Kristendomen Olika riktningar.

En presentation över ämnet: "Kristendomen Olika riktningar."— Presentationens avskrift:

1 Kristendomen Olika riktningar

2 Katolicismen – grundfakta
Katolska kyrkan har över en miljard anhängare, Katolsk betyder allmän – med det vill man berätta att kyrkan är för alla människor, Katolicismen är vanligast i södra och centrala Europa, samt i Sydamerika, Traditionellt har gudstjänsterna varit på latin, men viss förnyelse har skett och idag går det egna landets språk lika bra, Katolikerna anser att deras form av kristendom stämmer bäst med Jesus ursprungliga lära, eftersom de menar att deras ledare, genom den så kallade apostoliska successionen, har direkt kontakt med apostlarna/lärjungarna. Det innebär även att de kan agera som Jesus ställföreträdare (representanter) på jorden. Den apostoliska successionen är att lärjungarna själva valde ut sina efterträdare (biskopar), som i sin tur valde ut sina efterträdare, och så vidare fram till idag.

3 Katolicismen – organisation
Den katolska kyrkans ledare kallas påve och är även biskop i Rom – Jesus utsåg lärjungen Petrus till sin efterträdare och efter att han grundat församlingen i Rom och således blivit Roms första biskop har det varit så att den romerska biskopen haft särskilt hög status, Till sin hjälp har påven 186 kardinaler (också högt uppsatta katolska präster), De olika katolska stiften (områdena) leds av sammanlagt biskopar, Biskopen för Stockholms katolska stift heter Anders Arborelius och han är dessutom kardinal, Det finns över katolska präster i världen och nunnor. Påve Franciskus.

4 Katolicismen – Vad händer efter döden?
För kristna är det inte bara livet på jorden som räknas och katolikerna talar om den tredelade kyrkan: Den kämpande kyrkan: under våra liv måste vi ständigt kämpa för vår tro och mot olika frestelser, Den lidande kyrkan: även om vi försökt leva goda liv så har vi nog begått synder ändå och därför måste vi genomgå ett slags rening efter döden – denna kallas skärselden och där får vi lida för våra synder, Den triumferande kyrkan: till slut får vi förenas med Gud i himmelriket – en härlig triumf! Om vi väljer att stå långt från Gud, d.v.s. leva ”helt fel” så kan Gud även döma oss till helvetet.

5 Katolicismen – Heliga handlingar
Enligt Bibeln har människan fått friheten att välja mellan ont och gott – hon kan dock få hjälp av Gud och genom kyrkans sakrament, Sakrament är särskilt heliga handlingar och inom katolicismen finns sju sådana: Dopet Konfirmationen Nattvarden (eukaristin) Boten (bikten) Äktenskapet De sjukas smörjelse Kyrkovigningen Båset där man biktar sig kallas biktstol. Prästen sitter bakom en vägg/skärm.

6 Katolicismen – Heliga handlingar
Dopet finns med ända sedan början – först genomfördes barndop men med tiden övergick man till barndop, då det också är vanligt att ge barnet dess namn. Barnet bär vit dopklänning, tre gånger hälls vatten över barnets huvud, pannans smörs med en blandning av olja och balsam och dopljuset tänds. Ursprungligen konfirmerades barnet direkt efter dopet, men när man införde barndop flyttades kyrkans undervisning till barndomens slut. Denna avslutas med konfirmation. Då måste man vara minst 15 år (”vuxen”). Nattvard firas till minne av Jesu sista måltid med lärjungarna, men för katolikerna förvandlas brödet och vinet verkligen till Jesus kropp och blod. En gudstjänst med nattvard kallas mässa. Bikt är när den troende enskilt bekänner sina synder för prästen, som har tystnadsplikt. Prästen påminner om att Gud kan förlåta alla synder och ”löser” sedan biktbarnet (den som biktar sig) från synderna. Prästen kan sedan uppmana biktbarnet att göra bot, d.v.s. försöka förbättra sig, ofta genom bibelläsning och bön.

7 Katolicismen – Heliga handlingar
Äktenskapet är tänkt att vara livet ut, eftersom det är en helig handling, och därför är inte skilsmässa tillåtet. Kyrkan säger nej till sex utanför äktenskapet, men även till preventivmedel och abort. De sjukas smörjelse kallades tidigare ”den sista smörjelsen” av gavs av prästen för att förbereda den döende. Idag smörjer prästen den sjuka med olja (i pannan) och ber en bön för dennes tillfrisknande. Kyrkovigningen är när präster och andra kyrkliga ledare invigs till sina tjänster vid en särskild ceremoni. Prästerna lever i celibat (sexuell avhållsamhet) för att kunna ägna all sin tid åt församlingen. Kvinnor kan inte bli präster, men de kan vara ledare (abbedissa) för ett nunnekloster.

8 Katolicismen – Helgondyrkan
Tron på helgon är väldigt stark inom katolicismen och många tillber exempelvis jungfru Maria.

9 Ortodoxa kyrkor – utbredning och organisation
Ortodox betyder ungefär renlärig eller ”den rätta läran” – ledarna menade helt enkelt att deras version av kristendomen var den mest korrekta, Ortodox kristendom är vanligast i Östeuropa och till viss del i Mellanöstern; t.ex. på Balkan, i Grekland, Bulgarien, Ryssland och Libanon. Varje land har en självständig kyrka, t.ex. ”den grekisk-ortodoxa kyrkan”, ”den syrisk-ortodoxa kyrkan” och det totala antalet medlemmar är omkring , Det finns kloster och precis som kyrkorna är de självständiga, De högsta biskoparna kallas patriarker (i viss länder ärkebiskopar eller metropoliter) och de resonerar ungefär som katolikerna när det gäller deras koppling till Jesus ursprungliga lära (jämför med den apostoliska successionen).

10 Ortodoxa kyrkor – gudstjänster, högtider och heliga handlingar
I de ortodoxa kyrkorna finns ofta nästan inga bänkar utan besökarna står upp eller sitter på knä, I kyrkan finns en vägg täckt av ikoner (helgonbilder) – denna kallas ikonostas, Utrymmet framför ikonostasen symboliserar jorden medan det bakom symboliserar himlen – där står altaret som föreställer Guds tron, Nattvardsfirandet är den klart viktigaste delen av gudstjänsten – då öppnas kungsporten (en stor dörr) till utrymmet bakom ikonostasen och människorna får en glimt av himlen, Den absolut viktigaste högtiden är påsken, Fastan är viktig för de ortodoxa, Ikoner är mycket viktiga och de troende ser inte på dem endast som bilder, utan som om de avbildade helgonen är verkligt närvarande – man kan t.ex. be vid en ikon eller kyssa den.

11 Ortodoxa kyrkor – sakramenten
Precis som inom den katolska kyrkan finns sju sakrament, men här kallas de för mysterier (för att människan genom dem på ett mystiskt och obegripligt sätt få del av Guds kraft genom dem), Det finns vissa skillnader sakramentens detaljer: Vid dopet sänks hela kroppen ned i vattnet (katolikerna öser bara vatten över huvudet tre gånger) och konfirmationen, i form av den traditionella smörjelsen, sker direkt efter dopet, Vid nattvarden doppas brödet i vin och serveras på en sked, Skilsmässa är tillåten, En präst kan aldrig ingå äktenskap, men däremot kan en redan gift man bli präst (men inte biskop). Precis som inom katolicismen kan endast män prästvigas.

12 Protestantismen – kritik mot avlatshandeln
Den katolska kyrkan med påven var rik och mäktig, Med tiden blev allt fler människor allt mer kritiska mot kyrkans stora rikedomar – stämde denna lyx verkligen med Jesus lära? Den kanske hårdaste kritiken riktades mot avlatshandeln, d.v.s. att de som begått allvarliga synder kunde slippa undan botgöring genom att betala en summa pengar till kyrkan, så kallad avlat, Som kvitto på att man betalat fick man ett avlatsbrev, I början av 1500-talet behövdes pengar till att bygga den nya Peterskyrkan i Rom – då började kyrkans ledare att sälja avlatsbrev med löfte om att köparen kunde förkorta sin egen eller sina döda anhörigas tid i skärselden.

13 Protestantismen – Martin Luther
En som kritiserade avlatshandeln kraftigt var tysken Martin Luther, munk, präst och dessutom professor i bibelkunskap, Luther funderade mycket kring tron och kände ibland att Guds krav var omöjliga att uppfylla, Luther började studera Paulus brev och kom så småningom fram till att människorna inte behövde göra goda handlingar för att bli accepterade av Gud – Guds nåd var gratis och det räckte helt enkelt med att tro, Luther menade vidare att varje människa själv borde studera Bibeln och finna sanningen, utan någon präst som mellanhand – därför började han sedan att översätta Bibeln till tyska, År1517 attackerade Luther kyrkan direkt genom att på kyrkporten i Wittenberg spika upp 95 teser (påståenden) – bland annat kritiserade han där avlatshandeln.

14 Protestantismen – Martin Luther
I ett brev hotade påven att bannlysa Luther, Luther svarade genom att bränna brevet, År 1521 blev Luther bannlyst och utesluten ur kyrkan (ett hemskt straff på denna tid), Den tyske kejsaren stod på påvens sida och var emot Luther, men på Luthers sida stod en mängd småfurstar som försökte hävda sin självständighet gentemot kejsaren, De som protesterade mot den katolska kyrkan kallades protestanter och med tiden, när de blev fler och fler, uppstod en helt ny kyrka – den protestantiska, Inledningsvis försökte den tyske kejsaren bekämpa protestanterna med våld, men år 1555 kom man fram till en kompromiss som innebar att furstarna själva fick bestämma om religionen i sina områden.

15 Protestantismen – Läran
Luther förnekade skärselden, Godkände endast två sakrament: dopet och nattvarden (för protestanter betyder nattvarden gemenskap med Jesus, men man brukar inte, som katolikerna, tänka att det verkligen är Jesu kropp och blod), Emot helgondyrkan, Inga kloster – de bidrog enligt Luther ändå inte med något, Äktenskap är tillåtet även för präster, Idag finns ungefär protestanter, framför allt i västra och norra Europa.

16 Protestantismen – olika kyrkor
Första halvan av 1500-talet var en tid av reformer (förändringar) inom kyrkan och dessa förändringar brukar sammanfattande benämnas reformationen, Förutom Luther fanns andra kristna ledare som tyckte ungefär som han – detta har lett till flera olika protestantiska kyrkor, Luthers form av kristendom kallas evangelisk-luthersk och är vanlig framför allt i de nordiska länderna – här ingår predikan och psalmsång på det egna språket.

17 Protestantismen – Den reformerta kyrkan
I Schweiz införde Jean Calvin på 1530-talet den reformerta kyrkan, vilken sedan spreds till bl.a. Nederländerna, Frankrike och Skottland, Enligt Calvin hade Gud redan på förhand utsett en del människor att bli saliga (ungefär ”lyckliga”) och ingen kunde i förväg veta sitt öde – denna tanke har dock med tiden fått allt mindre betydelse, Idag betonar man i stället att människans viktigaste uppgift är att ära Gud och leva som enligt hans ord – detta gäller inte bara den enskilda människan utan hela samhället.

18 Protestantismen – Den anglikanska kyrkan
I England ville kung Henrik VIII (den åttonde) på 1530 talet skilja sig från sin drottning Katarina av Aragonien, eftersom de inte hade fått någon son och det således inte fanns någon tronarvinge, Påven vägrade dock ge tillstånd till skilsmässa, Henrik VIII sade då helt enkelt upp kontakten med den katolska kyrkan och skapade sin egen, den anglikanska kyrkan, Den anglikanska kyrkan är en statskyrka med kungen/drottningen som kyrkans högsta ledare, Andlig (religiös) ledare är ärkebiskopen av Canterbury, Kyrkan har medlemmar även i andra engelskspråkiga länder (före detta kolonier), I det religiösa budskapet finns inslag av både katolicism och protestantism.

19 Motreformationen Den katolska kyrkan reagerade på detta för att motverka de protestantiska kyrkornas framgångar och även där gjordes förändringar – motreformationen, Ett särskilt viktigt beslut var grundandet av Jesuitorden – jesuiterna är munkar som har till syfte att sprida den katolska läran och idag är de cirka ute i världen,