Avdelningen för vård och omsorg

En presentation över ämnet: "Avdelningen för vård och omsorg"— Presentationens avskrift:

1 Avdelningen för vård och omsorg
MILK-nätverket mars 2018 Avdelningen för vård och omsorg

2 Handlingsplan missbruk och beroende - Bakgrund
Mål för både SKLs kongress och SKLs styrelse SKL ska verka för att kommunernas och landstingens missbruks- och beroendevård präglas av förbättrad samverkan, samordning och ansvarsfördelning (kongressperioden ) Missbruk och beroende ska vara en av SKLs prioriterade frågor Handlingsplan tas fram Handlingsplanen riktar sig till beslutsfattare, omfattar tidig upptäckt/tidiga insatser, stöd och behandling (ej generellt förebyggande), gäller för målgruppen barn och unga år, och beslutas enligt nuvarande tidsplan av SKLs styrelse 14 september 2018 Handlingsplanen är inte ett kunskapsstöd för professionen, utan riktar sig till politiker och tjänstemän på en ”högre” nivå. Svårt att undvika förebyggande arbete. Kommer att finnas med i någon mån men inget fokus. Inte heller djupdykning i spel om pengar trots ny lagstiftning från årsskiftet. Många av åtgärdsförslagen kommer dock att vara generiska och även innefatta spel.

3 Syftet….. ……med handlingsplanen är att bidra till att minska missbruket bland barn och unga genom att bl.a utgöra underlag för att stödja utvecklingsarbetet som är kunskapsbaserat och som bygger på bättre samverkan och samordning mellan aktörerna tydliggöra ansvarsfördelningen mellan olika huvudmän tydliggöra gränssnittet mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst när det gäller stöd och behandling till personer med missbruks- och beroendeproblematik stödja etablering och skapa hållbara strukturer på lokal, regional och nationell nivå för att uppnå ovanstående, tydliggöra behovet av åtgärder som kan minska missbruket bland barn och unga

4 Process Hösten 2017 Januari – Mars 2018
Mars – Juni Juni – September 2018 Kunskapsinhämtning Förankring av vilka problem som ska lösas med handlingsplanen Handlingsplanen skrivs med hjälp av bl.a. expertgrupp och intern projektgrupp Kunskapsinhämtning: Massvis med rapporter om sakernas tillstånd. Kompletterat med att ringa in och förankra vilka problem vi ska lösa med handlingsplanen. Skapa en gemensam bild. SKL:s nätverk, t.ex. MILK (personer som arbetar med missbruk/beroende i kommuner, landsting och regioner), Barn och unga-nätverket (utvecklingsledare som arbetar med den sociala barn- och ungdomsvården), socialchefer, psykiatrichefer, hälso- och sjukvårdsdirektörer, skolchefer. Referensgrupp, bestående av brukar- och intresseorganisationer, myndighetsföreträdare (Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Skolverket, Polisen, Kriminalvården, SiS och MUCF) samt fackliga organisationer. Handlingsplanen skrivs nu, där expertgruppen är till hjälp. Även experter internt på SKL i en projektgrupp. Förankring av åtgärdsförslag: på samma sätt som förankringen av problembilden plus ett möte med politiker från kommun och landsting. Intern administrativ process på SKL fram till beslut i SKLs styrelse den 14 september. Tidsplanen förskjuten. Beslut Förankring av åtgärdsförslag i referensgrupp, nätverk och politikermöte Intern förankringsprocess av handlingsplanen på SKL

5 Temperaturmätare MILK-nätverket i oktober 2017: Vilken är den viktigaste frågan att lösa?

6 Vilket är ditt bästa förslag till lösning på problemet?

7 Vad finns för hinder för en sådan lösning?

8 Vad ska vi fokusera på? Sammanfattningsvis utifrån kartläggning och förankring hösten 2017 180207
Identifiera olika aktörer Roller Samarbeten Åldersgränser Övergångar Gemensamt Team och mottagningar Nämnder Avtalssamverkan Ekonomi Juridiken? Individen i fokus Utgå från individens behov Brukarinflytande Tillgänglighet Jämlikt Anhörigperspektiv - familjeperspektiv Systematisk uppföljning Individnivå Verksamhetsnivå Samsjuklighet Psykisk ohälsa – missbruk Fysisk funktionsnedsättning – missbruk Personer som omfattas av LSS – missbruk Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (ADHD t.ex.) – missbruk Kompetens …..utveckling …..försörjning Viktiga aktörer för tidig upptäckt Skolan Ungdomsmottagningar BUP Primärvården Föreningsliv Föräldrar Omsätta forskning till praktik Implementeringsstöd Följsamhet till riktlinjer Bollandet mellan instanser Ansvaret Pengarna Juridiken Skolan som gemensam arena Fånga upp - alla barn/ungdomar går i skolan Elevhälsan! Samarbete med andra – andra aktörer komma in i skolan (skolan behöver inte göra allt) Klara skolan = skyddsfaktor De gula bubblorna pekar på områden där det kommer att läggas förslag till åtgärder, medan de vita bubblorna kommer att finnas i beskrivningar Samordning och samverkan mellan olika aktörer Samtidiga insatser Enkla kontaktvägar Synsätt Stigmatisering Vård – straff Sjukdom – socialt problem Olika kulturer kommun – landsting Nya målgrupper = behov av kulturkompetens Stärka samarbetet mellan och inom huvudmännen Samverkansöverenskommelserna SIP

9 Ansvarsfördelning mellan huvudmän och gränssnitt HSL-SoL
Arbetet inom SKL Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten utgör referensgrupp Expertgruppen plus hälso- och sjukvårdsdirektörer, psykiatrichefer och socialchefer Tidsplan: ? Första möte med Socialstyrelsen måndag 26 mars

10 Gränssnittet hälso- och sjukvård och socialtjänst
Juridiken vs. Verkligheten HSL SoL HSL SoL Psykosocialt arbete/stöd/samtal Omvårdnad, omsorg

11 Ansvarsfördelningen när det gäller missbruk och beroende
HSL SoL Enligt regeringens bedömning har huvudmännen ett gemensamt ansvar för vård och behandling Båda huvudmännen ska kunna erbjuda psykosocial behandling Lagstöd saknas för att kommunen ska kunna ge hälso- och sjukvårdsinsatser Var går gränsen mellan psykologisk behandling och psykosocial behandling Juridiskt blir det en konflikt Psykosocial behandling

12 Sammanfattningsvis ur ett medborgarperspektiv
Oavsett vem som ger mig hjälp och vård för att komma bort från mitt missbruk så är följande viktigt: Att metoden är kunskapsbaserad Att den som ger insatsen har rätt kompetens och kunskap Att den som ger insatsen kan bedöma att insatsen gör mer nytta än skada Att den som ger insatsen har rätt att ge den 

13 Grupparbete Hur skulle ni vilja att ansvarsfördelningen ser ut?

14 Aktuella och prioriterade frågor
Överenskommelsen 2018 inom området psykisk hälsa Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen kring barn och unga Partnerskapet Spelberoende Socialstyrelsens kunskapsstöd Pilotprojekt spelberoende Transport av frihetsberövade Samverkan med SiS Samverkan med Kriminalvården För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård SOU 2017:111

15 Fördelning av stimulansmedel 2017 och för 2018 2017 2018
Landstingen: Mkr För utvecklingsarbete samt fortsatt analysarbete och handlingsplaner 250 350 Satsningar för en ändamålsenlig och effektiv primärvård för att möta personer med psykisk ohälsa 220 Insatser för ökad tillgänglighet och förstärkning av stöd och behandling för barn och unga. Satsningen är riktad till barn och ungdomspsykiatrin och första linjens vård för psykisk ohälsa. 150 För att stimulera länsgemensamt arbete för att öka brukarmedverkan i kommuner och landsting 24 Insatser som förbättrar tillgången till vård för att motverka psykisk ohälsa hos barn och unga i gruppen asylsökande och nyanlända samt för att stärka arbetet med psykiatrisk traumavård för både barn och vuxna. 40 Sa Lt: 884 Kommunerna: Länen (kommunerna och/eller landstingen): Förstärkning av ungdomsmottagningars arbete med psykisk hälsa 130 Utvecklingsmedel till SKL: För utvecklingsstöd och för administration för fördelning av medel och inmatningsverktyget 60 För fortsatt stöd till utveckling av struktur för kunskapsspridning och kunskapsutveckling inom området psykisk hälsa/ohälsa 45 10 Totalt: 885 1 414

16

17 Transport av frihetsberövade
Centrala samverkansmöten Lokal och regional samverkan Kriminalvården har fr o m 1/1 -18 ökat sin kapacitet för att också klara akuta transporter Knäckfrågor kring LVM och LPT Oklarheter kring vem som ska vara mottagare av transportbegäran

18 Samverkan med SiS Ungdomar som placeras av socialtjänsten enligt LVU på de ungdomshem som drivs SiS har ofta även stora behov av psykiatrisk vård. Enligt SiS är det många gånger svårt att få tillgång till den vård som behövs från BUP. Dialog pågår om att hitta former för samverkan mellan hälso- och sjukvården, socialtjänsten och SiS som kan förhindra en negativ hälsoutveckling för barn och unga med sammansatt problematik och därmed undvika placeringar och/eller återplaceringar på ungdomshem.

19 Förstärkta krav på samverkan fr.o.m. 15 april 2017
3 § Landstinget ska ingå en överenskommelse med kommunen om ett samarbete i fråga om 1. personer med psykisk funktionsnedsättning, 2. personer som missbrukar alkohol, narkotika, andra beroendeframkallande medel, läkemedel, dopningsmedel eller spel om pengar, och 3. barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. 16 Kap. Hälso- och sjukvårdslagen (2017:30).

20 Motsvarande i socialtjänstlagen
5 kap. 1 d §: Kommunen ska ingå en överenskommelse med landstinget om ett samarbete i fråga om barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Om det är möjligt bör organisationer som företräder dessa barn och unga eller deras närstående ges möjlighet att lämna synpunkter på innehållet i överenskommelsen.

21 Prop. 2016/17:59 – Trygg och säker vård för barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet

22

23 Samverkan med Kriminalvården
Enligt den s.k. normaliseringsprincipen har Kriminalvården inte ansvar för att själv bistå de dömda med sociala- och hälso- och sjukvårdsinsatser under anstaltstiden Enligt 2 kap. 5 § har den kommun där den enskilde är folkbokförd ansvarar för stöd och hjälp under kriminalvård i anstalt Hemlandstinget har ansvar för hälso- och sjukvårdsinsatser Däremot förväntas myndigheten ta ett stort ansvar för att behov identifieras och att kontakt kan etableras med aktuella huvudmän Kriminalvården och anstaltstiden är underutnyttjad som arena för insatser från socialtjänst och hälso- och sjukvård

24 Målgruppen 70 procent av svenska anstaltsklienter har någon form av missbruk varav 28 procent är narkotikamissbruk, 17 procent är alkoholmissbruk och 25 procent är blandmissbruk. Förekomsten av ADHD bland anstaltsklienter är cirka 25 procent vilket är 10 gånger vanligare än i övriga befolkningen Förekomst av samsjuklighet med missbruk och annan psykiatrisk diagnos är hög. Förutom ADHD är depression, ångest och personlighetsstörningar vanliga samtidiga tillstånd. 7 procent av svenska klienter har dokumenterade självmordsförsök. Risken för självmord minskar under tiden i anstalt. Efter frigivning är risken för självmord 18 gånger högre än i en matchad kontrollgrupp. En fjärdedel av anstaltsklienter i Sverige har varit i kontakt med den öppna psykiatriska vården under de tre senaste åren före den aktuella kriminalvårdspåföljden och 4 procent har haft sluten psykiatrisk vård. Var femte är bostadslös. Hälften av klienterna har bara gått grundskola. Tre fjärdedelar saknar koppling till arbetsmarknaden.

25 Hur kan vi utveckla samverkan mellan Kriminalvården och SKL?
Kriminalvården positiv till samarbete Utveckling av arbetet med SIP (samordnad individuell plan), som ett naturligt verktyg även för Kriminalvårdens klienter Ta fram ett ”handläggarstöd” / kunskapsunderlag som underlättar samverkan mellan myndigheterna Skapa regionala arenor för strategisk samverkan mellan landsting/region/kommuner och Kriminalvård (samma modell som socialstyrelsens arenor för dialog om nationella riktlinjer) Pilotprojekt i ett antal utvalda kommuner eller län?

26 För barnets bästa? Utredningen om tvångsåtgärder mot barn inom psykiatrisk tvångsvård (SOU 2017:111)
Göra en översyn av bestämmelserna om tvångsåtgärder mot barn enligt lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård (LPT), se över vilka förutsättningar som ska gälla för barn som vårdas enligt LPT, utreda eventuella åtgärder som behöver vidtas på nationell nivå om tvångsåtgärder mot barn enligt LPT ska kunna minska eller avskaffas på ett rättssäkert sätt, analysera de eventuella åtgärder som behöver vidtas hos landsting och regioner om tvångsåtgärder mot barn enligt LPT ska kunna minska eller avskaffas på ett rättssäkert sätt, analysera orsaker till att tvångsåtgärder tillämpas i högre utsträckning vid vård av flickor än av pojkar.