Autismspektrumtillstånd

En presentation över ämnet: "Autismspektrumtillstånd"— Presentationens avskrift:

1

2 Autismspektrumtillstånd
Lena Nilsson Sunne v

3 i alla verksamheter för personer med autismspektrumtillstånd ”
”För att förebygga psykisk ohälsa och ge rätt förutsättningar för utveckling och goda levnadsvillkor behövs autismspecifik kompetens i alla verksamheter för personer med autismspektrumtillstånd ” Autism- och Aspergerförbundet november 2013,

4 Autismspecifik kompetens
Det som är gemensamt för autismspektrumet finns inom områdena: begränsningar i ömsesidigt socialt samspel och kommunikation begränsade, repetitiva och stereotypa beteenden, intressen och aktiviteter Autismspektrumtillstånd innebär ett delvis annat sätt att uppleva, tolka och tänka än vad de flesta har Det handlar bland annat om hur man bearbetar sinnesintryck uppfattar socialt samspel, generaliserar kunskaper och sammanfogar detaljer Autism- och Aspergerförbundet november 2013,

5 Ett pedagogiskt arbetssätt anpassat för personer med kognitiv funktionsnedsättning
Kunskap om: Funktionsnedsättningen Individen  individualisering Lärande – strategier meningsfulla aktiviteter Hjälpmedel och anpassningar Förhållningssätt/bemötande 6. Undervisningssätt Organisation

6 Funktionsnedsättning/hinder
Nedsatta funktioner = funktionsnedsättning Funktionshinder karaktäriseras som en följd eller ett resultat av ett komplext samband mellan inre faktorer det vill säga en persons funktionstillstånd och personliga faktorer samt av de yttre faktorer som representerar omständigheterna i vilken personen lever. (WHO 2001) Funktionshinder är inte något en person har. Det är miljön som är funktionshindrande!!! Graden av funktionshinder avgörs av hur väl yttre faktorer och inre faktorer matchar varandra. Titta närmare på vad som menas med inre och yttre faktorer… 6

7 Utvecklingsstörning – DSM 5
Intellektuell funktionsnivå klart under genomsnittet < 70 Begåvningen kan ses som ett redskap att bearbeta information, lagra kunskap och erfarenheter och använda kunskaper. Svårigheter i adaptiv förmåga Adaptiva färdigheter är alla vardagliga färdigheter och handlingar som människor behöver kunna för att klara sig själva och kunna delta i samhällslivet, till exempel åka buss, klä på sig, hålla sig ren, ekonomi och umgås med andra. Debut före 18 års ålder

8 Utvecklingsstörning är en funktionsnedsättning i hjärnan.
Den som har utvecklingsstörning har svårare att förstå och behöver mer tid för att lära sig och för att minnas. En del saker lär man sig aldrig. På andra sätt är man som alla andra. Barn och vuxna med utvecklingsstörning gläds, gråter, älskar och blir arga, precis som alla andra.  Det finns olika grader av utvecklingsstörning.

9 Grader av utvecklingsstörning – DSM 5
djup Grav Måttlig Lindrig

10 Vad är orsaken till autism? Vi vet inte den exakta orsaken ännu.
Autism beror på att hjärnan fungerar annorlunda. Vad exakt som är annorlunda vet man ej? Autism finns som regel redan vid födelsen. Det forskas mycket på orsakerna till autism, men ännu finns ingen enkel förklaring som förekommer hos alla med autism. Det vi vet är: Om man inte kan något för att man har autism så är det inte någons fel. Inte föräldrars fel inte personen med autism och det beror inte på dålig uppfostran. Det är ingens fel Tar emot - registrerar Bearbetar information annorlunda Vi vet inte den exakta orsaken ännu. Att få annan information? Gör något annat

11 påverkar sättet att hantera information
Ärftliga faktorer Genetiska faktorer Kromosom- avvikelser Ännu okända biologiska faktorer Biologisk störning hjärnfunktion påverkar sättet att hantera information Kognitiva funktioner Skador före, under, efter förlossning, virus mm Trots forskning är det så att vi många ggr inte vet varför AS uppstår. Annorlunda sätt att tänka och förstå, annorlunda inlärning funktioner i hjärnan som har att göra med tänkandet är nedsatta = kognitiva funktioner Varaktiga brister i social kommunikation och social interaktion Begränsade, repetitiva mönster i beteende, intressen och aktiviteter Symtom Diagnoskriterier

12 Hur vet vi det vi vet idag?
Forskning Personer själva skriver och berättar Erfarenheter Litteratur om autism All er/vår erfarenhet!!

13 Kan vi bota Autism? Sjukdom Autism Kan behandlas Kan inte behandlas
Kan vara möjligt att bota Är inte möjligt att bota Kan vara övergående. Har du för alltid. Kan vara smittsamt Är aldrig smittsamt Kan drabba alla någon gång Drabbar inte alla Kan ofta behandlas med mediciner Kan inte behandlas med mediciner Kan opereras, om nödvändigt Kan inte behandlas med operation.

14 Triad av symtomområden (Wing 1993)  DUAD
1414 Triad av symtomområden (Wing 1993)  DUAD Kvalitativt nedsatt förmåga till (social interaktion) Kvalitativt nedsatt förmåga till (kommunikation) Begränsade repetitiva och stereotypa beteendemönster, intressen och aktiviteter _______________________________________________ Olika teorier som kan hjälpa oss att förstå personen med autism bättre: Teorin om central samordning (Frith 1989, Hapé 1994, 1995) Teorin om mentalisering ( Leslie, Frith, Baron – Cohen 1985) Teorin om exekutiva funktioner ( Ozonoff m.fl 1991) Annorlunda sätt att uppfatta sinnesintryck (Gillberg 1999, Gillberg-Peeters 1995, Bogdashina 2003, Gerland 1999.) Olika

15 Autismspektrumtillstånd i DSM-5 Autismspektrumtillstånd i DSM-5
1515 Autismspektrumtillstånd i DSM-5 Autismspektrumtillstånd i DSM-5 En övergripande autismspektrumdiagnos Från tre huvudkriterier till två Symptomen förändras bl.a. tillkommer annorlunda perception Symptomen breddas till beteendekontinuum Stödbehovet ska graderas Diagnosen autism,asperger syndrom och desintegrativ störning förs samman till en övergripande diagnos. Tre huvudområde blir två socialt samspel och kommunikation , kriterier måste uppfyllas inom båda dessa områden , kliniker och forskare eniga om att det en kombination av symtom inom dessa områden som def. Autismspektrumtillstånd. Har man bara symptom inom ett område så är det inte autismspektrumtillstånd. Kan då ex social communication disorder eller sterotypic movement disorder.

16 Ojämn utveckling vid autism. Utveckling de fem första åren Normal
Ojämn utveckling vid autism? Utveckling de fem första åren Normal Autism 2 mån Vänder på huvudet och blick för att lokalisera ljud. 6 mån Sträcker sig för att bli lyft. 3 år Lek med jämnåriga debuterar. 5 år Mer orienterad mot jämnåriga än mot vuxna. Kan byta roll i lek. (Peeters 1998) 6 mån annorlunda ögonkontakt. 8 mån 1/3 avvisar kontakt. 1/3 accepterar kontakt. 4 år Förstår ej regler i lek. 5 år mer orienterad mot vuxna än mot jämnåriga. Ofta social, interaktionen förblir udda.

17 ”Meningen med hjärnan är att hjälpa oss att förstå omgivningen så att vi ska kunna fatta rätt beslut.” Torkel Klingberg

18 Kognition Kognition är inte samma sak som intelligens. Men kognitiva svårigheter kan hämma en persons förmåga att använda sin intelligens. Kognitiva funktioner är de processer som sker i hjärnan när vi tar emot, bearbetar och förmedlar information – förmågan att tänka, känna och lära. De skapar ordning och begriplighet i tillvaron.

19 Insida - Utsida Annorlunda kognitiv stil. Annorlunda beteende
(tänkande) Annorlunda beteende (reaktioner) Konkret tänkande Detaljseende ”Blind” för sammanhang. Central Coherence För att se helheten i en bild krävs förmåga att kunna föreställa sig.

20 Joint attention (gemensam uppmärksamhet/fokus)
Förmågan att till exempel titta på ett föremål eller observera något som sker tillsammans med en annan människa och vara medveten om att den andra personen observerar samma sak som man själv gör (Mundy & Sigman 1989) ( Hobson 1989,1999) Fyra stadier av joint attention Den normala utvecklingen av joint attention anses ske i fyra stadier. Första stadiet kännetecknas av förmågan att känna igen och hålla kvar ögonkontakt med någon annan. Spädbarns förkärlek för att titta på ansikten och ögon utvecklas tidigt. Ett normalt utvecklat barn kan hålla kvar ögonkontakten med någon annan redan före tre månaders ålder. Andra stadiet innebär att barnet kan följa en annan människas blick. Detta anses vara en mycket viktig del i utvecklingen av språk, socialt beteende och theory of mind (se närmare beskrivning av Theory of mind under Annorlunda tänkande). Från sex månaders ålder kan barnet följa en annan människas blick till föremål som finns inom synhåll. Ett år senare kan barnet även följa en annans blick till föremål som inte finns direkt i det egna synfältet, en leksak gömd under en filt till exempel. Tredje stadiet kallas imperativ pekning, vilket innebär att barnet pekar på föremål som barnet vill ha men inte kan nå själv. Ordet imperativ betyder uppmanande. Den här förmågan utvecklas mellan nio och tolv månaders ålder. När den väl är utvecklad anses barnet ha nått någon form av förståelse för andras intentioner. Därmed har barnet  tagit ett viktigt steg i sin sociala utveckling. Forskarna har funnit ett samband mellan språkförmåga och förmågan att peka hos barn som är mellan ett och två år. Fjärde stadiet kallas deklarativ pekning. Här pekar barnet inte i första hand för att få ett föremål, utan för att fästa en annan människas uppmärksamhet på ett föremål eller en händelse. Ordet deklarativ betyder ungefär tillgännagivande. Vanligen rör det sig om föremål eller händelser som är utom räckhåll, till exempel ett flygplan som passerar på himlen. Deklarativ pekning utvecklas vid tolv månaders ålder. Utvecklingen sker ungefär samtidigt som barnet börjar imitera och låtsasleka. Joint attention (gemensam uppmärksamhet/fokus)

21 Theory of Mind (mentalisering)
Förmågan att föreställa sig och förstå andra människors tankar Att ta andras perspektiv Förstå andras avsikter Se sig själv ur andras perspektiv Reflektera kring sitt eget och andras beteende (Leslie, Frith, Baron-Cohen 1985) Theory of Mind (mentalisering)

22

23 Förstå vad andra vet, kan förväntas veta
2323 Konsekvenser av en annorlunda utveckling av mentalisering/Theory of mind kan göra det svårt att: Förstå vad andra vet, kan förväntas veta Förstå att/hur ens beteende påverkar andra/ se sig själv ur andras perspektiv Läsa av andra och förstå andras avsikter (oärlighet, ironi, skämt ) Förstå andras/sina egna känslor Förstå oskrivna regler Förstå hur man ska förmedla budskap Förstå andras beteende och att det kan förändras olika situationer - byta perspektiv Behöver inte berätta för dig att jag är törstig, ex beskriver vägen i telefonen på ett sätt där man utgår fråan att den som lyssnar har samma kunskap och erfarenhet som man själv. Kommer in i ett rum människor ledsna uttryck. Svårt att förstå ögonkontakt När du skrikar och svär åt mig blir jag ledsen och känner mig kränkt. Lära ut känslor svårt blir lätt mekanik. Socialgenans Pojke som går fam och säger jävla svartskalle, ironi i personalgrupp mitt ex. Flicka som blir lurad på skolgård Luke Jacksson går efter väldigt nära Oskrivna regler: Vems tur, vad behövs göras,, vad förväntas av mig?

24 Exekutiva funktioner Exekutiva funktioner är vår dirigent som bland annat hjälper till att skapa en tidslinje för aktiviteter och att förändra beteende utifrån omständigheter. Exempel på exekutiva funktioner är: Motivation Initiativ Uppmärksamhet Impulskontroll Kognitiv flexibilitet Tidsuppfattning Tidsplanering Vi styrs från livets första början av våra affekter. Successivt sker en tillväxt i både känslor och tankar och som vuxna har vi i hjärnan ett system där affekter och emotioner balanseras av våra tankar. I denna ”balansakt” intar frontalloberna en nyckelroll. De medverkar i planering och styrning av hela vårt beteende och blir på så sätt en kraft som söker samordna och ta tillvara de förmågor som vi bär på. Denna samordnade kraft beskrivs ibland som ”hjärnans dirigent”. Olika funktioner, förmågor, kan ”spela själva” men dirigenten behövs för att dessa skall kunna spela ihop. Det är i denna samordning som individens olika förmågor uttrycks i sin fulländning. En störning av denna viktiga förmåga visar sig ofta i rigiditet, motvilja till förändring samt ett mycket konkret tänkande. Detta är vanligt förekommande vid olika typer av psykiatriska störningar som författarna mött i sin vardag som psykologer. Hjärnans dirigent har en övergripande funktion som handlar om att locka fram och använda de många olika förmågorna som finns inom var och en av oss människor. Behovet av samordning är speciellt märkbart när individen sätts i ny situation, som inte är inövad och vanemässig. Svårigheter kan uppstå även för individer som i det stora hela har en rätt god allmänbegåvning. Adler

25 2525 Exekutiva funktioner Planeringsfunktionen, att vara målinriktad i tanke och handlig, kräver flexibilitet i tänkande och handling. (Ozonoff, 2001) Sammanfattande begrepp på flera kognitiva funktioner för tex; kognitiv flexibilitet, arbetsminne, planering. (Dahlgren, 2007) Exekutiva funktioner är inte viktiga i kända situationer eller aktiviteter som är rutiner. Väl intränade funktioner som att cykla, gå eller äta. Behövs vid förändring, nya situationer, lösa uppgifter på tid. Är mkt viktiga i situationer som kräver beslut på hög kognitiv nivå; konfliktlösning eller att avbryta oönkade eller automatiserade beteende. Kan göra det svårt att: Komma ihåg på kortsikt Överblicka tid och rum, Tänka framåt, Övergångar Fatta beslut och välja Korrigera sitt beteende/ lära av misstag/lära om Kontrollera sina impulser Vara flexibel Organisera, planera och sätta igång Skifta uppmärksamhet Konsekvenser Exekutiva funktioner är inte viktiga i sammanhang som är rutiner, väl automatiserade kunskaper, utan behövs vid förändring eller ny situation där ”gamla” kunskaper inte är tillräckliga. (Dahlgren, 2007)

26 Central Coherence Styrka, förmåga att urskilja detaljer
skapa ett centralt sammanhang foga samman detaljer till en helhet använda sig av sammanhanget för förståelse (Frith 1989, Happè 1994,1995) sammanhang detaljer Central Coherence Styrka, förmåga att urskilja detaljer När vi tittar på hundra träd ser vi en skog. Det beror på att vi försöker sätta ihop våra intryck till en helhet. Studier visar att personer med autism har svårt att göra det. De ser de olika delarna. För dem blir träden aldrig en skog. (“Blind för sammanhang”) Olika personer har olika grader av central koherens. En person med svag central koherens analyserar varje detalj för sig. Stark central konherens betyder att personen fokuserar på det grundläggande budskapet med informationen och hoppar över detaljerna. Vilken central koherens personer har är beroende av vad informationen handlar om och i vilken situation personen befinner sig. Utläsa ett sammanhangs betydelse, använda sammanhang för att förstå Se samband mellan händelser Förstå abstraktioner Generalisera Förstå kommunikation OM man har svag centralsamordning komma in i ett rum detaljer … Energikrävande Prata om hyperselektivitet: Den röda tröjan =att utnyttja detta vid hjälpmedel. Styrka Prata även om automatisering. Att undersöka central koherens I studier av central koherens används ibland pussel. Resultat har visat att barn utan autism har lättare att lägga ett pussel om det finns en bild på. Men det gäller inte för barn med autism. De får ingen hjälp av det sammanhang som bilden ger och kan ofta lägga pusslet lika snabbt med bilden nedåt. Det kan tyda på att barn med autism har svag central koherens.

27 2727 Sammanhang Allting i en viss situation (omgivningen, bakgrunden) som visar och påverkar betydelsen av någonting (föremål, beteende, ord) Peter Vermeulen Ingenting i den här världen har en exakt betydelse/mening. Betydelsen ändras hela tiden.

28 Sammanhang Yttre/fysiskt sammanhang det vi kan uppfatta
2828 Sammanhang Yttre/fysiskt sammanhang det vi kan uppfatta Inre/mentalt sammanhang byggt på kunskap, koncept tidigare erfarenheter… Sammanhanget kan ses ur två perspektiv. Det fysiska och det mentala. Det fysiska handlar om den fysiska miljön. Saker omkring oss kan ha olika innebörd i olika situationer. Till exempel: Mugg = något att dricka ur. Men det beror helt och hållet på var muggen befinner sig i förhållande dig. Betydelsen finns inte i muggen utan beror på sammanhanget. Bild kanin/anka Det inre sammanhanget är det jag har i mitt huvud - allt jag vet, erfarenheter, uppfostran – påverkar hur du kan tolka föremålet. Bild på en manual.

29 Föreställningsförmåga vid autism
Styrkor – möjligheter Svagheter – svårt Föreställa sig vad som är abstrakt, ej förnimbart, Föreställa sig det fiktiva Föreställa sig det som är konkret, visuellt, förnimbart och realistiskt Föreställa sig det faktiska

30 Föreställningsförmåga? Konsekvenser……….
Rutin bunden? Svårt med förändringar? Lär ej av erfarenheter? Generaliserings svårigheter? Nya situationer? Konsekvenser: Genomgripande störning och svårigheter i Vardagen

31 Föreställningsförmåga och autism
3131 Föreställningsförmåga och autism ”Jag tycker det är svårt att föreställa mig situationer som jag inte har erfarit förut…” ”Om det inte är några bananer kvar, kan jag inte tänka på bananer och som en konsekvens sätter jag inte bananer på inköpslistan” Landschip

32 Konkret förståelse? ”Vi ska ha kyckling till middag idag!”

33

34 Sinnesbearbetning Omvärlden
3434 Sinnesbearbetning Att ta in och bearbeta och samordna sinnesintryck Att skilja viktig information från oviktig Omvärlden Detta gör att det är svårt att ta in från flera kanaler samtidigt; Se på mig, Avbryter processen bearbetainfo. Lawson Monotopic. Hyper= Översvämmas av intryck kan inte sortera bort Hypo=Hjärnan tar in mindre intryck än normalt Fluktera mellan…. Vi har inte tolkningsrätt. Mitt sätt att tolka är OK och handlar därefter. Finns inte bara en sanning att uppfatta världen på… Elin gräs; borsta tänder, vilmer badkar. Handlar/reagerar utifrån tolkning Filtrera/samordna

35 Perception Över/underkänslighet Tolkningssvårigheter

36 Perception Men också Våra fem sinnen Syn Hörsel Lukt Smak Känsel
Förmåga att känna biologiska förändringar i kroppen ex - hunger - törst - toalettbehov - syrebrist Förmåga att känna av kroppsdelar och var de befinner sig i rummet Våra fem sinnen Syn Hörsel Lukt Smak Känsel

37 Vanliga sensoriska reaktioner
Sinne Möjlig känslighet Hur det kan kännas Vanlig reaktion Syn lysrörslampa som att sitta i ett rum med discolampa fly eller bryta ihop Hörsel fågelkvitter som om fågelnäbben skrapar på trumhinnan hålla för öronen Smak stark mat känns som att svälja besk medicin spotta ut maten Lukt parfym som att andas in från en klorflaska som en allergisk reaktion Känsel lätt beröring som att röra vid ett öppet sår eller som en elchock hoppa högt eller slå ifrån sig Diagnosed with "Atypical Development with strong autistic tendencies" Stephen Shore was viewed as "too sick" to be treated on an outpatient basis and recommended for institutionalization. Nonverbal until four, and with much help from his parents, teachers, and others, Stephen Shore is now completing his doctoral degree in special education at Boston University with a focus on helping people on the autism spectrum develop their capacities to the fullest extent possible. In addition to working with children and talking about life on the autism spectrum, Stephen presents and consults internationally on adult issues pertinent to education, relationships, employment, advocacy, and disclosure as discussed in his book Beyond the Wall: Personal Experiences with Autism and Asperger Syndrome, Ask and Tell: Self-advocacy and Disclosure for People on the Autism Spectrum, and the forthcoming Understanding Autism for Dummies. 37 37

38 Konsekvenser av en annorlunda sinnesbearbetning kan vara:
3838 Konsekvenser av en annorlunda sinnesbearbetning kan vara: Drar andra slutsatser om vad som är intressant, roligt, farligt Stressad av ”vanliga” situationer och miljöer energiåtgång Trötthet, utmattning och utbrändhet

39 3939 Om man har svårt att samordna sina intryck och sortera bort oviktig information så blir det oftare för många intryck, och man hinner inte bearbeta dem. Det kan kännas som om hjärnan bli översvämmad av intryck eftersom hjärnan tar in alla intryck för intensivt. Det kan också fungera så att hjärnan tar in intryck mindre intensivt än normalt, vilket innebär att man inte får tillräckligt med information. De flesta personer med As har en annorlunda perception. Det betyder inte att alla har det på samma sätt. Det varierar väldigt mycket från person till person. Bild från boken : Att leva med autism/Asperger syndrom. Vad innebär funktionshindret

40 Stryper informationen
Vid Autism. Alternativ 2 Alternativ 1. Stryper informationen ”Ett intryck” Inget filter Autism är ett hjärnproblem

41 4141 Jag behöver ett filter ”Jag kan inte sortera mina intryck, vare sig de kommer farandes genom ögonen, öronen, näsan eller huden. Jag ser allt! Jag hör allt och känner alla lukter mycket väl. Jag behöver hjälp att sålla.” Madde Ericsson

42 ”Han kan om han vill!” Han behöver lära sig, träna… Vad kostar det…. Bilder ur Vad innebär funktionshindret? (Empowerment 2004) 42 42

43 Stressorer Vänta på sin tur Stå i kö Matsituationen Tambur/korridor
Koll på dagsaktiviteter Vänta på sin tur Stå i kö Matsituationen Tambur/korridor Idrott Fria aktiviteter utflykter Förändringar/förflyttningar

44 ”Han har ingen koll på någonting”…
Förklaringsmodell, teori som kan hjälpa oss förstå Teorin om bristande exekutiva funktioner Bristande kognitiv förmåga att lösa problem i syfte att uppnå framtida mål: - organisering och planering - impulskontroll - problemlösning och strategier Svårt att vara flexibel och målinriktad i tanke och handling (Ozonoff m.fl. 1991, Russel 1997)

45 Konsekvenser i Vardagen
Socialt samspel. Människor, kamrater, familj, grupper, Samarbete, Situationer, Anpassning, tänkande, erfarenheter. Kommunikation Ögonkontakt Budskap, ge- ta emot Lyssna – tolka – förstå Sammanhang – anpassa – planera. Kroppsspråk – mimik - gester Perception Tolka, Sålla – ork - stress Avstånd – förflyttning - mängd Styrka Motorik Motivation Fantasi. Föreställa sig, välja, Generalisera – erfarenheter. Komma på…. ”ljuga” Tid - Planera – organisera. Börja - sluta, Sysselsättning – variation.

46 Beteende? Miljö Vårt beteende baseras på information.
perception – intryck Vi tänker och ger informationen mening. Vi reagerar (beter oss) Hjärna Tänkande Beteende Miljö Viktigt: Nästan alla med Autism har en annorlunda Perception. Inte alla är medvetna om detta.

47 Vad ser ni på bilden?

48 Utgångspunkt ”Children do well if they can!” Ross Greene

49 Sammanfattning Omgivningens förmåga att anpassa sina krav och att ge stöd blir utslagsgivande för hur stor grad av socialt beteende man kan förvänta sig från personer med autism.

50 Referenser Tack för att ni har lyssnat
5050 Referenser ”Aspeflo om Autism, kvalificerade insatser till barn och vuxna med autism i skola, gruppbostad och daglig verksamhet”. Pavus, 2010 ”Den lärande hjärnan”, Torkel Klingberg, Natur & Kultur, 2011. ”Den översvämmande hjärna”n, Torkel Klingberg, Natur & Kultur, 2007. ”Mamma, är det där ett djur eller en människa?”, Hilde de Clercq, HLS Förlag, 2005 ”Problemskapande beteende”, Heijlskov, Studentlitteratur, 2009 ”Sinnesintryck och omvärldsuppfattning vid autism och Apergers syndrom – annorlunda intryck ger en annan bild” Olga Bogdashina, Intermediabooks 2009. ”Explosiva barn”, Greene, Cura, 2003 ”Boendestödboken”, Sjölund & Bejerot, RFA, 2008 Arbeta med Asperger syndrom, Gerland, Pavus 2011 Tack för att ni har lyssnat 50

51 Mer information: