Fristående grundskolor

En presentation över ämnet: "Fristående grundskolor"— Presentationens avskrift:

1 Fristående grundskolor
Stationsgatan lokal Jälla kl Utbildningsförvaltningen 1 februari 2018

2 Innehåll Koordinatorer för ökad skolnärvaro
Information myndighetsenheten Information centrala elevhälsan Info från enheten för flerspråkighet Information Skolsam Systematiskt kvalitetsarbete Avgifter bibliotek Övergångar implementering Martin Karlberg, UU, program för att minska beteendeproblem och förbättra lärandet Yrkes SM Scifest

3 Koordinatorer för ökad skolnärvaro
Pelle Åström Helena Matej Anders Olsson Projektledare/Koordinator Koordinator Koordinator Utbildningsförvaltningen – Socialförvaltningen - Omsorgsförvaltningen 1 februari 2018

4 Koordinatorer för ökad skolnärvaro
Satsningen har två kärnkomponenter Ta fram långsiktiga metoder för analyser och fortsatt arbete. Dokumentera och säkerställa att enhetliga och kända rutiner finns på plats Koordinatorerna ska fungera som en samordnande länk som arbetar med utgångspunkten i elevens och familjens behov kopplat till ökad skolnärvaro

5 Koordinatorer för ökad skolnärvaro
Processen för samordningen Skolan uppmärksammar att en elev har problematisk frånvaro, utreder orsaker och sätter in rimliga åtgärder Skolan har sedan möjlighet att kontakta koordinatorerna när skolans insatser inte gett resultat i form av ökad skolnärvaro inom 2 månader Koordinatorn, skolan och elev/vårdnadshavare träffas. Samtycke inhämtas från elev och vårdnadhavare. Under mötet görs en nulägeskartläggning. Behov hos elev och förälder gås igenom tillsammans Koordinatorn kontaktar aktuella verksamheter baserat på skolans utredning och det gemensamma mötet med vårdnadshavare/elev. Därefter kontaktas respektive verksamhet för att boka in ett gemensamt möte. Koordinatorn håller därefter i samordningen kring de insatser som finns runt eleven och familjen utifrån skolsituationen. De åtgärder som beslutats följs kontinuerligt upp av koordinatorn, som vid behov kallar till nya möten. Koordinatorn är tillgänglig för familjens frågor och om nya behov uppstår för eleven/familjen Koordinatorns insats slutar när samordningen fungerar eller när eleven återgått till sina studier, men kan kopplas in igen om behov uppstår. Koordinatorn följer upp direkt efter avslutad insats samt 6 månader efter avslutad insats

6

7 Koordinatorer för ökad skolnärvaro
Pelle Åström Helena Matej Anders Olsson

8 Information från myndighetsenheten
Individstöd Utbildningsförvaltningen 1 feb 2018

9 Obligatorisk förskoleklass från och med höstterminen 2018
Skolplikten ska börja fullgöras i förskoleklassen, höstterminen det kalenderår barnet fyller sex år. Ett barn får tas emot i förskoleklass redan den hösttermin det kalenderår barnet fyller fem år. Närvaroskyldighet, ej skolplikt. Om en femåring har gått förskoleklass inträder skolplikten i stället i årskurs 1 i grundskolan vid sex års ålder.

10 Tidigare skolstart Kan börja förskoleklass ett år tidigare vid fem års ålder (rektors beslut). Kan börja åk 1 utan att ha gått förskoleklass (rektors beslut). Båda besluten kräver att barnet har förutsättningar. Detta sker genom ett samråd mellan VH, förskola och skola. Kan börja grundsärskola åk 1 vid sex års ålder, utan att ha gått förskoleklass (hemkommun beslutar).

11 Uppskjuten skolplikt Ansökan görs av vårdnadshavare.
Hemkommunen prövar och beslutar om särskilda skäl föreligger. Ett barn som beviljas uppskjuten skolplikt ska erbjudas förskola. Barn som beviljats uppskjuten skolplikt kommer att börja fullgöra sin skolplikt i förskoleklass vid sju års ålder. Barn som tillhör grundsärskolans målgrupp kan gå direkt från förskolan till grundsärskolans årskurs 1 vid sju års ålder. Hemkommunen bedömer om barnet ska få hoppa över förskoleklassen.

12 Rätt till plats i fritidshem
Skollagen 14 kap. 5 § Eleven har ett eget behov på grund av familjens situation i övrigt. T.ex. förälder som deltar i arbetsmarknadspolitiska åtgärder eller har en funktionsnedsättning som begränsar barnets fysiska eller psykiska utveckling. Även barn vars föräldrar är långtidssjukskrivna, sjuk- eller förtidspensionerade räknas till gruppen. Detta innebär att föräldrarna inte kan fullgöra sitt föräldraansvar. Skollagen 14 kap. 6 § Elever som på grund av fysiska, psykiska eller andra skäl behöver särskilt stöd i sin utveckling i form av fritidshem. Ansökan görs av vårdnadshavare. Beslutas av hemkommunen.

13 Rätt till grundsärskola
Regleras av skollagen 7 kap 5§ Vårdnadshavare ansöker om rätten till grundsärskola (hem kommun beslutar) Har rätt att ansöka om tidigare skolstart i åk 1 enligt 7 kap 11 § ( hem kommun beslutar). Barnet går då inte i förskoleklass och börjar i åk 1 som sexåring. . Ansökan till grundsärskola kan ske under hela året och är inte knyten till att val i e-barn ska göras. Det går inte att välja särskola i e-barn. Placering i särskola sker manuellt efter att rätten beviljas. Undervisning enligt grundsärskolans läroplan kan ske på en grundskola (integrerad). Har vh önskemål om detta ska ett val göras i e-barn kring önskemål om skola.

14 Tilläggsbelopp / bidrag extraordinärt stöd.
Ansökan och nya anvisningar finns på webben. Använd dessa blanketter. Anvisningarna rekommenderas som stöd vid ifyllnad av ansökan. Utbildningstillfällen kommer att ges en gång varje månad. Anmälan kan göras via kursbokningen ”Boka”.

15 Information från centrala elevhälsan
Individstöd Utbildningsförvaltningen 1 feb 2018

16 Ang NPF-remisser Det har framkommit att några remisser skickats tillbaka från BUP då de efterfrågat psykologens bedömning. I dessa fall har BUP inte krävt att eleven utreds och testas, men att psykologen ändå vid behov kan skicka med en beskrivning av eleven från psykologens perspektiv. BUP´s hemsida är ännu inte helt uppdaterad. Detta har lyfts fram, viktigt att komma ihåg att några av kranskommunerna arbetar fortfarande efter VITS- rutinerna. Regionen fortsätter att informera primärvården om de nya rutinerna. När vårdnadshavare ringer till BUP och efterfrågar utredning behöver BUP veta vad skolan har gjort. De kommer då att skicka ut ett enkelt screeningsformulär till skolan efter samtycke från vårdnadshavare.

17 Information från enheten för flerspråkighet
Individstöd / EFF Utbildningsförvaltningen 1 feb 2018

18 Viktiga datum! GÄLLER BÅDE GRUND- OCH GYMNASIESKOLAN
15 juni – sista datum för nya modersmålselever som redan går på skolan eller som skolan vet kommer att börja på HT (t ex F-klass). Skicka anmälningsblanketter till EFF. 1 sep – sista datum för nya elever som tillkommit under juli och augusti. Skicka anmälningsblanketter till EFF så snart som möjligt. OBS! Man måste inte vänta till 1 sep. Varför är det viktigt att anmälan sker i tid? Sen tillströmning av elever gör att tjänstefördelningar och scheman måste göras om flera gånger vid terminsstart. Det tar mycket extra tid och leder till att undervisningsstart försenas.

19 Från beställning till leverans…hur går det till?
Anmälan till modersmål, studiehandledning, andra typer av stöd. För fristående görs anmälan via blankett. ANSÖK I TID! Sena anmälningar kan betyda att start försenas eller att eleven tas in först på VT. Chef fördelar uppdrag till personal Viktigt att hela tiden hålla koll på hur många timmar som lagts ut på varje lärare/pedagog. Lärare får uppdraget Lärare får elevlista eller elevkort och ska nu boka in lektion med eleven. Läraren ska sen rapportera sina bokade/ändrade lektioner till schemaläggare, som lägger schema i Novaschem. Elev registreras & kopplas till rätt lärare i Extens För skolelever är detta avgörande för att det ska bli rätt i alla andra system som används.

20 Om läraren blir sjuk EFF’s RUTINER NÄR PERSONAL ÄR FRÅNVARANDE:
EFF meddelar skolans administration om frånvaro, och ber skolan meddela berörda elever och skolpersonal. EFF’s lärare brukar i regel också meddela skolorna. Studiehandledning: Vid enstaka frånvaro görs ingen justering av fakturan. Om läraren är frånvarande flera gånger brukar EFF justera fakturan nästakommande fakturaperiod.

21 Fjärrundervisning Fjärrundervisning i Uppsala kommun
För att så många elever som möjligt i Uppsala kommun ska kunna få läsa modersmål, så sker en del av undervisningen via fjärr. Fjärrundervisning ska organiseras om förutsättningarna på en skola är följande: Elever som önskar modersmål i ett språk går i åk 3, 4 eller 5. Det är färre än 4 elever på skolan som önskar undervisning i modersmålet. Det finns ingen elev på skolan i åk F-2 som önskar undervisning i modersmålet. Riktlinjerna har fastställts av Utbildningsförvaltningen i Uppsala kommun. Skolan ska se till att eleven har tillgång till följande utrustning och stöd: En dator. Helst med operativsystem Windows 7 och uppåt eller MAC-OS. Äldre eller udda system rekommenderas ej. Tillgång till internet på skolan, minst 0.5 Mbit/s men helst 2.0 Mbit/s i båda riktningarna. Mobilt bredband rekommenderas inte. USB-headset med mikrofon. En extern webbkamera, om datorn saknar inbyggd kamera. En kontaktperson på skolan, i regel klassläraren eller mentor som kan hjälpa eleven med utrustning och att komma igång, eller om det skulle uppstå problem under lektionen.

22 Fjärrundervisning OM TEKNIKEN KRÅNGLAR…
Det är skolans ansvar att åtgärda problemen. Skolan kan få stöd och tips av EFF’s IT-utvecklare Kevin Mavane. Eleven ska få hjälp av kontaktperson på skolan om det uppstår problem under en fjärrlektion som inte läraren kan åtgärda via fjärr. EFF kan inte byta till närundervisning pga. tekniska problem eller att utrustning/lokal ej tillhandahålls.

23 Utbildningsförvaltningen
Skolsam Individstöd Utbildningsförvaltningen 1 februari 2018

24 Påminnelse…Skolsam… Skolsam har som uppdrag att samordna skolgången för samhällsplacerade barn. Uppdraget innefattar skolbarn 6-19 år placerade i HVB-hem, jourhem eller stödboende. Tjänsten vänder sig till både fristående- och kommunala grund- och gymnasieskolor. Syftet är att bidra till att säkerställa målgruppens skolgång genom att till exempel Samverka med socialtjänsten Fungera som ett kunskapsstöd till skolans elevhälsoteam Medverka vid skolbyten och övergångar. I uppdraget ingår även att regelbundet följa upp och sammanställa de placerade barnens skolresultat på grupp nivå.

25 Sammanhållet systematiskt kvalitetsarbete
Systemstöd Enheten för uppföljning och analys Utbildningsförvaltningen 1 feb 2018

26 Styrning och ledning, utbildningsnämnden (UBN)
Statlig styrning Skollag Hemkommun och huvudman KF Mål och budget UBN Verksamhetsplan Kvalitetsrapport, resultatseminarium, tertialuppföljning och årsredovisning Utbildningsdirektör Uppdrag till avdelningschef i strukturen kvalitet, ekonomi och attraktiv arbetsgivare Månads- och tertialuppföljning, förvaltning Skolforms- /Avdelningsanalys en samlad bild av uppföljning, analys och utvecklingsområden i skolformen/avdelningen Avdelningschef Uppdrag i verksamhetsplan Systematiskt kvalitetsarbete för måluppfyllelse avdelning/skolform De olika delarna kommenteras på följande två bilder. Under läsåret 2016/17 har utbildningsdirektörens månatliga uppföljning skärpts. Alla skolor gör prognoser över hur resultaten kommer att utvecklas. Prognoserna följs varje månad och prognoser och det gås igenom vilka åtgärder som behöver vidtas. Detta arbetssätt gör att det med kort varsel blir tydligt om det behövs stöd eller andra åtgärder från huvudmannanivån för att resultaten ska utvecklas positivt. Enhetschef Styrkort Statlig styrning Rektor/Förskolechef Enhetsanalys en samlad bild av uppföljning, analys och utvecklingsområden på enheten Medarbetare Målkort Systematiskt kvalitetsarbete för individ och grupps måluppfyllelse Statlig styrning Lärare/Förskollärare Medarbetares kvalitetsarbete för individ och grupps måluppfyllelse Dialog

27 Hemkommun/Lägeskommun
Uppsala kommun Kvalitetsrapport Huvudman SKOLFORM ANALYS skolformschef Resultat övergripande och enhetsnivå Hemkommun/Lägeskommun Resultat hemkommun/ lägeskommun

28 Innehåll Utbildningsdirektören styr vilka resultat och analyser som ska lyftas till övergripande nivå och huvudman Resultat utveckling och lärande/kunskaper samt värdegrund Gemensamma frågor som rektor/förskolechef resp skolformschef behöver svara på om processer, analys av resultat, insatser och effekter samt utvecklingsområden Gemensamma frågor till medarbetare (lärare/förskollärare) Skolformerna beställer vilket ytterligare material de behöver Samtliga delar läggs i mallar per skolform

29 Grundskola, grundsärskola och fritidshem

30 Exempel på resultatpresentation, Bedömningar av elevers nivå

31 Exempel på resultatpresentation, Åk 9 betyg

32 Frågeexempel Beskriv skolans process(er) för analys av resultat och bedömning av utvecklingsåtgärder. Hur stämmer resultaten med de prognoser som gjorts under läsåret? Hur förhåller sig resultaten till jämförbara resultat på kommunal och nationell nivå? Hur förklarar du resultaten? Ge exempel på åtgärder som vidtagits under läsåret utifrån prognos. Vilka är skolans tre viktigaste utvecklingsområden för förbättrade elevresultat?

33 Frågor till medarbetare, grundskola och grundsärskola

34 Kunskaps- och enkätresultat
Vilka är de viktigaste slutsatserna du dragit vid analys av dina elevers måluppfyllelse? T ex ”jag behöver snabbare identifiera om stödinsatser ger effekt” Hur stämmer resultaten med de prognoser du gjort under läsåret? Hur förhåller sig dina resultat till jämförbara resultat inom skolan? Hur förklarar du dina resultat?

35 Insats och effekt Vad i din undervisning har gett störts positiv effekt på elevernas resultat? Beskriv insats och effekt Har du vidtagit särskilda åtgärder under läsåret utifrån prognos? T ex ”reviderat åtgärdsprogram, gjort extra anpassning” eller ”förstärkt uppföljningen vid frånvaro” Har dessa åtgärder förbättrat resultaten?

36 Utvecklingsområde Vilka är ditt viktigaste utvecklingsområde för förbättrade elevresultat?

37 Utbildningsförvaltningen
Avgifter bibliotek Systemstöd Utbildningsförvaltningen 1 februari 2018

38 Svar från kulturförvaltningen
Bibliotek Uppsala har sedan tidigare haft ett bibliotekserviceavtal med kommunala och fristående grundskolor i Uppsala. Denna överenskommelse avser inte att vara ett skolbibliotek för de kommunala eller fristående grundskolorna.   Detta bibliotekserviceavtal är och har alltid varit en överenskommelse om utökad biblioteksservice utöver de redan befintliga skolbiblioteken som de kommunala och friskolorna ska ha. Det har visat sig att den kommunala grundskolan haft en betydligt högre debitering per elev jämfört med friskolorna. Orsaken till det är oklar. Denna ojämlikhet strider mot kommunallagen 2 §  då kommunen ska behandla alla medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat. Jag har bedömt att det inte finns någon saklig skäl till varför kommunala grundskolans elever ska debiteras mer än friskolans elever (150kr/elev och år). Därför har jag justerat friskolornas debiterings så att den harmoniserar med vad kommunala grundskolan betalar idag. Varför just summan 150 kr/elev? Det är för att det är den absolut lägsta nivån vi kan erbjuda för debitering av våra bibliotekservicetjänster för den service vi erbjuder skolorna genom detta serviceavtal. Det är ändå inte tillräckligt. Därför kommer vi att behöva se över kostnaderna för både kommunala och fristående grundskolor inför 2019 om vi erbjuder en liknande service. Bibliotekserviceavtalet är frivilligt och hade inte varit aktuellt om grundskolorna hade haft egna skolbibliotek. Överenskommelse som om folkbiblioteket är inte en överenskommelse om ett skolbibliotek.

39 Övergångar implementering
Systemstöd Utbildningsförvaltningen 1 februari 2018

40 Informationsöverföring för alla barn och elever
Alla barn och elever har ett sista avslutande utvecklingssamtal där de kommungemensamma frågorna tas upp Information från det sista avslutande utvecklingssamtalet förs över och tas emot av mottagande skola Dokumentation av utvecklingssamtal i kommunal förskola och grundskola sker i Unikum. Mentorer i gymnasiet kommer att få tillgång till dokumentation från Unikum via den nyutvecklade tjänsten Unikum Arkiv hösten 2018. Dokumentationen mellan kommunal och fristående sker 2018 via post. Det ska finnas en tydlig mottagare av informationen Alla elever har ett första utvecklingssamtal i form av en uppföljning av det avslutande utvecklingssamtalet. Ovanstående utförs inom befintliga ramar och befintliga resurser.

41 Vad ska överföras? Kunskapsöverföring – exempelvis genom kunskapstabeller, betyg, skriftliga omdömen, omdömesblankett i tre nivåer enligt Skolverkets mall. Information om barn/elev i övergång till skola/ny skola för att ge alla barn/elever en god progression Avslutande utvecklingssamtal Information till rektor inför planering av organisation

42 Samtalsmallar för det avslutande utvecklingssamtalet finns i Unikum och på utforare.uppsala.se
Utvecklingssamtal förskolan Utvecklingssamtal förskoleklass Utvecklingssamtal grundskola Utvecklingssamtal åk 9 Utvecklingssamtal grundsärskola Utvecklingssamtal grundsärskola åk 9

43 Information och mallar på webben

44 Utförarwebben – ny struktur
Alla samtalsmallar i blankettform 2018 till de fristående enheterna FAQ – sida där alla praktiska frågor besvaras Tips till lärare/mentorer – hjälpfrågor till samtalsmall, stöd i hur svaren i samtalsmallarna kan formuleras, fokusera på framgångsfaktorer Stöd i dokumentation av extra anpassningar Rutin för kunskapsöverföring för nyanlända elever i övergången till IMSPR Rutin för placering och antagning för nyanlända elever till IMSPR Mall för ansökan till IMIND, IMPRE och IMIND

45 Överföring för de fristående verksamheterna
För fristående skolor finns extra anpassningar och särskilt stöd i mallar. För kunskapsöverföring rekommenderas Skolverkets mallar

46 Distribution mellan fristående och kommunala enheter (2018):
Från kommunal till fristående enhet: samtalsmallen från avslutningssamtalen skrivs ut från Unikum och skickas per post till den fristående enheten. Ansvar: förskolechef/rektor. Från fristående till kommunal enhet: blanketten som motsvarar samtalsmallen används och skickas över per post till kommunal enhet. För åk 9 gäller att blanketten från avslutningssamtalen skickas per post den 1 september och skickas omgående per post till den fristående enheten. Ansvar: rektor. Ansvar: förskolechef/rektor. Vid övergång från åk 9 till gymnasiet från kommunal grundskola till fristående gymnasieskola. Samtalsmallen från avslutningssamtalen skrivs ut från Unikum den 1 september och skickas omgående per post till den fristående enheten. Ansvar: rektor. Punkt 1: information om var vilken skola eleverna har fått plats går att ta fram genom ebarnungdom. Info om hur det går till ska ges till skoladministratörerna på skoladmin träff. Punkt 3: 2-3 elever i åk 9 per klass går från kommunal huvudman till fristående huvudman.

47 Sekretess Vårdnadshavare och elev ska alltid godkänna den information som ska föras över mellan huvudmän. Övergång från förskola till skola: samtycke krävs. Samtycke i Unikum: vårdnadshavare godkänner genom att kryssa i om medgivande vid övergång. Samtycke via mall som vårdnadshavare och elev undertecknar. Finns på

48 Informationsöverföring extraordinära behov till verksamhet (till rektor)– mars/april
Kan inte lösas genom Unikum. Förskolechef /rektor ansvarar för att kontakt tas med mottagande skolas rektor eller motsvarande om barns/elevs extra ordinära behov inför skolstart.

49 För elever som slutar åk 9
Elever som inte är behöriga att söka till ett nationellt program i gymnasieskolan (ca 15%) – elever som söker till introduktionsprogrammen; individuellt val, preparandutbildning och yrkesintroduktion (IMIND, IMPRE och IMYRK). En mall används för ovanstående. Skickas till konsultativt stöd senast den 19/ Mallen finns på utforare.uppsala.se

50 Nyanlända elever som slutar åk 9
Finns särskilda rutiner som har diskuterats och förankrats i kompetensteamet presenterats för lärare i FBK-nätverket. Rutinerna finns på utforare.uppsala.se

51 Konkretisering av tids-och aktivitetsplanerna på enhetsnivå
När sker aktiviteterna? Vem ansvarar för aktiviteterna? Vilket stöd kan förvaltningen ge?

52 Rutin för övergångar DECEMBER JANUARI NOVEMBER FEBRUARI OKTOBER MARS
Kvartal 1 Kvartal 4 Exempel Dec – jan Exempel: Sista november DECEMBER JANUARI Exempel: Senast 1 mars NOVEMBER FEBRUARI Exempel: Senast 15 okt OKTOBER MARS Rutin för övergångar Exempel mars - juni SEPTEMBER APRIL Kvartal 3 AUGUSTI MAJ Kvartal 2 JULI JUNI Exempel: Sista maj

53 School-Wide Positive Behavioral Interventions and Supports
SW-PBIS/PALS School-Wide Positive Behavioral Interventions and Supports

54 Martin Karlberg, ILU & FoU-enheten, 2004
Vad är SW-PBIS och PALS? SW-PBIS är ett program för att individanpassa undervisningen, minska beteendeproblem och förbättra lärandet (Marquis, Horner, Carr, et al., 2000; Sørlie & Ogden, 2015). Vid Nasjonalt Utviklingssenter för Barn och Unge (NUBU) i Oslo har forskare utvecklat en norsk variant av SW-PBIS som kallas PALS.

55 Martin Karlberg, ILU & FoU-enheten, 2004
Grundprinciper Grundprincipen i SW-PBIS är är att ersätta ett reaktivt och bestraffande förhållningssätt med proaktiva strategier, med fokus på lärande och generöst med stöd. Evidensbaserat Hela skolan deltar Multimodal intervention

56 Martin Karlberg, ILU & FoU-enheten, 2004
Tre nivåer Nivå 1: (för alla: procent) Tydliga regler och konsekvenser Förväntningar på beteenden och prestationer 80-90 procent Nivå 2: (för identifierade grupper: 5-10 procent) Social färdighetsträning och problemlösning Proaktiva ledarskapsstrategier Nivå 3: (för enskilda individer: 1-5 procent) Individualiserade insatser baserade på FBA Lärare och föräldrar kan utbildas i BM

57 Martin Karlberg, ILU & FoU-enheten, 2004
Tre steg Steg 1: Utbildning och implementering av Nivå 1 Steg 2: Utbildning och implementering av Nivå 1+2 Steg 3: Utbildning och implementering av Nivå 1+2+3

58 Martin Karlberg, ILU & FoU-enheten, 2004
Resultat i tidigare forskning Färre beteendeproblem bland elever Tryggare lärandemiljö Förbättrad social kompetens bland elever Förbättrad självtillit bland lärare Ökning av positiv kommunikation från lärare

59 Martin Karlberg, ILU & FoU-enheten, 2004
Vad krävs? 80 procent av lärarna bör vara positiva till implementering av PALS Stöd från ledningen Åtagande i 3-5 år

60 Utbildningsförvaltningen
Yrkes SM Utbildningsförvaltningen 1 feb 2018

61 Yrkes-SM 25-27 april i Uppsala
Yrkes-SM är Sveriges största satsning för att öka intresset och rekryteringen till yrkesutbildningar. Genom ett stort och innehållsrikt tävlings- och uppvisningsarrangemang vartannat år tävlar och mäter hundratals av Sveriges mest yrkesskickliga ungdomar sina krafter mot varandra inom ett 50-tal yrken. Under tre intensiva dagar erbjuds skolor och allmänhet att gratis få besöka det över kvm stora evenemanget för att få möjligheten att titta, fråga och själva få prova på olika yrken. Under Yrkes-SM kommer de bästa av de bästa tas ut till Yrkeslandslaget och får representera Sverige under kommande Yrkes-EM och Yrkes- VM. Läs mer

62 Utbildningsförvaltningen
Information Scifest Systemstöd Utbildningsförvaltningen 1 februari 2018

63 Multihallarna, Fyrishov, Uppsala för skola den 8-10 mars 2018
SciFest riktar sig till elever på mellanstadiet, högstadiet samt gymnasiet! Vad händer på SciFest 2018? - SciFest omfattar numera ALLA vetenskapsområden! - Möjlighet att boka tid i en eller flera spännande workshops. - Möjlighet att besöka våra nonstops som du ej behöver förhandsboka. - Möjlighet att återse den fantastiska fysik- och lasershowen! - Möjlighet att delta genom en självguidad runda med hjälp av SciFest-passet. - För de äldre eleverna finns intressanta föreläsningar tillhanda att boka. All bokningsinformation hittar du på hemsidan