Utbildning i SIP - samordnad individuell plan

En presentation över ämnet: "Utbildning i SIP - samordnad individuell plan"— Presentationens avskrift:

1 Utbildning i SIP - samordnad individuell plan
Grundutbildning rörande vuxna Samordnad individuell plan. Planen heter också ” individuell plan enligt SoL eller HSL”, enligt Socialstyrelsens termbank kan begreppet samordnad individuell plan användas synonymt, vilket vi här förkortar SIP. SIP gäller för personer i alla åldrar oavsett vilka behov av vård och stöd man har från flera utförare som behöver samordnas. Idag har vi fokus på vuxna med psykisk funktionsnedsättning.

2 Kort om innehållet Varför behövs SIP? Vad är SIP? Lagstiftning om SIP
Vilka målgrupper kan behöva SIP? Vilka yrkesverksamma berörs av SIP? Kort om arbetsprocessen Workshop SIP-supporten ”Fråga Viveca” De här punkterna kommer vi kort att gå igenom

3 Varför behövs SIP? Varför tror Ni att det behövs en lagstiftning om samordning av insatser mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård ? Prata med varandra i 2 minuter Fånga upp diskussionerna i helgrupp

4 Bilden är inspirerad av en illustration som Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog tog fram som de kallade Sugrör inom stuprör. ( Varför SIP Verksamheter inom kommun, landsting och statliga myndigheter utvecklar sig mot att bli alltmer specialiserade, duktiga experter på just sitt sakområde, vilket är positivt MEN …. Det medför också att olika verksamhetskulturer växer fram med egna begrepp och rutiner som underlättar arbetet inom den egna verksamheten men inte när man ska arbeta tillsammans mellan verksamheter emellan. Vi organiserar oss i struprör med vattentäta skott mellan olika huvudmän. Inom respektive stuprör organiserar vi oss i sugrör, (enheter) och inom stuprören i hårstrån (grupper). Om individens behov inte överensstämmer med någon verksamhets uppdrag så är risken stor att hen skickas runt mellan hårstråna, sugrören och stuprören, utan att hen får det stöd som hen behöver och har rätt till. Patienten/brukaren upplever att man ”bollas runt”

5 Bilden visar brukaren/patienten i mitten
Bilden visar brukaren/patienten i mitten. De lite större rektangulära rutorna visar olika verksamheter som brukaren/patienten kan ha kontakt med. Tex socialtjänst, psykiatri, försäkringskassa, arbetsförmedling mm. Det är många verksamheter att hålla reda på men sedan finns det inom varje verksamhet olika verksamhetsföreträdare som brukaren/patienten behöver ha kontakt med. Lägg därtill att en del av personerna regelbundet byts ut p g a föräldraledighet, sjukskrivning, ledighet, de slutar , omorganisationer m m Brukaren/patienten får berätta ”sin historia” om och om igen och dessutom förmedla vad de olika verksamhetsföreträdarna säger och tycker om den hjälp som brukaren/patienten behöver.

6 Vad är SIP? VAD ÄR en SIP? Ja, det är en plan/blankett som ska fyllas i och det är en lagreglering MEN (nästa bild)

7 Ett verktyg för samordning
SIP är framförallt ett verktyg som ska användas för att individen ska få det stöd och den hjälp hen behöver och har rätt till utifrån sina behov. Ett verktyg för att samordna det stöd verksamheterna ger. Insatserna behöver samordnas så att de skapar en helhet för brukaren/patienten. Pusslet behöver bli helt!

8 I arbetet med SIP är den enskildes delaktighet central.
Arbetet ska både planeras och genomföras tillsammans med brukaren/patienten.

9 Samordnad individuell plan
och Pågående stöd från flera verksamheter eller Behov av stöd från flera verksamheter Behov av samordning En samordnad individuell plan ska göras/upprättas när: Någon behöver stöd/hjälp från kommunens socialtjänst och landstinget hälso- och sjukvård och det finns ett behov av samordning för att individen ska få den hjälp hen behöver. Lagstiftaren tycker inte att det spelar någon roll om den enskilde har pågående stöd/insatser från verksamheterna sedan tidigare eller inte. Planen ska upprättas när den enskilde har behov av samordning.

10 2 kap § 7 Socialtjänstlagen och 16 kap.4 § Hälso- och sjukvårdslagen
Insatser både från socialtjänsten och hälso- och sjukvården Bedömer att planen behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda Samtycke Utan dröjsmål Upprättas tillsammans med den enskilde/ närstående Lagtexten finns i HSL 3 f och i SoL 2 § 7. Det är samma lagtext i båda lagarna. Du som verksamhetsföreträdare ska bedöma om planen behövs för att hen ska få sina behov tillgodosedda. Förutom behov av insatser från socialtjänst och hälso-och sjukvård behövs : Personens samtycke för att planen ska upprättas. Vi bryter sekretessen när verksamhetsföreträdare pratar med varandra om den enskilde. Så innan vi startar arbetet måste ett samtycke finnas. Samtycket ska specificeras, dvs gälla en viss tid och det ska vara tydligt för vilka det gäller och för vad det gäller. Samtycket ger inte möjlighet för involverade att prata om allt som rör den enskilde, utan det som rör arbetet med planen. Arbetet med planen ska påbörjas utan dröjsmål, vilket betyder inom ett par dagar. Att samla aktörer kan vara svårt därför är det viktigt att prioritera arbetet med SIP. Den enskildes delaktighet är central i arbetet med SIP men för att vara delaktig behöver man veta vad man ska vara delaktig i, dvs vad SIP är och hur SIP kan hjälpa. Det är viktigt att informera brukare/patienter om vad SIP är. Planen ska upprättas tillsammans med den det gäller. Delaktigheten kan se olika ut beroende på vad som passar just den här brukaren/patienten. Fråga hur hen vill ha det! I förarbetet till lagstiftningen poängterar man att SIP ska planeras tillsammans med brukaren och även med dennes närstående om hen vill det.

11 Innehåll i planen Av planen ska framgå 1. vilka insatser som behövs, 2. vilka insatser respektive huvudman ska svara för, 3. vilka åtgärder som vidtas av någon annan än kommunen eller landstinget 4. vem av huvudmännen som ska ha det övergripande ansvaret för planen Lag (2009:981) Prop. 2008/09:193 Vissa psykiatrifrågor m.m. Vissa saker måste vara med i planen Det ska framgå kort vilka insatser som behövs och vem som ansvarar för respektive insats. Det behöver inte bara vara formellt beslutade insatser från kommun och landsting utan även stöd som ska utföras av någon annan aktör eller någon i nätverket. Det ska framgå av planen vem från landstinget eller socialtjänsten som har ansvar för planen. Har brukaren/patienten ett eget önskemål om vem det skulle kunna vara eller ska det vara den som hen har mest kontakt med? Ansvaret handlar enbart om samordningsarbetet då varje verksamhet fortfarande har ansvar för sina egna bedömningar och insatser. Det finns en framtagen blankett som ni ska använda när ni upprättar en SIP.

12 Vem gör vad och när? SIP SKA VARA EN ENKEL, SAMLANDE OCH TYDLIG PLAN DÄR INDIVIDENS SAMTLIGA INSATSER/STÖD SKA FRAMGÅ Den ska inte innehålla bedömningar, långa underlag eller beskrivningar.

13 Vilka målgrupper? Alla - som ni bedömer har behov av samordning
för att få sina behov tillgodosedda Gäller: Personer i alla åldrar Personer med all typ av problematik Enkel och komplex problematik Alla patienter/brukare, oavsett ålder, problemets art eller allvarlighetsgrad kan få en SIP upprättad. Det är personal inom socialtjänsten eller hälso-och sjukvården som ska ha bedömt att det finns ett samordningsbehov och att en SIP skulle underlätta samordningen. Patienten/brukaren själv kan begära en SIP och endast i undantagsfall skriver lagstiftaren att en SIP kan nekas. Detta kan exempelvis handla om att det redan finns en god samordning eller en SIP. Kommunen och landstinget har skyldighet att bevaka att de brukare/patienter som har behov av SIP får det, oavsett vem som utför vården.

14 Exempel på för vilka målgrupper SIP kan behövas?
För personer med psykisk sjukdom och missbruksproblematik För personer med psykiska sjukdomar För personer med funktionsnedsättning För de med psykosociala behov För dementa med behov av somatiska insatser För alla som är i behov av samordning av insatser Behovet av att kalla till SIP är alltså en bedömningsfråga. En bedömning som ni som verksamhetsföreträdare ska göra.

15 Vilka yrkesverksamma? Gäller alla verksamheter inom hälso- och sjukvård i landstinget Gäller alla verksamheter inom socialtjänsten - Myndighet, utförare, LSS, råd och stöd Vård utförd av privata aktörer Skyldigheten att göra SIP gäller ALLA som arbetar enligt hälso-och sjukvårdslagen inom landstinget, såväl psykiatri som den somatiska vården, rehabilitering, habilitering samt MVC Till socialtjänsten räknas myndighetsdel, utförardel och även s.k råd och stödverksamheter. Även insatser enligt LSS, LVU och LVM räknas in. Skyldigheten omfattar även de som får behoven tillgodosedda av privata vårdgivare eller andra enskilda aktörer, tex ideella organisationer, som landsting och kommuner har slutit avtal med. Det är landstingens och kommunernas skyldighet att försäkra sig om att SIP upprättas även för de patienter och klienter som erhåller vård och behandling från dessa aktörer.

16 Behov av samordning? När patient/brukare: behöver veta vem som gör vad
skickas runt mellan verksamheter frågar efter det När: fler kompetenser behövs för att kunna hjälpa stödet behöver ges i särskild ordningsföljd en insats förutsätter en annan insats verksamheter behöver veta vad andra gör för att kunna ge rätt stöd det är svårt för patienter/ brukare/anhöriga att samordna vårdkontakter Som vi sa tidigare så handlar det om att verksamhetsföreträdarna ska bedöma behovet om eller när en SIP behövs. Här kommer några exempel där man också kan tänka att SIP kan vara bra: Ibland behöver det tydliggöras för patienten/brukaren och/eller verksamhetsföreträdarna vilken verksamhet som har ansvar för olika insatser När det är otydligt var hjälpen ska ges är det lätt att patienten/brukaren hänvisas från den ena till den andra verksamheten. Detta ska undvikas, då kan en SIP vara till hjälp. I förarbetena till lagen sägs att det är bara i undantagsfall som någon ska nekas en SIP, så om patienten/brukaren vill ha SIP ska i princip en plan upprättas. Endast i undantagsfall kan den nekas detta exempelvis kan det handla om att det redan finns en god samordning eller en plan som beskriver samordningen. När våra egna kompetenser och insatser inte räcker till kan vi behöva andras medverkan för att patienten/brukaren ska få rätt hjälp. Ibland har en person flera insatser, det kan vara orimligt att allt ska ske samtidigt, vi kan behöva göra saker i särskild ordning. En insats kan exv få bättre effekt om den görs före en annan insats. Exempel: En person som har medicinska rehabiliteringsinsatser kanske inte kan ta emot dem därför att de sociala insatserna från kommunen inte kommit igång. Eller vice versa. Ibland kanske vi inte känner till vilka andra insatser/kontakter eller stöd som finns runt patienten/brukaren. För att dessa ska kunna komplettera varandra behöver vi känna till vad andra gör. Bilden, i början av denna ppt, som visade hur många olika kontakter en brukare/patient kan ha räcker för att förstå att det är orimligt för personen själv eller dess anhöriga att samordna och förmedla nödvändig information mellan de olika instanserna.

17 Fattas några aktörer? SIP reglerar samordning mellan kommun och landsting men ofta är vi fler som behöver samverka. Vilka saknas? Prata två och två med varandra i ? minuter.

18 Exempel på andra viktiga aktörer
Försäkringskassan Arbetsförmedlingen SIS Förskola/skola Kriminalvården Polisen Hemsjukvård Tandvård God man - Ombud - Förvaltare Förutom de som har skyldighet att arbeta med SIP finns det flera aktörer som är viktiga att involvera i arbetet och som kan bjudas in till samordningsarbetet. Här är några exempel, det finns säkert fler.

19 Så här kan stegen se ut SIP är inte bara en plan eller ett möte, det är en hel arbetsprocess med olika steg. Den kan vara lång och sträcka sig över flera år eller över en kortare tid. I era lokala rutiner finns mer detaljer om hur en process kring SIP kan se ut. Detta är en kort beskrivning av processens olika steg Sip:en startar när ett behov av samordning upptäcks och ni bedömer att en SIP behövs. Samtycke inhämtas från patienten/brukaren- utan samtycke ingen SIP. Planering tillsammans med patient/brukare om vilka huvudmän/verksamheter som behövs på mötet. Kallelse till möte skickas ut med aktuell frågeställning. Möte hålls där de olika aktörerna tillsammans med patient/brukare pratar om frågeställningen samt vilka insatser som behöver ges från de olika aktörerna. Planen upprättas. Därefter arbetar alla i enlighet med planen. Uppföljning görs för att bedöma om en ny SIP behöver upprättas eller om man kan avsluta den då behovet av samordning inte längre föreligger.

20 Workshop Gör så här: Utse en i gruppen som håller tiden
Utse en som dokumenterar Läs vinjetterna en i taget Resonera utifrån frågorna på vinjetterna

21 Support: Fråga Viveca om SIP
Vill du ha råd om din verksamhets arbete med SIP? Då kan du kontakta Uppdrag Psykisk Hälsas telefonsupport om SIP och ställa dina frågor till Viveca Axelsson, processledare. E-post: Support varje torsdag.