Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, sept. 2018

En presentation över ämnet: "Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, sept. 2018"— Presentationens avskrift:

1 Växtnäring Tvärvillkorsutbildning, 12-13 sept. 2018
Johannes Eskilsson Miljöregelenheten, Jordbruksverket

2 växtnäring Vem/vad omfattas?
Presentationen utgår från kontrollpunkterna i kontrollprotokollet Många punkter – ja eller nej - men alla har inte bedömningskriterier Vem/vad omfattas? Fält inom nitratkänsligt område berörs Stall/gård inom nitratkänsligt område berörs av kraven på gödsellagringen. Alla kontrollpunkter är också lagkrav Observera att en odlare kan ha mark inom nitratkänsligt område även om gården ligger utanför. När det gäller lagringskapacitet och dokumentation där omfattas endast gårdar eller stall som ligger inom nitratkänsligt område En viktig sak att komma ihåg är att alla kontrollpunkterna också är lagkrav.

3 Känsliga områden Vnäring 1
Välj ”kartor” Välj ”vattenkarta” Finns på Länsstyrelsens vatteninformationssystem – VISS – vatteninformationssystem Sverige Markera enligt skärmdumpen

4 Exempel från VISS

5 Höst eller vinterbevuxen mark
Vnäring 2-4 – Skåne Halland, Blekinge Vnäring 5-7 – Östergötland, Jönköping, Kalmar, Gotland eller Västra Götaland Klurigheter Majs – räknas som spannmålsgröda fånggröda – def i föreskriften Beskrivning av vad som räknas som vinterbevuxen mark är

6 Spridning av gödsel Vnäring 8 – sprids gödsel inom känsligt område
Vnäring 9 – frusen, snötäckt, vattenmättad mark Vnäring – mineralgödsel med urea Vnäring 13 – jordbruksmark intill vattendrag eller sjö Vnäring 14 – 16 begränsning av gödselspridningen intill vattendrag eller sjö Vnäring 17 – förbud mot spridning (vintern) Frusen mark – finns förklaring i ”Gödsel och miljö”

7 Vnäring 14 spridning nära vattendrag
Gödselmedel får inte spridas: Närmare än 2 meter från åkerkant som gränsar mot vattendrag eller sjö* Gödselmedel får inte heller spridas på mark närmare än 2 meter från kant som gränsar till vattendrag eller sjö. Definitionen av vattendrag är ”Bäck, å, flod, älv, kanal eller damm” dvs inte dike. Obs detta är även ett skötselkrav i hela landet! Bedömningen om marken gränsar till vattendrag är avgörande för om det över huvudtaget behöver finnas en gödselfri zon. Antingen gränsar marken till vattendraget eller så gör den det inte. Avståndet mellan åkern och vattendraget kan inte räknas in i den gödselfria zonen, eftersom det inte är åkermark. Ifall det är ett annat ägoslag mellan åker och vatten, t.ex. naturbetesmark, skog, eller impediment, så gränsar inte åkern till vattendraget. * Skötselkrav i hela landet

8 Vnäring 15-16 spridning nära vattendrag
Gödselmedel får inte spridas på: Starkt lutande mark ( >10 %) som gränsar mot vattendrag eller sjö Vid bedömning utgå från 50 meter Starkt lutande mark: samma sak angående ”gränsar till” som när det gäller spridningsfri kant. Ett allmänt råd i föreskriften (SJVFS 2004:62) anger att lutningen bör bedömmas utifrån en sträcka på minst 50 meter. Det betyder att upp till 50 meter in på fältet så har lutningen en betydelse. För att bedöma lutningen kan man även använda höjdkurvor på lantmäteriets fastighetskarta.

9 Vnäring 18 – 26 Gäller skåne Halland Blekinge
Spridning av gödsel Vnäring 18 – 26 Gäller skåne Halland Blekinge Vnäring 19 – höstspridning (Lerjord, oljeväxter) Vnäring 20 – nedmyllning vid spridning på obevuxen mark Vnäring specifikt för fasta gödselslag (ej fjäderfä) Vnäring flytgödsel spridning – specifik utrustning Vnäring Vårspridning nedmyllning vid spridning på obevuxen mark Höstspridning är tillåten i växande gröda eller inför höststådd av oljeväxter – är det lerjord så är det även tillåtet inför andra höstgrödor. Finns lerhaltskartor framtagna av SGU och SLU. Flytgödsel specifik utrustning – vanligast med släpslang men inte ett absolut krav. Svårt med kontroll av efterlevnad.

10 Vnäring 27 – 31 Gäller övriga nitratkänsliga områden
Spridning av gödsel Vnäring 27 – 31 Gäller övriga nitratkänsliga områden Vnäring 28 – spridning på hösten? Vnäring 29 – spridning i växande gröda eller inför höstsåd – undantag för fastgödsel finns Vnäring fastgödselspridning oktober – nedbrukningskrav (obs fjäderfägödselspridning ej tillåten)

11 Spridning av gödsel Vnäring 32 – 34 gäller dokumentation om införsel eller utförsel – fosfortillförsel Införsel och utförsel av fosforinnehållet i stallgödseln är det viktigaste. Finns för att kunna efterleva krav att inte tillföra marken mer än 22 kg P/ha i genomsnitt (5år) Hur dokumentationen ser ut är inte kravställt Det finns möjlighet för lantbrukare att beräkna fosformängderna baserat på volymen/mängden gödsel. Man får använda excelmallen vi har. Dokumentationen ska vara av betydelse för att kunna bedöma tillförsel eller bortförsel

12 1 2 3 1 – fliken för tillsyn 2 – instruktioner till kontrollanter och inspektörer 3 – Miljö, gäller vägledning för miljöinspektörer på kommuner, men mycket här är även användbart i samband med tvärvillkorskontroller. Det gäller framför allt vägledningen via skriften Gödsel och miljö.

13 Enklare beräknings tabell (excel) utifrån schablonvärden
I syfte att underlätta kontroll och regelefterlevnad har vi tagit fram en enklare mall för att lantbrukaren ska kunna redogöra för sitt behov av lagringskapacitet och spridningsarealer. Denna mall finns under tillsyn och Miljö, men även under odlingsflik på hemsidan.

14 Spridning av gödsel Vnäring 35 Tillräcklig spridningsareal
Lantbrukaren ansvarar för att beräkning finns Tips att använda excel mall Vnäring 36 Fördela över spridningsareal Vnäring 37 – ej tillfört mer än 170 kg kväve/ha och år Gäller tillförd stallgödsel under ett enskilt år Liksom för uträkning av lagringsbehovet av stallgödsel är det lantbrukaren som ska ha informationen/uppgifterna på hur han/hon har tagit reda på fosformängden i stallgödseln (totalmängden under ett år) och spridningsareal.

15 Vnäring 38 – lättillgängligt kväve
Spridning av gödsel Vnäring 38 – lättillgängligt kväve Höstspridning Lättillgängligt inkluderar mineralgödsel och organiska gödselmedel För organiska gödselmedel – ammoniumkväve Skillnad mellan höstoljeväxter och övriga höstsådda grödor

16 Vnäring 39 – dokumenterat behov av kvävegödsling
Spridning av gödsel Vnäring 39 – dokumenterat behov av kvävegödsling Finns excel mall som kan användas Kan vara ännu enklare för ”extensiv odling” – många punkter kan ”nollas” Observera att det bara är dokumentationen som kan kontrolleras och också bara dokumentationen som kan bli ”fel” Om spridning sker efter planen är en annan sak.

17

18 Vnäring 40 -42 lagring av gödsel
Djurenheter – enligt definition (MPF, SFS 2013:251 – eller se SJV hemsida) Lagring i stallbyggnader kan ingå i kapacitet Lagringsutrymmets utformning (Vnäring 42) – bedöm utrymme som finns. Saknas utrymme – se Vnäring 41

19 Lagring av gödsel Lantbrukaren ansvarar för att det finns en dokumenterad beräkning Schablonvärden i SJVFS 2004:62 Excel mall (baserad på schablonvärdena) Beräkningsverktyget VERA Schablonvärden i ”Rekommendationer för gödsling och kalkning, 2018” Det är lantbrukaren som ska ge dig informationen/uppgifterna på hur han/hon har tagit reda på lagringsbehovet av gödseln. För att göra beräkningen kan man använda schablonvärden i föreskriften, eller använda excelmallen – som utgår från schablonvärdena, men gör det enklare att utföra beräkningen. Beräkning i VERA medför att man kan göra fler individuella anpassningar, te.x. angående utfodring, strömedel etc. Schablonvärdena kommer att uppdateras i bilagan till föreskriften – använd gärna schablonvärden i ”Rekommendationer för gödsling och kalkning” där viss uppdatering redan har skett.

20 Länkar Excelmallar finns både under ”tillsynsflik” och under ”odlingsflik” på jordbruksverkets webb. Mall för lagringsbehov och spridningsareal (gödsel): Mall för beräkning gödselbehov av kväve: Länk till föreskrift SJVFS 2004:62 – se bilaga 6 ang. kväveberäkningen:

21 SLUT