Redovisat regeringsuppdrag

En presentation över ämnet: "Redovisat regeringsuppdrag"— Presentationens avskrift:

1 Redovisat regeringsuppdrag
Värdefulla skogar Redovisat regeringsuppdrag

2 Uppdraget Utvärdering nationell strategi för formellt skydd av skog
Säkerställa ett ändamålsenligt genomförande när det gäller etappmål om formellt skydd av skogsmark Utvärdering nationell strategi för formellt skydd av skog Revidering av strategi Särskilt beakta skydd för friluftslivet och tätortsnära skogar Ny arealfördelning utifrån gällande etappmål ( ha) Konsekvensanalyser  Strategidokument 2.0 (beslutad av myndigheterna) Bidra med relevant underlag för arbetet med att utveckla nya etappmål för skydd av skog. Nuläge kända värdefulla skogar (skyddat, undantaget och oskyddat) Kartläggningsbehov värdefulla skogar Relevanta slutsatser från utvärdering och revidering  Skrivelse till Regeringskansliet för vidare arbete

3 RU Värdefulla skogar Redovisning till regeringen omfattar fem dokument: Reviderad strategi Statistikbilaga Skrivelse med underlag för etappmål Kartering av K-skog Landskapsanalys.

4 Underlag för nya etappmål
Av skrivelsen framgår bland annat att: Myndigheterna anser att ytterligare skog behöver skyddas efter 2020. Det behövs mer kunskap om förekomsten av olika skogstyper samt om hur mycket skog som behöver skyddas för att klara den biologiska mångfalden.

5 Rekommendationer En uppdaterad och mer samlad bild över värdefulla skogar behövs. Angeläget att precisera förekomsten av k-skogar i hela landet, identifiera nyckelbiotoper mm. Tydliga prioriteringar kring fjällnära skog behövs.

6 Rekommendationer Formellt skydd av skog fyller inte alla behov
När det gäller friluftsliv, rekreation och andra sociala värden så är det i första hand en kommunal fråga att göra lokala avvägningar som tillvaratar medborgarnas behov av skog för friluftsändamål. Strategi och etappmål hänger ihop

7 Kartering av kontinuitetsskogar - nytt underlag till Miljödataportalen
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

8 Grund från 2005 består Värdebaserad ansats Dialog och samarbete
Funktionalitet Skydd för de mest värdefulla skogarna i landet.

9 1. VÄRDEBASERAD ANSATS Mer kostnadseffektivt att skydda befintliga värden än att låta dem gå förlorade och sedan försöka återskapa dem. Formellt skydd ska utgå från en skoglig värdekärna. Skogsbiologiska bevarandevärden väger fortsatt lika: Höga naturvärden på beståndsnivå. Områden som har bra förutsättningar för att naturvärden ska kunna bevaras långsiktigt. Skogstyper för vilka Sverige har ett internationellt ansvar eller som är underrepresenterade i skyddet. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

10 2. DIALOG OCH SAMARBETE Strategin är tydlig med att det för ett framgångsrikt arbete med formellt skydd är viktigt att det sker i en anda av öppenhet och dialog med alla inblandade. Markägares kompetens och intresse för att bevara biologisk mångfald tillvaratas genom att de kan lämna in intresseanmälningar om formellt skydd. Markägarnas frivilliga avsättningar är viktiga i arbetet med att bevara och utveckla skogslandskapets biologiska mångfald och betydelse för friluftsliv och rekreation. Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency

11 3. FUNKTIONALITET Att arbeta med värdetrakter är ett kostnadseffektivt sätt att öka möjligheterna till långsiktig funktionalitet för skyddade områden och för skogslandskapet som helhet. Värdetrakterna kan fungera som större ekologiskt sammanbundna system som förser skogslandskapet med viktiga livsmiljöer, funktioner och processer. Stora områden och kluster av värdekärnor.

12 4. KOSTNADSEFFEKTIVT FORMELLT SKYDD AV SKOG
Utgångspunkten är att ett kostnadseffektivt skydd av skogsmark inom etappmålet uppnås genom att skyddet inriktas på områden som har höga biologiska värden och är i behov av skydd, samtidigt som skyddet inte görs mer ingripande än nödvändigt.

13 Reviderad strategi A Prioriterade skogstyper – några ändringar
B Förenklad prioriteringsmodell. C Tätortsnära värdekärnor. D Nyckelbiotoprika brukningsenheter.

14 A. Prioriterade skogstyper - ändringar
Urvalet av prioriterade skogstyper förändras marginellt. Listorna slås ihop och kopplas till habitattyperna i annex 1 för att bättre stödja arbetet för gynnsam bevarandestatus. Vissa justeringar i prioriterade skogstyper : Hassellundar förs till ädellövskog Svämlövnaturskog läggs till Äldre betespräglad skog läggs till

15 B. Förenklad prioriteringsmodell
- färre bedömningssteg och enhetlig poängskala oavsett kunskapsnivå.

16 C. Tätortsnära värdekärnor
Friluftslivet stärks genom att särskild vikt ges åt värdekärnor inom 500 m från tätorter. Kommunernas ansvar kvarstår. Tätortsavgränsning enl SCB Buffer 500 m runt tätort Vk utanför buffer – ingår ej Vk helt eller delvis inom bufferzon – ingår

17 D. Nyckelbiotopsrika brukningsenheter
Arbetet med nyckelbiotopsrika brukningsenheter prioriteras upp. Ett nationellt arealmål på hektar föreslås till 2020, vilket motsvarar ca 50% av arealen nb > 5% och en markant ambitionshöjning i förhållande till tidigvarande takt. De med största andelen och högst naturvärden prioriteras först. Ned till 5%. 9 poäng 7 poäng 15% 8% 15% 15%

18 Principer för arealfördelning och mål
Etappmålet: ha skogsmark med höga naturvärden i behov av formellt skydd Återstår : ca ha Utgångspunkt: länens andel av den totala arealen (520’ ha) kända värdekärnor utanför formellt skydd på produktiv skogsmark Nedviktning 50 %: Kända värdekärnor i frivilliga avsättningar som redovisats med läge Uppviktningar 200 %: Värdekärnor i ädellöv och trivialädel, tätortsnära vk och nyckelbiotoper >5%

19 Konsekvens

20 Åtgärder framåt Myndigheterna behöver arbeta proaktivt och tillsammans med övriga intressenter för att minska antalet akuta omprioriteringar. Detta inbegriper uppdaterad information om värdefulla skogar. Samverkansfrågorna kommer att vara fortsatt viktiga för att nå framgång. Modeller för samverkan på regional nivå kan behöva utvecklas. Betydelsen av värdetrakter behöver kommuniceras bättre, externt och med övrig verksamhet

21 Åtgärder framåt För att säkerställa att beslut enligt miljöbalken finns på plats för intrångsersatt skogsmark bör länsstyrelserna fatta beslut snarast möjligt och använda möjligheten till delbeslut. Länsstyrelserna uppmanas redovisa vilken prioritet planerade naturreservat utan/med ringa genomförd marklösen bör ha i förhållande till den reviderade strategin och gällande etappmål. Målet för länsstyrelserna bör vara att minska antalet ärenden och att antalet färdiga beslut ska vara mångdubbelt fler än antalet nya områdesskyddsärenden.

22 Översyn av länsvisa strategier
De länsvisa strategierna för formellt skydd av skog är viktiga dokument som bör hållas aktuella. En översyn senast 2018 är därför rimlig. I översynen ingår bland annat att: aktualisera urval och avgränsning och analysera skyddsbehov inom värdetrakter tydliggöra inriktning och prioriteringar mot bakgrund av den reviderade nationella strategin. göra detta som en integrerad arbetsinsats med regionala handlingsplaner för grön infrastruktur. NV och SKS avser återkomma med närmare information för detta arbete.

23

24 Konsekvensbedömning Konsekvensanalysen avser skillnaden mellan gamla strategin och den nya och har gjorts på hektar. De 150” ha i etappmålet har regeringen redan tidigare konsekvensbedömt.

25 Fördelning på myndighet och instrument
Fördelad länsvis grundat på kända värdekärnors beskaffenhet och utifrån instrumentens lämplighet. Ingen specifik fördelning på skyddsformer. Omfördelning kan bli aktuellt under slutet av etappmålsperioden.

26 Andel formellt skyddad skog 2020
Inkl. N2000, produktiv skogsmark % (skogsmark %) 46 % (52) 3,5 % (3,4) Hela landet: 5 % (8) 2,4 % (2,3) Nedan fjällnära: 3,2 % (3,1) 3,8 % (3,6) 4,4 % (4,1)

27 Fördelning per region