Spridning över världen, centrala tankegångar, högtider och ritualer

En presentation över ämnet: "Spridning över världen, centrala tankegångar, högtider och ritualer"— Presentationens avskrift:

1 Spridning över världen, centrala tankegångar, högtider och ritualer
Kristendomen Spridning över världen, centrala tankegångar, högtider och ritualer

2 Hur blev Kristendomen världens största religion?
Det var tillåtet för främlingar att gå över till judendomen, men många tvekade eftersom det krävdes att de följde den judiska lagens alla regler (inklusive omskärelse), så många tvekade, De kristna hade inte lika hårda krav: Paulus hade övertygat lärjungarna om att det räckte med at tro och döpa sig för att bli kristen – så allt fler greker, syrier, romare och andra övergick till kristendomen, De kristna på en ort bildade församlingar och där gjordes ingen skillnad på slavar och fria – så några kallade kristendomen ”slavreligion”, Kvinnorna hade ofta haft en undanskymd roll i tidigare religioner, men fick en starkare ställning i kristendomen, Även människor som begått svåra brott eller synder men ångrat sig var välkomna.

3 Hur blev Kristendomen världens största religion?
På grekiska kallades Jesus Kyrios (Herren) och församlingar kallades därför kyriake, från vilket vi fått ordet kyrka, Kyrkorna byggdes med koret i öster – där gick solen upp och därifrån skulle Jesus en dag komma tillbaka, När man talar om den kristna kyrkan syftar man vanligtvis på alla kristna i världen, När lärjungarna levde fanns inget behov av andra ledare, men senare fick varje församling en biskop som ledare, med en ärkebiskop som biskoparnas ledare – med tiden blev Roms biskop den finaste och kom att kallas påve, När de kristna blev fler utsågs personer som skulle hjälpa biskoparna – präster.

4 Koret är längst in, där altaret finns.

5 Hur blev Kristendomen världens största religion?
Människor strömmade in i romarriket och av alla de religioner som kom till Rom var det judendomen och kristendomen som på sikt fick störst betydelse, Först hade romarna svårt att skilja religionerna åt, men sedan märkte de att kristendomen var en ny religion och att den spred sig med en oroande hastighet – detta ledde till misstänksamhet och att de kristna drabbades av allt värre förföljelser, De kristna talade om ett nytt och bättre liv efter döden och i övertygelsen att Jesus snart skulle återvända stod de upp mot sina domare och bödlar.

6 Hur blev Kristendomen världens största religion?
Till slut hade kristendomen blivit en av de största religionerna i Rom och på 300-talet började kejsar Konstantin att stödja de kristna i förhoppning om att detta kunde ena det splittrade riket, År 395 splittrades romarriket – Öström med Konstantinopel (Istanbul) som huvudstad och Västrom med Rom som huvudstad – och i dessa riken kom kyrkan att gå lite olika vägar, så år delades den slutligen upp i en ortodox och en katolsk del (1517 kom ännu en delning då Martin Luther och hans anhängare bröt med den katolska kyrkan och protestantismen började växa fram).

7 Hur blev Kristendomen världens största religion?
Under medeltiden växte nya kejsardömen fram i väster och snart hade kristendomen spridits i hela Europa, Med tiden blev det en maktkamp mellan kejsarna och påven om vem som skulle bestämma i samhället och över kyrkan – påven hade ingen militär men han kunde bannlysa, d.v.s. utesluta folk ur kyrkan, vilket ansågs vara ett fruktansvärt straff, Typisk för medeltiden var de många klostren – där bodde munkar och nunnor som lämnat sina ägodelar för att i stället uppgå i en djupare gemenskap med Gud, Jerusalem hade under århundradena styrts av många olika härskare och i slutet av talet beslutade påven om det första korståget då man skulle ”befria” Jerusalem från de muslimska härskarna – korstågen var blodiga och grymma och urartade ofta i rena plundringståg, När kristendomen blev statsreligion i romarriket började de kristna, som själv varit förföljda tidigare, att förfölja oliktänkande, särskilt judarna – många kristna hade svårt att acceptera att de inte såg Jesus som Messias och klandrade dem även för att Jesus dömdes till döden.

8 Centrala tankegångar Att Jesus dött och återuppstått är grunden för de kristnas tro: ”Han framträdde för dem efter att ha lidit döden och gav dem många bevis på att han levde då han under fyrtio dagar visade sig för dem och talade om Guds rike.” (Apostlagärningarna 1:3) Det fanns visserligen de som tvivlade och frågan om Jesus död och återuppståndelse fortsatte att diskuteras – på 300-talet samlades ledare för de kristna för ett kyrkomöte där de slutgiltigt skulle diskutera frågan, Den gemensamma tron sammanfattades efter detta möte i en trosbekännelse (i tre delar där den första handlar om Gud, den andra om Jesus och den tredje om den heliga Ande).

9 Den kristna trosbekännelsen
Vi tror på Gud Fader allsmäktig, himmelens och jordens skapare. Vi tror ock på Jesus Kristus, hans enfödde Son, vår Herre, vilken är avlad av den helige Ande, född av jungfrun Maria, pinad under Pontius Pilatus, korsfäst, död och begraven, nederstigen till dödsriket, på tredje dagen uppstånden igen ifrån de döda, uppstigen till himmelen, sittande på allsmäktig Gud Faders högra sida, därifrån igenkommande till att döma levande och döda. Vi tror ock på den helige Ande, en helig allmännelig kyrka, de heligas samfund, syndernas förlåtelse, de dödas uppståndelse och ett evigt liv.

10 Treenigheten GUD sonen fadern den heliga ande
Enligt kristna finns det bara en Gud, men han kan visa sig på tre olika sätt: som fader, son (Jesus) och helig ande, Detta kallas treenigheten  Det finns dock grupper både inom och utanför kristenheten som förnekar treenigheten och menar att Jesus bara var en människa… sonen fadern den heliga ande

11 Centrala tankegångar Varje människa är Guds skapelse och alla har därför samma värde inför Gud, I verkligheten får människor ofta olika värde och då är det den kristnes ansvar att försöka ge tillbaka människovärdet till den som förlorat det (tänk på det dubbla kärleksbudet och uppmaningen att älska sin nästa (=vem som helst, alla) som sig själv) – enligt Matteusevangeliet betonar Jesus att han ska komma tillbaka och ställa alla människor till svars för vad de gjort mot sina medmänniskor, De flesta kristna anser idag antagligen att det ska vara full jämställdhet mellan kvinnor och män, men frågan om kvinnliga präster splittrar de kristna (Paulus menade att kvinnorna skulle tiga vid sammankomster…), Människan anses ha en fri vilja att gott eller ont, men NT talar också om en ond makt (ofta kallad Djävulen eller Satan) som hindrar det goda, Det finns ett liv efter döden och en dag kommer Jesus att återkomma för att döma människorna – de som levt rätt hamnar då hos Gud i himlen och de som inte levt som Jesus predikat hamnar i helvetet,

12 Helgon och martyrer De första kristna talade ofta om helgon – människor som levt ett särskilt heligt eller kärleksfullt liv, Till helgonen räknades också martyrerna – människor som dött för sin tro under de romerska förföljelserna, En tro att helgonen kunde be Gud hjälpa människorna och de kristna började därför be till helgonen, så kallad förbön, Helgongravarna ansågs särskilt heliga och ofta byggdes kyrkor ovanpå dem – kyrkorna fick namn efter helgonet, som samtidigt blev skyddshelgon för kyrkan och folket i trakten. Maria, ett helgon.

13 Övergångsriter och andra ritualer
Två heliga handlingar – dopet och nattvarden – har funnits med ända sedan de allra första kristnas tid, Den som lämnade sin gamla tro bekräftade detta genom att låta döpa sig – dopet genomförs alltid med vatten och symboliserar renande från gamla synder och att man föds som ny människa, Nattvard firas till minne av Jesus sista måltid – vid så kallade mässor eller nattvardsgudstjänster tar de kristna emot bröd och vin och en del anser att detta på ett mystiskt sätt verkligen är Jesus kropp och blod.

14 Övergångsriter och andra ritualer
De vanligaste riterna/ritualerna inom den kristna kyrkan är dop, konfirmation, bröllop och begravning: Dopet var från början ett sätt att rena sig från synder och visa att man ville bli del av kyrkans gemenskap, men när barndop blivit allt vanligare har dopet sammanfallit med namngivningen som för många är den kanske viktigaste delen idag, Konfirmationen är en bekräftelse på att man håller fast vid sin tro (dopet), Det finns olika skäl till bröllop – inom den katolska och de ortodoxa kyrkorna är det ett sakrament (en särskilt helig handling) och en förutsättning för sexuellt samliv, medan det i de flesta västerländska länder idag är mer som ett kontrakt om att man vill leva tillsammans (sedan 2009 kan två personer av samma kön gifta sig i Svenska kyrkan), Begravning var ursprungligen ett sätt att fästa den döde i jorden, så att den inte skulle bli en olycksalig ande, i väntan på uppståndelsen, Böner, gudstjänstbesök och pilgrimsvandringar är andra exempel kristna ritualer.

15 Kyrkans högtider brukar firas av de flesta, oavsett om de är kristna eller ej – de ger nämligen sammanhållning och skapar ett tydligt mönster för året! Högtider - kyrkoåret Kyrkoåret börjar fyra veckor före jul med advent – det latinska ordet adventus betyder ankomst och den som väntas är Jesusbarnet, Julen firas till minne av Jesu födelse, Trettondedag jul firas till minne av stjärntydarnas (”de vise männens”) ankomst, Marie bebådelsedag firas 25 mars till minne av den dag jungfru Maria fick veta att hon var gravid, Fastan pågår i 40 dagar, från askonsdagen (dagen efter fettisdagen) fram till påsk (sista dagen är långfredagen), Påsken firas till minne av Jesus död och uppståndelse – den viktigaste kristna högtiden eftersom den handlar om Jesus seger över döden, Kristihimmelsfärdsdag firas till minne av Jesus färd till himlen 40 dagar efter påsk, Pingst firas till minne av att den helige Ande kom till lärjungarna 50 dagar efter påsk.