Att förebygga problemskapande beteende/situationer

En presentation över ämnet: "Att förebygga problemskapande beteende/situationer"— Presentationens avskrift:

1

2 Att förebygga problemskapande beteende/situationer
Lena Nilsson Sunne v

3 Från förr till nu… Obildbara som inte ska synas: Anstalter, fattighus, hospital. (Personalens) bemötande: förvara och vakta Bildbara sinnesslöa: uppfostringsanstalter och idiothem. Personalens bemötande: uppfostra En psykiskt sjuk människa: Vårdavdelningar utifrån medicinsk sjukhusmodell. Personalens bemötande: vårda En person som kan utvecklas: Anpassade miljöer. Personer med utvecklingsstörning kan mer än man tidigare trott. Personalens bemötande: träna och ge social stimulans En person som har rätt att vara som hen är: Helhetsperspektiv. Personalens bemötande: tolka, förstå, kompensera, stödja (Grünewald m.fl.)

4 Om jag skulle kallas utvecklingsstörd skulle jag inte bli upprörd över att behandlas på ett kränkande sätt? Om jag skulle kallas utvecklingsstörd skulle jag inte enträget försöka bli förstådd utan ha fastnat i ett negativt beteende Om jag skulle kallas utvecklingsstörd skulle jag inte vara orolig och ledsen, utan stökig och besvärlig. Om jag skulle kallas utvecklingsstörd skulle jag inte ha sexuella behov utan ha problem med det sexuella. Om jag skulle kallas utvecklingsstörd skulle jag inte vara en hyresgäst utan en boende Omsorgska Karin Barron 4 4 4

5

6

7 En grundläggande uppfattning om att..
Människor som kan uppföra sig gör det! Vanliga uppfostrande metoder fungerar inte på människor med kognitiva funktionsnedsättningar Metoderna måste bygga på att personen har kontrollen Vårt förhållningssätt måste ha som mål att alltid öka tilliten till oss Krav måste alltid möta förmåga Alla har rätt att säga nej Dämpa affekten Alltid vilja förhindra kaos - Avled (Hejlskov)

8 Förstå vad andra vet, kan förväntas veta.
Förstå att/hur ens beteende påverkar andra/ Se sig själv ur andras perspektiv. Förstå andras/sina egna känslor. Förstå oskrivna regler. Utläsa ett sammanhangs betydelse, använda sammanhang för att förstå. Förstå abstraktioner Generalisera Förstå kommunikation Fatta beslut och välja Korrigera sitt beteende/ lära av misstag Kontrollera sina impulser Vara flexibel Organisera, planera, orientera sig och sätta igång Dela uppmärksamhet Sinnes bearbetningen –hyper-hypo

9 Alla dessa synsätt tar bort möjligheten att påverka!!!!
Att ta ansvar Man tar inte sitt ansvar genom att tycka att personen är: Envis Omotiverad Trotsig Olydig Ouppfostrad Kravkänslig Eller genom att tro att beteendet är: T e x föräldrarnas el dagcenters/skolans fel Alla dessa synsätt tar bort möjligheten att påverka!!!!

10 Våra reaktioner på beteendet är sammanlänkat med……
Vad jag tror att beteendet beror på? Vilka känslor får beteendet mig att känna? Vilka känslor har jag gentemot personen? Hör bemötandet av beteendet ihop med mina egna behov?

11 Stress En obalans mellan krav och förmåga Kroppens reaktion på fysisk och psykisk påfrestning. Definiera stress Exempel utifrån oss 11

12 Grundläggande belastningsfaktorer

13 Situationsbestämda belastningsfaktorer

14 Innan personen förlorar kontrollen..
Copingstrategier Att skärma av sig, att bli trött/sova, specialintressen, låtsaskompis, gå på toa, WOW …och negativa varningstecken Aggresivitet/irritabilitet, ångest, oro, infektioner, självskadande beteenden, magsmärtor, sinneskänslighet, störd sömn, tvång, pessimism, rastlöshet, bristande inlärningsförmåga, överskottsenergi

15

16 Kraven som ofta är orsak till problemskapandebeteende
Sammanhang Kommunikationsförmåga Flexibilitet Uthållighet Empatisk förmåga Föreställningsförmåga Stresstålighet 16

17 Sociala färdighetstrappan
1. Individuella färdigheter 2. Närhet till andra 3. Parallella aktiviteter 4. Dela material 5. Tur tagning 6. Enkla regler – Komplexa regler 7. Ömsesidighet 7 6 5 4 konkret - abstrakt med en - med flera 3 2 1

18 Att vara steget före/ skyddande faktorer
Pedagogiskt arbetssätt anpassat till autism! Balans i vardagen Sanera miljön perceptuellt Kravanpassa Anpassa efter dagsform Lugn plats Att vara bra på något Jag kan, Jag kan lära mig Mötas av kunskap/förståelse Mötas av positiva människor Mötas av en lågaffektiv omgivning

19 Att vara steget före/ skyddande faktorer
Kognitiva visuella hjälpmedel/struktur Tid Att bli färdig/redo Val/inflytande/delaktighet Glädje Motiverande handlingar

20 Vems är problemet. Är det ett problem
Vems är problemet? Är det ett problem? Hur ofta förekommer det och i vilken omfattning?

21 Problemskapande beteende/situationer kan vara..
Farligt För personen själv eller andra. Konsekvenser: Vi måste handskas med detta direkt! Stoppas direkt! Inte farligt Vi kan tycka det är jobbigt men det är inte samma sak som farligt! Konsekvenser: Tänka kring strategier för att ändra det Bakomliggande orsaker 21

22 Lättare problemskapande beteende är oftast strategier för att bevara självkontrollen.
Våldsamt problemskapande beteende handlar oftast om att man förlorat kontrollen.

23 Att avleda – att flytta fokus
Avledning fungerar bättre än att stå fast vid krav Minskar risken för att använda fysisk makt Avled med affekt Avled med handfasta medel

24 Lågaffektivt bemötande
Affekter smittar

25 Kaos-bägaren rinner över – lågaffektivt bemötande
Dämpa dina känslointryck - smitta med ditt lugn Undvik beröring och stirra inte Sätt dig eller backa Undvik att markera dig fysiskt Tala sakta och lugnt. Eller helst inte alls Om det behövs, flytta andra!

26 Efteråt.. Skippa eftersnacket

27 Vad göra vid problemskapande situationer/beteende?
Handlingsplan - då en problemskapande situation uppstår Långsiktigplan - för att förebygga problemskapande situationer

28 icke konfrontativt bemötande
Lågaffektivt icke konfrontativt bemötande __Kaos____________________________ Förlorad självkontroll Ingen inlärning möjlig Avledningar kravanpassning Hjälpmedel Anpassningar Strategier Balans Bemötande/förhållningsätt Vardag Förutsättningar för inlärning

29 Handlingsplan Kalles korta trappa
Se allvarligt på tidiga tecken. Ju tidigare i trappan något görs för att förhindra trappstegsutvecklingen desto bättre. Förlorad kontroll/utbrott …………………………………………………………………. …………………………………………………………………. …………………………………………………………………. Exempel på tidiga tecken på oro:……………………………………………………………………. Krav/trigger

30 Så här agerar personal Steg 1-3: Kravanpassning Avledningar
……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………... Steg 4-5: Skydda personen Skydda andra……………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………………...

31 Långsiktigplan 1:Kartlägg och beskriv och försök att förstå
2: Åtgärda genom att öka kunskap och attitydförändra anpassa kompensera balansera hitta meningsfulla aktiviteter

32 Vad gör personen när hen är stressad?
I vilka situationer och aktiviter är hen stressad? Varför utifrån personens perspektiv? I vilka situationer/aktiviteter är hen inte stressad? Beskriv: Öka kunskap och attityd-förändra Anpassa Kompensera Balansera Hitta och inför meningsfulla aktiviteter Hur:

33 Observation Datum När? Var? Aktivitet? Med vem? Vad hände innan?
Vad gör han/ hon? Vad gör perso-nalen?

34 Att förebygga och minska utmanande beteende i LSS-verksamhet
Socialstyrelsen Att förebygga och minska utmanande beteende i LSS-verksamhet

35 Rekommendationer för att förebygga och minska utmanande beteende
Kunskap om individens funktionstillstånd, funktionsnedsättningar och kommunikativt förhållningssätt Utesluta hälsoproblem Kognitiv tillgänglig miljö utan onödiga stressorer Alternativ och kompletterande kommunikation som funktionellt kommunikationsstöd Fysisk aktivitet Tydliggörande pedagogik = pedagogiskt arbetssätt anpassat till autisn Sociala berättelser och visuella samtal Lågaffektivt bemötande

36 Konsekvenspedagogik bör inte användas!!
Kräver att man förstår orsakssamband, att man kan reglera sina affekter, beteenden och impulser. Man förväntas också kunna tolka och förstå sina reaktioner. Ingen av dessa förutsättningar kan vi ta förgivna

37 Människor gör så gott de kan!

38 Referenser Bo Hejlskov, Problemskapandebeteende, 2009 Bo Hejlskov, Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar och psykisk sårbarhet, 2012 Bo Hejlskov, Beteendeproblem i skolan, 2014 Ross Green, Explosiva barn, Ulrika Aspeflo, Aspeflo om autism, 2010 Gunilla Gerland & Ulrika Aspeflo, Barn som väcker funderingar, 2009 Grunevald Karl, från idiot till medborgare, 2012 Olga Bogdashina, Sinnesintryck och omvärldsuppfattning,

39 Mer information: