Sven Persson Mariann Enö

En presentation över ämnet: "Sven Persson Mariann Enö"— Presentationens avskrift:

1 Sven Persson Mariann Enö
DELAKTIGHET SOM DILEMMA OCH MÖJLIGHET – FORSKNINGSCIRKELNS POTENTIAL ATT UTVECKLA PROFESSION OCH VERKSAMHET Sven Persson Mariann Enö

2 Nya utmaningar – som det brukar beskrivas
Decentralisering och mindre hierarkiska relationer. Betoning på lärares ansvar att utveckla hela skolans verksamhet. Ökad etnisk, kulturell och klassmässig mångfald och segregation Förmågan att formulera, kritiskt granska, argumentera för och kommunicera blir därför ett centralt inslag i pedagogens förändringsarbete. Kräver ett nytt slags professionalism (Carlgren & Marton, 2000).

3 Skolans reformering i ett granskningssamhälle
2000-talet Centrala jämförelser Organiserad marknad Recentralisering Utvärderingar Standarder Inspektion (Sahlin 2009) 1990-talet Målstyrning Marknad Decentralisering Utvärdering Lokala initiativ Information Det gamla Regelstyrning Nationell hierarki Centralism Planering Implementering Inspektion Inledningen på min historia välkänd för de flesta, men låt oss erinra oss. Skolöverstyrelsen sinnebilden för den gamla byråkratiska överheten Återkommande klagomål att inte bara sö utan också skolor var oförmögna att ändra sig Hela sektorn omorganiserades i början av 90-talet Decentralisering, avreglering, dialog, informativ kontroll, kommunalisering Förändringskraften ute, nationella verket en samordnare. Gamla systemet:sektorn en toppstyrd organisation, inga gränser mellan skolor, inspektion och reglering av den enskilde professionelle Nya systemet: förändringar i skolor, skolor skulle bli olika, skolor skulle söka styrning och ledning ej tvingas in i regler, gränser mellan skolor, skolan blev den viktiga enheten, skolan blev en självständig organisation Samtida likande förändringar av centralt skolsystem och av den kommunala organisationen - ändrad finansiering. Rektorns roll som chef stärktes

4 Konsekvenser för profession och styrning
Deprofessionalisering? Evidens och professionskritik Producent och konsumentrelation Problemformulerings- företrädet flyttar från professionen Utvärderingsstat (Elliott, 2002) Implementering Skolinspektioner Balansera marknad och samhälleliga värden

5 Ett annat paradigm I motsats till granskningar och instrumentellt förnuft... Demokratiska värden Icke-elitistisk kunskapssyn Kritiskt perspektiv Emancipatoriska kunskapsintressen Ökad medvetenhet – tillit till deltagarnas förmåga Reflektion och kommunikation Handling Delaktighet...

6 Delaktighetens ansikten Vad innehåller delaktigheten och vad kan den föra den med sig?
Aktivt deltagande Engagemang Ansvarstagande Påverkan Makt Samtal Ta del av – lyssna Samarbete Erkännande Förståelse/insikt Synliggörande av kunskap och kompetens Kreativitet Nyfikenhet Kunskapsutveckling Förändring Livsglädje Nya mötesplatser för delaktighet...

7 Forskningscirkeln - en mötesplats för delaktighet
Skola Förskola Högskola Universitet

8 Vårt ”kontrakt” Forskningscirkeln är en gemensam kunskapsproduktion
Forskningscirkeln leds av en forskare från högskolan Forskningscirkeln bedrivs under minst 1,5 år, Vi träffas en gång var tredje vecka och minnesanteckningar skrivs efter varje möte. Cirkeln ska resultera i en produkt som deltagarna själva bestämmer över. I cirkeln kan det ingå vissa föreläsningar och seminarier med forskare eller andra experter som kan ge extra inspiration och kunskap kring specifika frågor.

9 Mångfald av forskningscirklar
Forskningscirklar med ett givet tema Forskningscirklar som utgår från ett ämne kopplat till didaktik Forskningscirklar som utgår från frågor som arbetslag ställer sig Forskningscirklar som riktar sig till bestämda yrkeskategorier och nyckelgrupper.

10 Exempel på forskningsområden
Språkutveckling och inter- kulturell undervisning Matematik, didaktik och språk Modersmålets betydelse Demokrati och föräldrainflytande Förskollärare om mångfald Historiemedvetenhet Begreppsbaserad undervisning

11 Genom sin medverkan ska lärare få redskap att:
analysera pedagogiska händelser och sätta dem i större sammanhang, använda begrepp för att bättre förstå undervisning och annan pedagogisk verksamhet, använda kunskaper om forskningsprocesser för att undersöka pedagogisk verksamhet, läsa och förstå relevant forskning inom intresseområdet.

12 Och dessutom: presentera sina kunskaper på lämpligt sätt,
använda kunskaperna a) för att utveckla den egna pedagogiska praktiken b) i utvecklings- och förändringsarbete i skolan.

13 Motivera forskare utifrån att:
vi vill ha ny kunskap om vad det innebär att vara lärare idag utifrån ett mångfaldsperspektiv vi vill ställa relevanta frågor om problem med utgångspunkt i lärares praktik vi vill använda denna kunskap i forskning och undervisning

14 Problemformuleringsföreträde genom delaktighet
Det bedrivs forskning tillsammans med lärare istället för om lärare. I forskningscirklarna möts forskare och lärare från skolans alla verksamhetsformer. Deltagarna formulerar vad som är viktigt att söka kunskap om och gör empiriska undersökningar som tolkas, analyseras och diskuteras av samtliga deltagare. Cirkelledaren driver forskningsprocessen framåt Sven Persson

15 Vem formulerar problemen?
Utgångspunkten är lärarnas egna erfarenheter. Lärarna formulerar frågor och problem som undersöks. Beforskning av den egna pedagogiska praktiken.

16 Delaktighet som möjlighet – några exempel
Malmö: Förskollärare om mångfald Förskollärare från två olika områden i Malmö Individuella frågor och undersökningar – rapport Bjuv: Interkulturellt förhållningssätt och arbete inom förskoleverksamheten Olika yrkeskategorier – olika verksamheter Gemensam fråga och undersökning – riktlinjer Agnesfrids gymnasium: Att tänka utanför lådan – en forskningscirkel om att hitta nya vägar till eleverna Arbetslag – olika yrkeskategorier Gemensam fråga och undersökning – projekt

17 Exempel på struktur som underlättar och förstärker delaktighet
Inledare – ansvar Diskussion litteratur/forskning Diskussion dokumentation/loggbok Diskussion egen forskning Minnesanteckningar – deltagarna Ständiga utvärderingar...

18 Delaktighet som kommunikation
”Att dryfta mina problem, mina funderingar och mina hugskott över någon idé gjorde att jag själv växte och genom det kändes det som om jag blev mer säker på vad jag ville nå på min arbetsplats.”

19 Lyssnandets värde – en del av den kommunikativa rationaliteten
”Jag har lärt mig lyssna mer. Få höra om olika former av tillvägagångssätt. Få höra andra former av problem. Att det är viktigt med dialog i alla former för att veta hur olika vi tänker. Det finns inget självklart rätt eller fel. Jag måste kunna motivera och lyssna på andras motiveringar.”

20 Asymmetriska relationer och delaktighet
Möte mellan individer som har olika kunskaper och kompetenser Gemensam kunskapsproduktion Fördelning av makt – ansvarsfördelning mellan forskare och lärare Förskjutning av maktpositioner genom olika expertkunskaper (teoretiska luftslott och vardagskunskap) Pedagogen som teoretiker och praktiker Forskaren som praktiker och teoretiker

21 Delaktighet som dilemma och dilemman kring delaktighet
Utmanar kulturer, strukturer och traditionella föreställningar om lärande och forskning ”Motstånd” – ovanan att ta ansvar, vanan att bli ”styrd”... ”flum” Förväntningar – egna och andras Förutsättningar Tid och ork Osäkerhet och skepsis Begreppet forskning – ”forskning låter pretentiöst” Asymmetri igen...

22 Asymmetri som möjlighet och etiskt dilemma – ett exempel
Asymmetrin som något fruktbart och nödvändigt Strävan efter en jämlik relation ”Produkten” – frustration och uppgivenhet Forskningsmetodik och formalia Språket – symboliskt förtryck Hierarkier och makt På vilket sätt kan vi tala om ett ”erövrat ledarskap”? På vilket sätt är vi medforskare?

23 Lärande och kunskapsproduktion
Knowledge is not solely a matter of mind and person but one of relationship and place. Learning (becoming knowledgeable) chiefly involves acquiring appropriate conversational abilities and repertoire that allow one to establish and maintain a functional relationship with one’s environment (Yinger och Hendricks-Lee (1993, s 101).

24 Hinder för skolutveckling
Enskilda lärare kan uppfatta att kolleger inte är intresserade. Deltagare i forskningscirkeln kan vara alltför fokuserade på sitt individuella projekt. Rektorer och chefer är inte intresserade. Svårt att sprida erfarenheter från forskningscirkeln

25 Ytterligare hinder/dilemman
Reduceras till metod... Endast modell för kompetensutveckling – det emancipatoriska inslaget försvinner Akademin som mötesplats och akademiseringen – delaktighet på vems villkor? Del av den teori-praktik-dikotomi man kritiserar Självändamål i stället för verktyg Olika rationaliteter styr – alltför stort fokus på ”snabba” resultat

26 Potential att... utveckla kreativitet och analytisk förmåga – ”Känslan av att ha lyft blicken är ovärderlig...” utveckla medvetenhet och kollektiv kunskap synliggöra tyst kunskap och utveckla den enskildes kunskaper och kompetens stärka självförtroendet och påverka utveckla kunskap om professionen och verksamheten verka för en reprofessionalisering av yrket förändra förskola och skola till mer lärande organisationer – förändringar som baseras på kunskap från forskning och beprövad erfarenhet

27 Att övervinna motståndet – långsiktighet och processer
”Min forskning... Det är den jag brinner för... Det är NU det är intressant konstigt nog... Som om man behövde distans efter våra möten att samla alla intryck och det som hände med oss själva...”