PROGNOS hösten 2012 Arbetsmarknadsutsikter

En presentation över ämnet: "PROGNOS hösten 2012 Arbetsmarknadsutsikter"— Presentationens avskrift:

1 PROGNOS hösten 2012 Arbetsmarknadsutsikter
Skåne län

2 På väg in i en lågkonjunktur
Läget : På väg in i en lågkonjunktur  Eurozonen  Världsekonomin  Sveriges ekonomi tappar fart Vad som talar mot en positiv utveckling är osäkerheten för vart den internationella konjunkturen är på väg. Euroområdet– vår största exportmarknad – gick in i en recession fjärde kvartalet 2011 och ännu utvecklas ekonomin i området negativt. Det som talar för en ökad optimism 2012 och 2013 är att Sverige tillhör ett av de länder inom EU med starka inhemska finanser. Bild 2 Utredningsenheten Thomas Behrens

3 Konjunkturindikatorer för Danmark och Sverige
EU-konjunkturindikator för Danmark och Sverige. Varje månad genomför EU-länderna undersökningar bland privatpersoner och företag för att pejla det ekonomiska stämningsläget (i Sverige KI:s konjunkturbarometer). I undersökningarna ställs frågor om både det nuvarande läget och om synen på framtiden. Eurostat sammanfattar enkätsvaren i ett index som kallas Economic Sentiment Index. Källa: Macrobond - säsongrensad Bild 3 Utredningsenheten Thomas Behrens

4 Arbetspendlingen i Öresundsregionen
Stagnerande gränspendling – Gränspendlingen förutses minska något fram till slutet av i år och vända uppåt något nästa år. Källa: Ørestat, Jobindsats.dk, egna beräkningar Bild 4 Utredningsenheten Thomas Behrens

5 Arbetsmarknadens utveckling t.o.m. oktober 2012
Nya platser - Skåne Arbetsmarknadens utveckling t.o.m. oktober 2012 Den totala efterfrågan på arbetskraft i ekonomin vid en viss tidpunkt består dels av de som har ett jobb (sysselsatta), dels av de lediga platser som ännu inte har tillsatts, dvs. utannonserade platser och rekryteringsprocesser som pågår. Skillnaden mellan den totala efterfrågan på arbetskraft och antalet sysselsatta utgörs av vakanser. En närliggande indikator till vakanser är utveck­lingen av de lediga platser som anmäls till arbetsförmedlingen. Antalet lediga platser som anmäls till länet Arbetsförmedlingar ger en indikation på vart konjuturen är på väg. Under 2012 den positiva trenden från början av 2010 brutits och antalet anmälda platser har minskat i jämförelse med Hittills (jan.-okt.) under 2012 har 64 800 lediga platser anmälts till Af, vilket innebär en minskning med 4 800 platser (eller 6,9 procent) jämfört med 2011. Bild 5 Utredningsenheten Thomas Behrens

6 Nyanmälda varsel t.o.m. oktober 2012
Under 2012 har antalet varsel ökat och ligger nu på en månadsnivå som är klart över den för 2011 – 850 per månad resp. 420 per månad. Det är framförallt inom privata tjänster (företagstjänster, transport och bygg) som varslen ökat kraftigt. Antalet varsel borde ses mer som en konjunkturindikator och inte som en siffra på hur många som blir arbetslösa. Bild 6 Utredningsenheten Thomas Behrens

7         Arbetsmarknaden tappar fart
Mörka höstmoln på konjunkturhimlen Antalet sysselsatta nästan oförandrat 600 (0,1%) år minskar med (-0,3%) år 2013 Uppåt för hotell o restaurang, IT & kommunikation, handel, och företagstjänster Oförändrad för de offentliga tjänsterna Något sämre trend inom industrin, transportsektorn och byggverksamheten Befolkningen ökar i år och nästa år med vardera 1 300 Arbetskraften ökar i år (4 600) och nästa år (3 400) Arbetslöshet*: från 9,4% till 10,0% och 10,7% *) i procent av arbetskraften år inkl. Öresundspendlingen - siffrorna avser 4:e kv.         Utredningsenheten Thomas Behrens Bild 7 7

8 Arbetsmarknadsutveckling 2012-2013 - Skåne Jämförelse mot fjärde kvartal året innan
Under prognosperioden väntas en fortsatt ökning av arbetskraftsutbudet. Ökningen överträffar markant den förväntade befolkningsökningen. Vidare förutser undersökningen en sysselsättningsminskning. Denna kombination innebär att konkurrensen om de lediga jobben kommer att bli hårdare och därmed ökar arbetslösheten framöver. Bild 8 Utredningsenheten Thomas Behrens 8

9 Totalt inskrivna arbetsösa
Prognos fr.o.m Kv. 4 Det totala antalet inskrivna arbetslösa uppgår till 60 900 personer eller 10,0 procent av arbetskraften under fjärde kvartalet 2012 och till knappt 66 000 personer eller 10,7 procent under fjärde kvartalet 2012 Bild 9 Utredningsenheten Thomas Behrens 9

10 Yrkesbarometern / yrkeskompassen
I samband med prognosarbetet identifierar Arbetsförmedlingen brist- och överskottsyrken på den lokala arbetsmarknaden Ligger till grund för Yrkeskompassen:

11 Om ett år Listan över både brist-och överskottsyrkena skulle kunna göras mycket längre och utifrån hela listan kan följande noteringar göras: - Flertalet av bristyrkena kräver en längre eftergymnasial utbildning eller ett ställer höga krav på hantverksskicklighet. Den generella bilden är att rekryteringsläget kommer förbättrats för länets arbetsgivare under Trots detta stöter fortfarande många arbetsgivare på brist vid en rekryteringssituation. Bild 11 Utredningsenheten Thomas Behrens 11

12 Om ett år Listan över både brist-och överskottsyrkena skulle kunna göras mycket längre och utifrån hela listan kan följande noteringar göras: - Flertalet av överskottsyrken har låga utbildningskrav. Den stora ökningen av korttidsutbildade i arbetskraften medför att konkurrensen om dessa jobb kommer vara fortsatt mycket hård under prognosperioden. Den generella bilden är att rekryteringsläget kommer förbättrats för länets arbetsgivare under 2013. Bild 12 Utredningsenheten Thomas Behrens 12

13 Utblick I: Befolkningstillväxt (16-64 år) Län 2011-2025
Enbart storstadslänen samt de län som ingår i Storstadsregionernas upptagningsområde kan räkna med en befolkningsökning. För övriga län förutses en minskning av den arbetsföra befolkningen. Källa: SCB, specialbearbetning av SCB:s senaste befolkningsprognos "Sveriges framtida befolkning ” Bild 13 Utredningsenheten Thomas Behrens 13

14 Utblick II: Befolkningstillväxt (16-64 år) Kommuner 2011-2025
I sex av Skånes 31 kommuner väntas den arbetsföra befolkningen minska under prognosperioden. Bortsett från Båstad befinner sig kommunerna i Skånes östra del. Den förhållandevis svaga tillväxten i Lund beror på kommunens särskilda funktion som högskoleort, där många personer efter examen flyttar ut till andra regioner. Källa: SCB, specialbearbetning av SCB:s senaste befolkningsprognos "Sveriges framtida befolkning ” Bild 14 Utredningsenheten Thomas Behrens 14

15 Utblick III: Generationsskifte i Skåne: Befolkningen 20-24 år samt 64-64 år
Enligt SCB:s befolkningsprognos överstiger antalet personer i åldersgruppen år antalet personer i gruppen år – och detta fram till år 2020 för hela Skåne. Utvecklingen kan förklaras med att födelsesvaga årgångar (födda under 1950-talet) lämnar arbetsmarknaden fram till år 2025. Länet påverkas av den exceptionella utvecklingen i storstadsregionen Stor-Malmö, där de stora utbildningsinstitutionerna Lunds Universitet och Malmö Högskola attraherar en betydande del av åldersgruppen år. I storstadsregion Malmö ”Stor-Malmö” ingår följande kommuner (enligt SCB:s definition): Burlöv, Eslöv, Höör, Kävlinge, Lomma, Lund, Malmö, Skurup, Staffanstorp, Svedala, Trelleborg, Vellinge. Utanför storstadsregion Stor-Malmö liknar den förväntade befolkningsutvecklingen mer den generella trend som är kännetecknande för de flesta glesbefolkade områdena i Sverige: Antalet personer i gruppen minskar successivt under prognosperioden. Antalet personer i åldersgruppen överstiger fr.o.m antalet i personer i åldersgruppen år och gapet vidgar sig fram till slutet av prognosperioden 2025. Källa: SCB, specialbearbetning av SCB:s senaste befolkningsprognos "Sveriges framtida befolkning ” Bild 15 Utredningsenheten Thomas Behrens 15

16 Arbetsmarknadspolitiska utmaningar
Hög arbetslöshet samtidigt som företag upplever brist på vissa yrkeskompetenser Viktigt att behålla fokus på grupper med svag position på arbetsmarknaden även när konjunkturen bromsar in Personer med svagare position tillhör ofta någon av de utsatta grupperna: Arbetslösa med förgymnasial utbildning Funktionsnedsatta med nedsatt arbetsförmåga Utomeuropeiskt födda Arbetslösa personer i åldern år Under tredje kvartalet 2012 saknade fler än 13 300 någon form av arbetslöshetsersättning/aktivitetsstöd, vilket motsvarade 22,2 procent av samtliga arbetslösa. För fem år sedan låg andelen på 14,2 procent. Nästan var tredje arbetslös hade en sammanlagd tid utan arbete längre än tre år: 17 000. De arbetslösa och programdeltagare i de utsatta grupperna uppgick under första kvartalet 2012 till knappt 33 900 personer. 28 procent av de arbetslösa i Skåne har enbart en förgymnasial utbildning (16 600). arbetslösa med funktionsnedsättning. arbetslösa födda utanför Europa (23 procent av samtliga arbetslösa i Skåne). 8 300 arbetslösa personer i åldern år.

17 Sammanfattning Osäkerheten om framtiden påtaglig i de flesta branscher Fortsatt brist på personer inom särskilda yrkesområden Vikande sysselsättning under 2013 Arbetskraften ökar Arbetslösheten på fortsatt hög nivå, ökar något Fortsatta svårigheter för utsatta grupper på arbetsmarknaden