bryta utanförskapet genom fler jobb i fler och växande företag. En fungerande infrastruktur är en grundförutsättning för att bedriva företagsverksamhet och åstadkomma en långsiktigt hållbar tillväxt i alla delar av landet. Regionernas möjligheter att behålla och locka till sig företag är beroende av att det finns fungerande kommunikationer. Inom den nationella åtgärdsplaneringen har vi lagt fokus på kommunikationer med utgångspunkt från resenärers, företags och samhällets behov. De behoven ska samtidigt vara förenliga med klimatmål. 2

3 Godstransporterna förutspås öka
Mdr tonkm Sjöfart Vägtrafik Bantrafik Godstransporterna beräknas fortsätta öka under hela planperioden. Detta gäller alla typer av transportslag. Det medför ökade påfrestningar på existerande väg- och järnvägsnät, och behov av väl fungerande godstransportstråk med väl fungerande noder för omlastning. Samtidigt ska negativa miljöeffekter, t.ex. luftföroreningar, buller, landskapsfragmentering och kilmatpåverkande utsläpp minskas. Detta har vi tagit hänsyn till i vår planering.

4 Spårburen kollektivtrafik förutspås öka
Mdr tonkm Buss Tåg Inrikes flyg I genomsnitt reser varje person i Sverige över en timme per dag*). En del av det resandet sker med spårbunden kollektivtrafik, inte minst i storstadsområdena. Den trafiken kommer att öka kraftigt under hela planperioden. Det ställer krav på tillgänglighet så att också äldre personer och personer med funktionsnedsättning upplever de spårbundna alternativen som säkra, samtidigt som det ökade antalet resanden gör sårbarheten större. Störningar i systemen måste undvikas, perronger byggas ut m.m. *) Källa: Infrastrukturprop. 2008/09:93

5 Näringslivstrender består med bl.a. kortare ledtider, suboptimering…
Areella näringar finns och även turismen

6 Åtgärdsinriktning i planen
Hög prioritet till mindre åtgärder som ger stor nytta och hög måluppfyllelse Drift och underhåll mycket högt prioriterat Stor del av ramen till närtidssatsningen och pågående/beslutade objekt Begränsade möjligheter till nya objekt Medel avsatta för marknadsanpassning för att möta förändrad efterfrågan i framtiden Bristanalysen görs trafikslagsövergripande utifrån funktioner i den Nationella systemanalysen. Funktionerna är indelade i fyra huvudgrupperingar: Dagliga resor (arbets-/studiependling, inköp, service) Övriga personresor (tjänsteresor, turism, långväga resande) Långväga godstransporter Kortväga godstransporter på väg Brister och åtgärder ska redovisas i trafikslagsövergripande stråk. Det finns förslag på trafikslagsövergripande godsstråk och noder. Persontransporterna redovisas troligen per ”region” (transportförsörjningsområde). De regionala systemanalyserna efterfrågar i första hand järnvägslösningar för att klara arbetspendling kring storstäderna samt för att kunna utvidga/integrera arbetsmarknadsregioner. Exempelvis är ny järnväg (Norrbotniabanan) enda möjligheten att möta bristen med långa restider som hindrar större arbetsmarknadsregioner längs norrlandskusten. Vägen (E4) har redan 110 km/h och god standard.

7 Den trafikslagsövergripande statliga ramen för planeringsperioden uppgår till 417 mdr
Den omfattar: Drift och underhåll av statliga vägar inklusive bärighet, tjälsäkring och rekonstruktion av vägar och statlig medfinansiering till enskilda vägar 136 mdkr Drift och underhåll av det statliga järnvägsnätet 64 mdkr Åtgärder för utveckling av statliga vägar och statliga järnvägar, räntor och amorteringar m.m. samt ramar för länsplaner 217 mdkr Summa trafikslagsövergripande statlig ram för planeringsperioden 417 mdkr I åtgärder för utveckling av statliga vägar och det statliga järnvägar, räntor och amorteringar m.m. avser 33,1 mdkr ramar för länsplaner och 183,9 mdkr nationell plan. Alla belopp är angivna i 2009 års prisnivå. Från 2008 års prisnivå har uppräkning skett med 3,8 %, vilket motsvarar uppräkningen i budgetpropositionen. (Uppräkningen från 2008 års prisnivå kan komma att justeras då ny prognos tagits fram). I trafikverkens uppdrag ingår att titta på alterativ ram + samt – 15 procent. Vilka konsekvenser får de olika alternativen?

8 Utveckling av transportsystemet: 217 mdr SEK
Statliga ekonomiska ramar för utveckling av transportsystemet har preciserats - Nationell plan 183,9 mdr kr - Regionala planer totalt 33,1 mdr kr (varav Kalmar län 795 milj kr) ”Av de medel som är obundna i den totala ramen avsedd för utveckling av transportsystemet ska minst 50 procent gå till väginvesteringar.” NPVS totalt 184 mdr (transportslagsövergripande) Länsplaner 33 mdr (varav Skåne mdr, 12%, prisnivå 2009) Minst 50% av obundet till väginvesteringar 8

9 Prioriteringskriterier
Uppfyllelse av de transportpolitiska målen Nya mål kring funktion och hänsyn ger utslag i form av satsning på arbetspendling och klimat Utgångspunkter i infrastrukturpropositionen Anpassning till budgetrestriktioner Fyrstegsprincipen Prioritet i regionala systemanalyser Samhällsekonomisk lönsamhet Samlad effektbedömning Medfinansiering

10 Pågående och nya investeringar
inom järnväg Småland

11 H Strategiska hamnar Strategisk flyplats Strategiska kombiterminaler E22 Sölve - Stensnäs Rv31 Förbi Tenhult Rv26 Månseryd - Mullsjö Rv25 Eriksmåla - Boda Rv25 Österleden Växjö E22 Förbi Rinkabyholm E22 Gladhammar - Värkebäck E22 Förbi Söderköping Emmaboda – Karlskrona, upprustning Rv50 Mjölby - Motala Farled in till Norrköpings hamn, breddning och fördjupning Ej med E4 vid Ljungby E22 Förbi Bergkvara E22 Förbi Mönsterås Rv25 Förbi Lessebo Investeringar i Blekinge, Kalmar, Jönköping, Kronoberg och Östergötland – Objekt som kan ingå i föreslagen ramnivå Rv33Förbi Eksjö E22 Björketorp – Nättraby E22 Lösen – Jämjö Rv33 Nässjö – Eksjö E22 Förbi Norrköping E22 Söderköping – Norrköping

12 H Investeringar i Skåne - Objekt som kan ingå i föreslagen ramnivå
E6 Trelleborg - Vellinge E4 Infart Helsingborgs hamn E22 Hurva – Rolsberga E22 Hörby N - Linderöd E22 Linderöd - Vä E65 Svedala - Börringe E6 Tpl Spillepengen H Strategiska hamnar Strategisk flyplats Strategisk kombiterminal Hallandsås, nytt dubbelspår Förslöv – Ängelholm, dubbelspår Malmö – Lund, fyra spår Citytunneln i Malmö Malmö C Bangårdsanpassning Plattformsförlängningar i Skåne Kraftsamlig Öresund Investeringar i Skåne - Objekt som kan ingå i föreslagen ramnivå E22 Tpl Lunds S och Tpl Sölvegatan i Lund Söderåsbanan, etapp 1 (Åstorp-Teckomatorp

13 Vägverket Region Sydöst omsätter totalt drygt 2,8 miljarder kr/år
Enskilda vägar Administration System- / beteendeförändringar Bärighet Myndighets-utövning Befintliga vägar Drift och underhåll Läns-planer Nationell plan Vägar – Fysiska förbättringar Max 3 min Var noga med att ge flera konkreta exempel för budgetgrupperna och tryck särskilt på samspelet mellan länsplan och nationell plan. OBS ställ frågan ifall de är med Fem län 51 kommuner 1,4 miljoner invånare 1800 mil statlig vägar 1800 mil enskilda vägar 2 500 broar och vägtunnlar

14

15 Principer för klok användning
● Hållbara val - mer miljövänligt och effektivare nyttjande - följa spelregler ● Värna det vi har sköta och underhålla det vi har idag utifrån funktion ● Fysiska åtgärder Smärre anpassnings-åtgärder i systemet Prioritering – vad har vi sagt i VV´s Strategiska Plan och långtidsplaneringens första fas, den sk. inrikningsdelen där färdvägar och strategier tydliggörs Vår prioritering är inte tagit ur luften utan vi ser att konkurrensen om de offentliga medlen fortsätter att öka. Jmf. vi internationellt och studerar hur investeringar i infrastruktur ser ut i jämförbara konkurrentländer/regioner så ligger vi i bakvattnet. Kommer vi att arbeta med ungefär samma medelstilldelning som vi har idag kommande tioårsperiod, så är vår bedömning att vi behöver bli ändå bättre på att prioritera och göra kloka val. Om vi betraktar vägtransportsystemet utifrån två delar; användandet och robustheten Användandet eller brukandet av systemet: Hållbara val: Klimatfrågorna ”Den obekväma sanningen” tränger på kopplat till ett ohälsosamt fossilt oljeberoende som vi inte kan bortse ifrån. Framtiden handlar om hur vi gemensamt planerar samhället mot ett mer transporteffektivt samhälle för att exv. Minska eller minimera resor med bil och hur detta påverkar användandet av systemet, dvs. mer behöver åka kollektiv, cykla, gå. Vårt beteendet följa spelreglerna såsom vikten av att hålla hastigheter, en trafik utan alkohol och droger, använda skyddssytem och som hänger ihop eco-driving, en ökad efterfrågan på mindre miljöbelastande och mer trafiksäkra upphandlade och levererade transporter inom näringslivet och bland offentliga aktörer. Hållbara val och beteende är mycket viktiga grundelemnet då; Vi aldrig kan få full effekt av våra åtgärder om inte trafikanterna visar hänsyn, respekterar hastighetsgränser, använder bilbälte och kör nyktra. Planering av samhället behöver vi se gemensamt. På landsbygd VV - i tätort kommun med stöd av VV. Ex E4 genom Jkp 1/5 långväga trafik resten lokal eller snabbpendel mellan Linköping och Norrköping – lika mkt tid i tätort som 5 mil på E4. Ev. ge ett konkret exempel som Skelleftemodellen och/eller ett annorlunda exempel – segmenteringskunskap/mosaic. Robustheten i systemet Värna det vi har: Handlar om att sköta och underhålla det system vi har idag. Vi behöver dock göra det utifrån någon slags funktionalitet, exv. var vi håller en högre nivå på vinterskötsel, vilka vägar som har en bättre beläggning, hur snabbt vi kan åtgärda stopp i systemet osv. Fysiska åtgärder: stegvis modernisera nätet, dvs. arbeta med kostnadseffektiva lösningar som främjar säker framkomlighet (livlinor, räfflor, omkörningssträckor, 2+1-vägar), effektiva och attraktiva bytespunkter för kollektivtrafiken och gods o.dyl. Det är i sista hand vi pratar om att bygga helt nytt. För att ändå klara av de stora investeringar som är nödvändiga på vissa ställen för att transportsystemet ska kunna stötta samhällsutvecklingen så behövs alternativa finansieringsformer, bl.a. olika avgifts- och skatteuttag på trafiken. Regeringen aviserar också nu sk. OPS-lösningar, dvs. samfinansieringar mellan stat, kommun och det regionala/lokala näringslivet. I pipen ligger rv 50/32, E4 Sundsvall… Fler kommer att bli aktuella.

16 Omvärldstrycket ökar…
Trafikökning Miljö och hälsa Regionförstoring Hastighetsanspråk Konsumtion/livsstil Produktion/logistik Exploateringsbehov Nollvisionen Klimatpåverkan Buller Luftkvalitet Miljö/kulturvärden Utpekade stråk i Region Sydöst Bakgrund Översätter vi Östra Götaland regionala systemanalys på vägnätet kompletterat med de vad Ni identifierat i olika regionala och lokala utvecklingsprogram (regionala vägar som binder samman arbetsmarknadsregioner samt viktiga hamnar. Därutöver föreslås kompletterade stråk för att knyta alla kommunhuvudorter och andra större orter till det utpekade vägnätet). I Vägverkets strävan att få ett mer effektivt och kundanpassat nyttjande av vägnätet har diskussioner förts om att peka ut ett vägnät för långväga godstransporter. Liknande behov finns att peka ut vägar eller stråk som är särskilt viktiga för arbetspendling, samt för långväga resor. I Region Sydöst har vi funnit att det i stor utsträckning är samma vägar som används för dessa ändamål och att det därför skulle vara bättre att peka ut ett övergripande vägnät som är viktigt för både godstransporter och personresor med tonvikt på arbetspendling. Syfte Huvudsyftet är att peka ut det vägnätet där det är särskilt viktigt att värna framkomligheten. Det kan t ex handla om att undvika nya anslutningar och exploatering nära vägen, eller välja en högre korsningsstandard vid ombyggnad. Det utpekade vägnätet kan också motivera en mer sammanhängande drift- och underhållsstandard, samt vara ett stöd vid prioritering av investeringsåtgärder. Metod Förslaget utgår från vägarnas funktion i samhället. Nuvarande nationella vägar har betecknats som nationella stråk. Dessa har kompletterats med regionala vägar som binder samman arbetsmarknadsregioner samt viktiga hamnar. Därutöver föreslås kompletterade stråk för att knyta alla kommunhuvudorter och andra större orter till det utpekade vägnätet. Avgränsning Lokala stråk med stor pendlingstrafik finns i stor omfattning kring de största orterna i regionen, men ingår inte i utpekade stråk. Dessa är ofta viktiga för kollektivtrafik, och driftstandard behöver sättas med hänsyn till trafikmängd och framkomlighet. För planering av bärighetsåtgärder finns utpekade ”viktiga näringslivsvägar”, där bärighetsrestriktioner bör undvikas. Detta vägnät är betydligt mer omfattande än de utpekade stråken.

17

18 Kommunernas hastighetsöversyn
Vägverket har stora förhoppningar att kommunerna påbörjar en hastighetsöversyn enligt handboken Rätt fart i staden under 2009 Vägverket kommer att stödja kommunerna med översynen. Vägverket har tagit fram ett informationsmaterial för att stötta de kommunala informatörerna Regionala utbildningsdagar För att stödja både kommunala tjänstemän och konsulter att använda handboken. Under första kvartalet 2009 kommer Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att, i samarbete med Vägverket, arrangera regionala utbildningsdagar i Rätt fart i staden! Utbildningen riktar sig främst till kommuner, Vägverket och konsulter. (Både beställare och utförare) Vägverket är beredd att stödja en översyn av hastighetsgränser inom tättbebyggt område enligt Rätt fart i staden. (Vägverket är berett att stödja en översyn av hastighetsgränser inom tättbebyggt område, och då i första hand i de kommuner som berörs av europavägar och riksvägar. Även kommuner som berörs av länsvägar som ingår i funktionella förbindelser för arbetspendling eller näringslivets transporter kan komma att omfattas av detta stöd.) Vägverket 19 19