Jag heter Camilla Arvidsson och är MAR i Kalmar kommun

En presentation över ämnet: "Jag heter Camilla Arvidsson och är MAR i Kalmar kommun"— Presentationens avskrift:

1 Camilla Arvidsson, MAR 170511 camilla.arvidsson@kalmar.se
Jag heter Camilla Arvidsson och är MAR i Kalmar kommun. Jag tog med stor glädje och stolthet emot riksföreningens stipendium förra året, och idag har jag förmånen att få presentera vår verksamhet i Kalmar! Camilla Arvidsson, MAR Camilla Arvidsson MAR

2 Kalmar Kalmar län ung. 220 000 invånare Kalmar kommun 66 500 invånare
Vård- och omsorgsboende 416 Omsorgstagare med hemtjänst 1 181 Korttidsplatser 33 äldre +16 st demens Camilla Arvidsson MAR

3 Hemsjukvårdsavtalet Hemsjukvård upp till och med sjuksköterska, arbetsterapeut och fysioterapeut/sjukgymnastkompetens Rehabilitering och hjälpmedel Bashabilitering Alla åldrar oavsett diagnos Kalmar tog över hemsjukvården I och ed övertaget fick kommunen ett incitament att rehabilitera personer i hemmet till en ökad självständighet. Camilla Arvidsson MAR

4 Pilotprojekt Ett område i Kalmar Positivt utfall
Beslut att införa hemrehab i hela Kalmar Vid omvärldsbevakning runt tiden för övertaget av hemsjukvården fick vi inspiration av Marita Markusson i Östersund,där man hade arbetat med hemrehab under flera år. Vi startade ett pilotprojekt i en liten del av Kalmar med hemrehabilitering. Projektet följdes och utvärderades noggrant. Man tittade extra noga på ekonomin och följde kostnaderna på individnivå. En biståndhandläggare skattade varje person hur hon skulle beviljat bistånd om inte hemrehab var inkopplat. Ett patientfall under denna perioden var en kvinna i 70-årsåldern. Hon var efter sjukdom helt rullstolsbunden, komfortrullstol och förflyttades med lyft. Behövde hjälp med allt inkl. mat/dryck Sjukhuset rekommenderade SÄBO då man inte såg någon rehabpotential. Kvinnans Mål: Kunna bo hemma med hemtjänst Före träning: ADL-nivå 10 Genom hemteamets arbetssätt uppnåddes under en 6 månadersperiod: God livskvalité och ökad trygghet för patienten Patienten klarar eget boende Ekonomiska vinster för samhället; sänkt hemtjänsttid från 50 timmar /vecka till 5 timmar/vecka Efter träning 6 månader: ADL-nivå 3 ( 0 ) Idag är patienten helt självständig med rollator När man utvärderade projektiden, som var ca 9 månader, såg man en vinst på ca 1 miljon kr på drygt 9 månader. Med detta som grund, en ökad livskvalite för patienter och en ekonomisk vinst, beslutades att hemrehab skulle införas i hela Kalmar kommun. Camilla Arvidsson MAR

5 Rehabenheten En växande enhet i förändring Storlek Inriktning
För Rehabenheten blev detta en stor förändring. Från att ha varit en liten grupp på 7-8 personer växte rehabenheten till över 35 personer. Innan hemsjukvårdsövertagandet fanns 5 AT och 2,5 FT/SG. Skatteväxlingen gav ett tillskott 5 AT och 0,12 FT/SG. I och med att hemrehab skulle införas utökades antalet tjänster till 17 AT och 15 FT/SG. Tidigare hade At och FT/SG nästan uteslutande arbetat mot vård- och omsorgsboenden. Nu skulle ett nytt arbetssätt implementeras. Hemrehab är ett teamarbete där undersköterskor, arbetsterapeuter, fysioterapeuter/sjukgymnaster, biståndshandläggare och enhetschefer samarbetar med patientens mål i fokus. Detta skulle införas i hela kommunen. Rehab blev en stor grupp med olika tankar och förväntningar på hur arbetet skulle göras. Det fanns mycket engagemang men även frustration i gruppen. I detta skede började tankar om att en MAR behövdes började jag arbeta som MAR i Kalmar kommun. Camilla Arvidsson MAR

6 Utmaningar Att få alla att arbeta med samma förhållningssätt och uppdrag God och jämlik rehabilitering Förväntningar och attityder Påvisa effekt/vinst Camilla Arvidsson MAR

7 Utmaningar Att få alla att arbeta med samma förhållningssätt och uppdrag
Vi arbetade fram en Rehabprocess för att stödja AT och FT/SG med ett tydligt uppdrag. I processen finns anvisningar till respektive aktivitet, och till dessa finns en mängd stöddokument kopplade, tex inspektion av lyftselar, användandet av skyddsåtgärder, vilka utvärderingsinstrument vi använder, rutiner och riktlinjer för hjälpmedel, lathundar för dokumentation osv. Detta är, förutom ett bra stöd för arbetsterapeuter och fysioterapeuter/sjukgymnaster, också ett bra introduktionsmaterial för nya medarbetare. Här finns allt samlat och beskrivet. Camilla Arvidsson MAR

8 Utmaningar En god och jämlik rehabilitering
Resursteam stroke Referensgrupper Vi har ett stort arbetsområde i kommunerna. En stor och komplex patientgrupp vi har hand om är personer som har drabbats av stroke. Vi såg att vi behövde göra något för att sökra en god och jämlik vård, och stötta kollegor i detta arbetet. Vi satte ihop en lite grupp - Resursteam Stroke. Här finns AT och FT/SG med mångårig erfarenhet av strokerehabilitering. Denna gruppen ska alltid kopplas in när AT/FT/SG träffar en ny strokepatient eller när man känner behov av stöd i rehabiliteringen. Visionen är att våra kollegor ska känna sig trygga i det komplexa arbete, som det innebär att rehabilitera en person som drabbats av stroke. Visionen är också att både patient och anhöriga upplever att de får en god och jämlik vård och även får information och stöd i deras förändrade livssituation. Kollegor som fick stödet efterfrågade ett skriftligt material som de kunde ha och ta stöd av. Under 2015 sammanställde vi ett material om stroke och strokerehabilitering i Kalmar kommun. Materialet utgår bland annat från de nationella riktlinjerna för strokesjukvård och en Sammanfattning från Nationella Riktlinjer för stroke, 2009 avseende arbetsterapeutiska och sjukgymnastiska insatser vid stroke kompletterat med beprövade erfarenheter från H-län. I materialet beskrivs olika symtom och behandlingsstrategier. Den innehåller också förslag på träningsprogram, förflyttningsstrategier, ADL-strategier och information till patient och anhöriga. Vi har olika referensgrupper där vi kan ta stöd av varandra , tex kognitionsgrupp, elrullstolsgrupp och hjälpmedelsgrupp. På detta sätt, med dessa olika grupper, sprider vi kompetens och skapar förutsättningar för en jämlik rehabilitering i kommunen. Camilla Arvidsson MAR

9 Utmaningar Förväntningar och attityder
Träning Rehabilitering Träning Friskvård Vi möts av en massa olika förväntningar när vi pratar om rehabilitering. Många vi möter har en helt annan bild av vad träning innebär. I dagens samhälle tränar många människor. Man är ute och springer eller cyklar, går på gym osv. och har den bilden av träning. Men då talar vi om friskvård eller elitträning. Vi arbetar med rehabilitering och tränar för att personen ska återerövra sin vardag, hemma. Klara att ta sig i/ur sängen, fixa duschen eller måltiden själv. Det är en helt annan sak. Camilla Arvidsson MAR

10 Utmaningar Påvisa effekt/vinst
Sedan 2011 utvärderas alla insatser med ADL-trappan Mätning görs av AT eller FT/SG före och efter avslutad insats eller efter 6 månader Enkelt mätinstrument som inte tar tid från kärnverksamheten Mäter omsorgstyngd Vetenskapligt beprövat Registreras i journal Till ADL-trappan kopplas en schablon med beräknad tid för varje trappsteg. Det är Marks kommun som har tagit fram den här schablonen, och vi har kalibrerat den i vår verksamhet och har sett vi följer denna schablonen väl. Camilla Arvidsson MAR

11 Resultat av mätning Initial bedömning 7350,7 timmar
5596 Initial bedömning 7350,7 timmar Uppföljande bedömning 5596 timmar Minskning med 1754 timmar = 23,9% Under tiden 14 feb 2016 – 13 feb 2017 gjordes sammanlagt 1945 ADL-bedömningar. 55 patienter som har 1 eller 2 bedömningar som inte följer ADL-trappan är borttagna ur underlaget = 6,2 % 143 patienter av underlaget har i Initial bedömning oberoende (0) men var i behov av rehabinsatser som t.ex. hjälpmedel, bostadsanpassning, träning/instruktion för att bibehålla sitt oberoende. Dessa får även (0) i Uppföljande bedömning och räknas alltså inte in i resultatet. Resultatet för utvärderingen baseras på mätning av 884 patienter där både Initial och Uppföljande ADL-bedömning är gjorda = 1768 bedömningar 29 personer har blivit oberoende i samtliga 10 aktiviteter. Medelåldern: 78 år i åldern år Medianålder: 80 år Könsfördelningen är 64,4% kvinnor och 35,6% män. Camilla Arvidsson MAR

12 Framgångsfaktorer Drivande och kompetent person i chefsposition med beslutsmandat Incitament för att minska hemtjänsttid Resurser för att bedriva arbetet Team Påvisa ekonomiska vinster Camilla Arvidsson MAR

13 Tack för uppmärksamheten!
Camilla Arvidsson MAR