Resurscentra En struktur för samverkan - Januari

En presentation över ämnet: "Resurscentra En struktur för samverkan - Januari"— Presentationens avskrift:

1 Resurscentra En struktur för samverkan - Januari 2018 -
Den senaste versionen av denna powerpoint finns här: Denna version är från januari 2018 - Januari

2 - Sveriges Kommuner och Landsting
” Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa. Tillsammans gör vi varandra framgångsrika. ” - Sveriges Kommuner och Landsting Detta är en slogan från SKLs arbete med Landsting och regioners system för kunskapsstyrning – för oss handlar det om en jämlik PSYKISK hälsa För en jämlik psykisk hälsa

3 rätt Den du söker hjälp hos ska ha kunskap.
Det övergripande målet är det ska finnas rätt kunskap i våra möten. Den som du söker hjälp hos, den ska ha rätt kunskap. Om jag vet att jag har rätt kunskap, och känner mig säker på det, så gör jag ett mycket bättre jobb. Det gäller att vi får till bra möten. Och bra möten, de sker när den som möter patienten / klienten / brukaren har den kunskap som behövs för att ge rätt bemötande, vare sig det gäller omsorg, vård, stöd, behandling eller rehablitiering. Och att det motsvarar behovet hos den personen som man möter.

4 Ett bra möte sker när: Den som möter patient, klient, brukare har den kunskap de behöver för att ge rätt bemötande och insats (omsorg, vård, stöd, behandling, rehabilitering) som motsvarar personens behov Personen själv har nödvändig kunskap för att kunna vara delaktig i beslut om sin egen vård eller stöd 1. 2. Ett bra möte sker när den som möter patient/klient/brukare har den kunskap som behövs för att ge rätt bemötande och ett bemötande som möter personens behov. Det krävs alltså inte bara teoretisk kunskap utan också kunskap om individens situation och behov. Patienten/klienten/brukaren själv behöver också ha den kunskap som hen behöver för att kunna vara delaktig i beslut som gäller deras vård eller stöd.

5 Så… Hur kan vården bli likvärdig i hela landet?
Hur vet vi att de metoder vi använder är de bästa? Hur gör vi för att använda de bästa metoderna? Hur tar vi reda på vilken kunskap som saknas? Hur skapar vi den kunskap som saknas? Hur gör vi oss av med gammal kunskap? Hur får vi till en jämlik vård i hela landet? Tips: resonera gärna med åhörarna, hur tänker de kring detta? Hur gör vi idag? Finns det goda exempel att utgå från? Hur får vi ihop det lokala, det regionala, det nationella? Med allt som händer utanför Sverige? Att göra sig av med gammal kunskap, det är ofta det svåraste av allt

6 Målet är att skapa bättre förutsättningar för en jämlik psykisk hälsa genom att kunskapsbaserade insatser ges på ett likvärdigt sätt i hela landet Frågorna är desamma över hela landet och tanken är att få bättre förutsättningar att kunna leverera insatser på ett likvärdigt sätt i hela landet. Genom att arbeta på ett likvärdigt sätt bidrar vi till en jämlik vård, och jämlik hälsa Genom att arbeta på ett likvärdigt sätt ökar vi vår förmåga att följa upp resultatet så vi ser vilka insatser som verkligen fungerar

7 Bygger på befintlig kunskap och resurser
RESURSCENTRUM Vi ska bygga på befintlig kunskap, och på befintliga resurser. Det finns mycket kunskap redan. Och det finns många bra utbyten redan. en vi behöver göra detta ännu bättre. Mer samordnat. Det som vi i dag kallar resurscentra skulle kunna bidra med detta. Det handlar om koordinera, att organisera och strukturera samverkan, så att allt detta kan ske på ett ännu bättre sätt. De former för utbyten som redan fungerar bra idag, de behöver få ännu större spridning.

8 Kunskap finns! Forskning utvecklas snabbt
Det finns beprövade insatser som vi vet fungerar, och ett stort behov av att så många som möjligt får tillgång till dessa Mycket värdefull kunskap utvecklas i dag i projektform och riskerar att försvinna med projektet Det finns mycket kunskap. Vi vet att forskningen utvecklas snabbt. Det finns många beprövade insatser som vi vet fungerar. Många organisationer tar idag fram ny kunskap och nya metoder genom att arbeta i projektform. Det är ofta ett bra sätt att kraftsamla och fokusera, men det finns en risk att kunskapen inte tas till vara när projektet är klart. Vi behöver bli bättre på att fånga upp ny kunskap och se till att fler får tillgång till den.

9 Psykisk ohälsa ökar Varför måste vi göra det här då? Jo, den psykiska ohälsan ökar. Och vi måste kunna hålla jämna steg med den här utvecklingen.

10 Psykisk ohälsa ökar Sedan 2014 är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige. Antalet svenskar som sjukskrivs på grund av psykisk ohälsa har fördubblats på fem år Under ett år drabbas en miljon svenskar i arbetsför ålder av psykisk ohälsa. Vi vet att psykisk ohälsa idag är den vanligaste orsaken till sjukskrivningar. De som sjukskrivs är ofta sjukskrivna länge. De löper större risk än andra sjukskrivna att inte komma tillbaka till arbetsmarknaden. En av fem som jobbar uppger problem med ångest, oro, depression eller sömnstörningar. En miljon svenskar äter antidepressiva läkemedel. Den psykiska ohälsan skapar lidande för individen men också för familjen, vänner och arbetskamrater. Det är viktigt för hela samhället.

11 Psykisk ohälsa ökar Unga människor är särskilt utsatta. Nästan en av fyra mellan 16 och 18 år lider av psykiska besvär. Många äldre drabbas även av psykisk ohälsa som t.ex. depressioner och ångesttillstånd vilket också kan försvåra fysiskt tillfrisknande. Den psykiska ohälsan kostade Sverige 70 miljarder under 2013, enligt OECD. Det motsvarar nästan tre procent av Sveriges BNP. Vi vet att unga människor är särskilt utsatta. Bland grupper av unga i arbetsför ålder som varken jobbar eller studerar är andelen med psykisk ohälsa ännu högre. Även många äldre drabbas. Ångest och depressioner medför att prognosen för att kroppsliga sjukdomar försämras. Både diagnoser och användning av läkemedel inom psykisk ohälsa ökar. Den psykiska ohälsan kostar samhället mycket stora pengar. Lägger man till de stora mänskliga kostnaderna står vi inför en av vår tids stora välfärdsutmaningar.

12 Problem i ett avlångt land
Ojämn kompetens- och resurstillgång och ineffektiv samverkan - generell brist på vissa personalgrupper Omotiverade skillnader i utfall, kvalitet och/eller utbud Begränsad förmåga att sprida och implementera lösningar/kunskap/best practise Analys, implementering och förbättringsarbete kräver ofta specialistkunskap som är ojämnt fördelad Det är klart att vi har problem i ett så här avlångt land, där det ser så olika ut i olika landsändar. Vi vet att vi har olika förutsättningar och ojämn tillgång till kompetens och resurser. Men det finns också skillnader som är svårare att förklara. Så vad kan vi göra för att förbättra situationen? Det är inte alltid så att vi samverkar och använder de resurser vi har på det smartaste sättet. Det tar för lång tid idag att sprida nya lösningar och ny kunskap. Analys, implementering och förändringsarbete kräver ofta speciella kunskaper, som inte är jämnt spridda över landet. Det betyder att vi behöver samverka och samarbeta.

13 samarbeta med att ta fram
Billigare Snabbare Alla tjänar på att samarbeta med att ta fram och använda ny kunskap Så, alla tjänar på att vi kan samarbeta med att ta fram och använda ny kunskap. Det blir billigare, det går snabbare, och det blir bättre. Det är här resurscentrum kommer in. Vi tror att de kommer underlätta samarbetet. Bättre

14 Vad är resurscentrum? Ja, vad är då ett resurscentrum?
Ett resurscentrum är just en struktur för samverkan.

15 Vad är resurscentrum? En stödfunktion regionalt och lokalt som:
Samlar kunskap om befintliga kompetenser, exempelvis kompetenta processledare Stödjer samordning Ser till att det finns efterfrågad kompetens Resurscentrum ska vara ett stöd för många olika processer, och behöver därför god kännedom om vilken kunskap och kompetens som finns inom organisationen. Genom att ha en god överblick kan resurscentrum också stödja samordning inom relevanta områden Tanken med resurscentrum är att de ska ta reda på vilken ny kunskap och kompetens som efterfrågas ute i de olika verksamheterna. För att kunna göra detta behöver resurscentrum vara aktiva både regionalt och lokalt. Mycket specialiserad kunskap och kompetens kan komma hela Sverige till del, tack vare nationell samverkan mellan regionala resurscentrum.

16 Vad är resurscentrum? En samordnad arbetsform/funktion inom varje sjukvårdsregion. Kommer arbeta och organiseras på olika sätt, utformas efter lokala och regionala förutsättningar och behov. Bygger vidare på det som redan finns och fungerar, behöver inte innebära en ny byggnad eller nya medarbetare. Förslaget just nu är det finns ett resurscentrum i varje geografiskt område som motsvarar sjukvårdsregionerna. Detta beror på att sjukvården valt den indelningen. Det kan komma att ändras längre fram. Utifrån sina befintliga förutsättningar och behov kommer de att se lite olika ut och arbeta på olika sätt, eftersom de måste utformas efter de regionala förutsättningarna. Och det ska bygga vidare på det som redan finns. Vi ska inte skrota det som redan är bra, vi ska inte bygga upp parallella processer. Vi ska anpassa så att det passar ihop och bildar en helhet, och att det används på smartare sätt. Utmaningen är främst att vi kommer behöva jobba på ett lite annorlunda sätt.

17 Hur känner man igen ett resurscentrum?
Resurscentrum täcker geografiskt ett antal län, har kompetenser som motsvarar kommuners och landstings behov på ett likartat sätt och kommer vara olika utformade utifrån lokala förutsättningar. Kan sprida kunskap mellan kommuner och landsting men också till och från nationell nivå. Bidrar till effektivare användning av resurser och snabbare utveckling. Det finns egentligen inte så många mer kännetecken än dessa som anges på bilden här. Det bygger på befintlig personal och resurser som samordnas. Det handlar inte om att bygga nya hus.

18 Uppföljning utvärdering Stöd för ledning och styrning
Kompetenser för resurscentra Kunskapsstöd Uppföljning utvärdering Utvecklings- arbete Stöd för ledning och styrning Vilka kompetenser kommer att finnas på resurscentra? Det handlar i första hand om kompetens inom dessa fyra områden.

19 Uppföljning utvärdering Stöd för ledning och styrning
Kompetenser för resurscentra Kunskapsstöd Uppföljning utvärdering Utvecklings- arbete Stöd för ledning och styrning Att kunna ta emot och sprida nationella kunskapsstöd. Att vara med och ta fram nationella och regionala kunskapsstöd Kunskapsstöd – det handlar både om att ta emot och sprida, men också att vara med och ta fram. Det vill säga utnyttja de experter som finns ute i olika områden. Arbetet med Vård- Och Insatsprogram (VIP) är ett exempel på arbete med kunskapsstöd.

20 Uppföljning utvärdering Stöd för ledning och styrning
Kompetenser för resurscentra Kunskapsstöd Uppföljning utvärdering Utvecklings- arbete Stöd för ledning och styrning Att samla in och analysera data. Identifiera och sprida goda exempel Det handlar om att samla in och analysera data, och att identifiera och sprida goda exempel. Varför lyckades just denna verksamhet eller detta projekt, trots att de inte har bättre förutsättningar ä vi? Vad gjorde de som var smart, som vi kan använda? Detta skulle exempelvis kunna gälla arbetet med handlingsplaner som ingår i överenskommelsen Psykisk hälsa 2017 mellan SKL och regeringen.

21 Uppföljning utvärdering Stöd för ledning och styrning
Kompetenser för resurscentra Kunskapsstöd Uppföljning utvärdering Utvecklings- arbete Stöd för ledning och styrning Tillse kapacitet och kompetens att stödja det regionala utvecklings- arbetet – exempelvis bra process- ledare och andra kompetenser En viktig uppgift är att se till att det finns kompetens som stöder det lokala förbättringsarbetet

22 Uppföljning utvärdering Stöd för ledning och styrning
Kompetenser för resurscentra Kunskapsstöd Uppföljning utvärdering Utvecklings- arbete Stöd för ledning och styrning Känna till funktioner och personer med olika roller och från olika sektorer Använda ordinarie linje och organisation och där stödja och samordna namngivna personer som har uppdrag och mandat att delta i gemensamt arbete Stödja att det finns politiskt beslutade prioriterade och tidsatta mål Och slutligen behövs det stöd för ldning och styrning Detta handlar om att känna till vilka personer och funktioner som finns i olika roller och veta vad som finns i linjen för att kunna stödja och samordna. Vi vill inte skapa parallella system utan använda det som redan finns i linjen. Dessa personer måste få uppdrag och mandat att delta i det gemensamma arbetet – och det måste man få i de ordinarie strukturerna. Att ha tydliga uppdrag är nödvändigt – det gäller både för utvecklingsarbete och resurscentra. Politiskt beslutade, prioriterade och tidsatta mål är därför nödvändigt.

23 Utmaningar och vanliga frågor
Blir inte detta bara en ny nivå av krångel – varför behövs det? Vi har jobbat med vårdprogram regionalt länge – vad blir bättre nu? Varför ska kommunerna vara med? Varför är allt så landstingscentrerat? Risk för dubbelarbete? Det finns många frågor kring detta. Och det är klart att det är utmaningar med det här! Vi ska göra något nytt som vi aldrig gjort förut. Svar: I dag finns ojämlikhet i människors psykiska hälsa och möjligheter till ett fullgott liv som orsakas av brister i våra system. Det finns mycket vi måste göra bättre, och det bir bättre om vi samarbetar strukturerat. Svar: Att ta fram Vård och Insatsprogram på nationell nivå kommer vara mer effektivt. Vi kan spara tid och resurser som vi kan använda till implementering istället. Svar: Den här frågan kanske man ställer sig från hälso- och sjukvårdssidan. Anledningen är att kommunerna står för 30 procent av all sjukvård. När det gäller människor med psykisk ohälsa så får de i stor utsträckning hälso- och sjukvård av både landsting och av kommunerna. Och därför behöver vi samverka, kring individen, det är det som ger framgång. Och då måste vi organisera oss så från början. Svar: Förslaget just nu är det finns ett resurscentrum i varje geografiskt område som motsvarar sjukvårdsregionerna. Detta beror på att sjukvården valt den indelningen. Det kan komma att ändras längre fram. Svar: Risken för dubbelarbete är störst på nationell nivå. Vi gör vårt bästa för att undvika detta men det är också bråttom. Arbetet med resurscentra måste i stora delar vara avslutat under 2018 enligt SKLs överenskommelse med regeringen och detta arbete går därför fortare än annat. 1 av 3

24 Utmaningar och vanliga frågor
Varför ska psykiatrin alltid vara speciell och utmärka sig? Hur är brukare och anhöriga med i arbetet? Vi har ju redan nationella riktlinjer – varför behövs VIPar? Varför organiseras resurscentra i sjukvårdsregioner? Varför får man inte välja vilket resurscentra man vill tillhöra? Varför inte fokusera på psykiatri – psykisk hälsa är så diffust? 5. Svar: Arbetet med att skapa Regionala resurscentra finns med i SKLs överenskommelse med regeringen både 2017 och 2018 och är alltså ett beslut av SKLs politiker. Behoven är också stora inom fältet. 6. Svar: Det finns en lång tradition av att ha med brukare och anhöriga i arbetet kring psykisk hälsa och ohälsa och det har gjorts så många gånger tidigare. Det kommer att bli tydligare när vi kommer igång hur det kommer att se ut. 7. Svar: Nationella riktlinjer är till beslutandenivå. Vård- och Insatsprogram till verksamheter så det är utformat på ett annat sätt. 8. Svar: Avseende sjukvårdsregioner är det så att vi får anpassa oss till den modell som används på andra håll. 9. Svar: Varför psykisk hälsa? Om vi ska ha en chans att komma in tidigt, om vi ska ha en chans att minska behovet av psykiatrisk vård, så måste vi börja med tidiga insatser, med främjande och förebyggande insatser. Innan man har hunnit utveckla allvarlig psykisk ohälsa. Och därmed behöver vi ha hela processen med. Och ett hälsofrämjande tänk har ju varit framgångsrikt när det gäller kroppslig hälsa, alltså kommer det vara det inom detta område också. 2 av 3

25 Utmaningar och vanliga frågor
Varför är ni så fokuserade på organisation när det handlar om människor? Det här kommer att kosta – vilka ekonomiska resurser finns? Vad är grejen jämfört med det vi gör i dag? 10. Svar: Ja, det övergripande målet är det ska finnas rätt kunskap i våra möten. Och det är faktiskt så att en bra organisation underlättar för att vi ska kunna arbeta på ett bra sätt. Det hjälper inte med bara en bra organisation, men det underlättar. Kunskapen ger förutsättningar för ett bra möte och en god vård. 11. Svar: Arbetet bygger på att samordna och effektivisera befintliga resurser. Extramedel finns under 2018 i den överenskommelse SKLs tecknat med regeringen. 12. Svar: Den stora vinsten är ökad kvalitet och effektivitet på våra insatser. Vi kan arbeta snabbare, och det gör ytterst att ännu fler människor kan få bra hjälp. 3 av 3

26 Dammsugaren För att se hur vi lyckas måste vi kunna samla in data, för att mäta om det går bättre än tidigare. Var finns vinsterna? På vilket sätt blir det bättre? Vad är det som inte funkar?

27 Överenskommelse om psykisk hälsa mellan regeringen och SKL:
Initiativ för att utveckla stödet pågår i kommuner och landsting och på nationell nivå: Överenskommelse om psykisk hälsa mellan regeringen och SKL: stimulansmedel, utvecklingsstöd och utveckling av struktur för kunskapsutveckling och kunskapsspridning Landsting och regioners system för kunskapsstyrning Regionala samverkans- och stödstrukturer Rådet för styrning med kunskap (nationell nivå) Vi vet att det finns många initiativ sedan tidigare. Dessa kommer vi bygga vidare på. Och säkerställa att de samverkar på bästa möjliga sätt.

28 Nationella och regionala programområdet för psykisk hälsa
En del i landsting och regioners system för kunskapsstyrning, ett av ett 20-tal programområden Omfattar kunskap för både kommun och landsting Sammanställer aktuell kunskap på nationell nivå Sprider kunskap, samlar erfarenheter och följer upp på regional och lokal nivå Stöder utbyte av kunskap mellan olika aktörer, både de verksamheter som ger insatser och de som använder insatserna. Möjliggör samordning av utbildning och metodstöd liksom stöd för uppföljning Det nationella och regionala programområdet för psykisk hälsa är som ni ser en del i landsting och regioners system för kunskapsstyrning Det finns ett 20-tal olika programområden varav ett för psykisk hälsa I detta programområde är både kommuner och landsting med från början – detta skiljer psykiatrin från de andra just nu Resurscentrum och regionalt programområde psykisk hälsa kommer till stor del att arbeta med samma saker och ta armkrok.

29 Läs mer på www.uppdragpsykiskhälsa.se
Arbetet med detta pågår och delar, benämningar etc kan komma att ändras – se därför gärna efter att du har den senaste versionen av detta bildspel.

30 Överenskommelse om psykisk hälsa mellan regeringen och SKL:
Landsting och regioners system för kunskapsstyrning Regionala samverkans- och stödstrukturer Rådet för styrning med kunskap (nationell nivå) Överenskommelse om psykisk hälsa mellan regeringen och SKL: stimulansmedel, utvecklingsstöd och utveckling av struktur för kunskapsutveckling och kunskapsspridning Bubblan till höger visar på strukturer som har en samverkan med överenskommelse om psykisk hälsa mellan regeringen och SKL Nu kommer vi prata om landsting och regioners system för kunskapsstyrning

31 Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård
Landsting/regioners system för kunskapsstyrning

32 Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa Tillsammans gör vi varandra framgångsrika
Detta är visionen, låt gärna den synas en stund så att deltagarna får möjlighet att reflektera över visionen. Vad innebär detta för mitt eget arbete?

33 Målområden – God vård Kunskapsbaserad. Vården ska baseras på bästa tillgängliga kunskap och bygga på både vetenskap och beprövad erfarenhet. Säker. Vården ska vara säker. Riskförebyggande verksamhet ska förhindra skador. Verksamheten ska präglas av rättssäkerhet. Individanpassad. Vården ska ges med respekt för individens specifika behov, förväntningar och integritet. Individen ska ges möjlighet att vara delaktig. Jämlik. Vården ska tillhandahållas och fördelas på lika villkor för alla. Tillgänglig. Vården ska vara tillgänglig och ges i rimlig tid; ingen ska behöva vänta oskälig tid på vård eller omsorg. Effektiv. Tillgängliga resurser ska användas på bästa sätt för att kunna erbjuda bästa möjliga vård till hela befolkningen. God vård: enligt Socialstyrelsen Det här är målområden som vi känner igen, det är grunden för god vård enligt Socialstyrelsen

34 System för kunskapsstyrning/lärande system
Hur gör vi då för att arbeta effektivt i linje med dessa målområden? Det behövs en struktur som stöder arbetet. Man har sett att det behövs en sammanhållen struktur, inom alla områden inom hälso- och sjukvården, för att skapa förutsättningar för en mer kunskapsbaserad och jämlik vård En sammanhållen struktur för kunskapsstyrning för att skapa förutsättningar för en mer kunskapsbaserad och jämlik vård.

35 Samverkan för en mer kunskapsbaserad, jämlik och resurseffektiv vård
Vi använder den (bästa tillgängliga) kunskap som finns i varje möte Mötet följs upp och analyseras på såväl individnivå som på gruppnivå Ny kunskap kan snabbt omsättas, och ny kunskap genereras och systematiseras Identifiering och prioritering av nya förbättringsområden tillsammans med patienten är en del av vardagen Det är enkelt att jobba kunskapsbaserat En sammanhållen struktur ställer krav på god samverkan. Vad är då bra samverkan? Patienter som medskapare

36 Samspel för ökad kunskapsstyrning
Patienten Det viktigaste är ju patienten. Vi belyser det genom att placera patienten överst. Vi behöver ett fungerande samspel på och mellan alla nivåer, från “mikro” där vårdteamet finns, och där mötet med patienten sker. “Meso” och “Makro” är de stödjande nivåerna på regional och nationell nivå.

37 Utvecklingen som pågår just nu är att vi går från akutvård till nära vård, så ser den generella “färdplanen” ut för kommande tio år Målbilden är en god och nära vård, med primärvården som bas Ett bra system för kunskapsstyrning är en viktig del av denna målbild

38 Så här de nationella programområdena ut
Som ni ser, det är ett antal olika tillstånd som strukturen bygger på. Regionala cancercentra finns redan etablerade, som en del av detta arbete Som ni ser är psykisk hälsa ett av dessa ca 20 områden Det finns också behov av samverkan på tvären, av funktioner som fungerar över flera programområden, som till exempel uppföljning och analys

39 Regionala programområden
Uppdrag Genomföra behovsinventering och bidra till det nationella programområdets behovsanalys och omvärldsbevakning Initiera frågor för nationell samverkan Skapa regionala tillämpningar av nationella kunskapsunderlag och beslutsstöd Ta emot, anpassa och omsätta nationell kunskap för att det ska nå ut till patientmötet Stödja spridning och implementering av bästa möjliga tillgängliga kunskap Samverkan med regional registercentrumorganisation Specifika regionala uppdrag Det finns också regionala programområden i varje region, som motsvarar de nationella Deras uppdrag ser vi här

40 Nationella programområden (NPO)
Uppdrag Hur ser det ut idag? Behovs- och gapanalys - Åtgärder/förslag/prioritera Utser nationella arbetsgrupper Omvärldsspaning Kunskapsstöd för jämlik hälsa och vård- behandlingsrekommendationer - SVF Kvalitetsregister Ordnat införande/ordnad utfasning Nivåstrukturering Bidra i arbete med ev statliga satsningar Samverka med myndigheter inom aktuellt område Annat t ex ehälsa, kompetensutveckling En grupp per programområde Regionalt värdskap/placering Representation från samtliga regioner (dvs 6 ledamöter) Stödresurser: processledare från värdregion, metodstöd, statistik- och analysstöd, annat Här ser vi vad som kommer att ske inom varje nationellt programområde Allt detta kommer alltså ske inom programområdet psykisk hälsa också I det nationella programområdet kan det finnas flera olika arbetsgrupper I det nationella programmrådet finns representation från alla sex sjukvårdsregioner, men det finns också sex representanter för kommunerna. Så är det bara för det nationella programområdet psykisk hälsa.

41 Sammansättning nationella programområden (NPO) och nationella arbetsgrupper
NPOs Nationella arbetsgrupper: Experter (primär- och specialistvård) Kvalitetsregister Patientföreträdare Vårdprogram Om relevant kommunrepresentant Arbetet stöds av processledaren för NPO samt stödfunktion på SKL. Representation från samtliga regioner Jämn könsfördelning ska eftersträvas. Multiprofessionell sammansättning samt representativet från så väl primärvård som sjukhus. NPO består av: 6 ledamöter och en processledare Representanter från respektive sjukvårdsregion. Bred professionell kompetens inom fältet och regionalt mandat Som sagt, utöver representation från alla sex sjukvårdsregioner finns det också sex representanter för kommunerna för det nationella programområdet psykisk hälsa Det kan också finnas olika expertgrupper som synes

42 Nationella samverkansgrupper (NSG)
Metoder för kunskapsstöd Kvalitetsregister Uppföljning och analys Läkemedel/medicinteknik Forskning/Life Science Patientsäkerhet Vid behov kan ytterligare samverkansgrupper inrättas inom ramen för modellen t ex för tillfälliga satsningar Uppdrag Varierar beroende på område, t ex Förvaltning/utveckling Behovsanalys Utser expert-, projekt-, referensgrupper Omvärldsspaning Annat… En samverkansgrupp per område Regionala representanter Stöd från nationell stödfunktion på SKL De nationella samverkansgrupperna jobbar tvärs över alla 20 olika nationella programområden

43 Nomineringsprocesser
Nationella programområden Nationella programområden – nominering sker via NSK-Regiongrupp. Fastställs av SKS. Ledamöter i nationella arbetsgrupper nomineras av aktuellt NPO enligt upprättad rutin inom kunskapsstyrningsstrukturen. NPOs processledare säkrar att rutinen följs. Regional representant fastställs av respektive region. Övriga ledamöter fastställs av NPO. Nationella samverkansgrupper Nationella samverkansgrupperna – nominering sker via SKS. Mandatperioder: 2-3 år i inledningen (omlott), möjlighet till förlängning 1 alt 2 år. Det finns tydliga processer för hur man nominerar deltagare till programområden och samverkansgrupper Processen för detta har tagits fram och beslutats av en interimistisk styrgrupp

44 Värdskap NPO Varje region tar på sig att vara värd för 2-3 NPO.
Värd för NPO för cancersjukdomar, psykisk hälsa och kvinnosjukdomar och förlossning är SKL så länge statliga medel finns Värdskapet innebär att förse NPO med processledare De första två åren (2018/19) är innebär värdskapet att regionen har ordförandeposten Diskussion: Ska det regionala värdskapet även inkludera stöd i viss kommunikation, statistik, analys, administration (bokningar, jävshantering, dokumenthantering, fakturering) Man tänker att varje nationellt programområde ska ha en region som värd

45 Ordförandeskap NPO och NSG
Ordförande: NSG: Gruppen föreslår vem som ska vara ordförande. SKS fastställer. NPO: Med värdskapet följer ordförande posten under 2018/2019 därefter tar SKS ställning Mandatperiod 2 år med möjlighet till förlängning ytterligare 2 år. (dvs max 4 år) Generellt är det regionen som tar på sig värdskapet som också utser ordförande för det nationella programområdet

46 Styrgrupp för kunskapsstyrning i samverkan (SKS)
Uppdrag Verka för att kunskapsstyrningen blir ett stöd för huvudmännen och professionen och att den är samordnad, effektiv, ändamålsenlig och användbar. Stöd och en arena för dialog mellan huvudmännen och staten i kunskapsstyrningsfrågor på tjänstemannanivå i strategiska samverkansmöten med staten, t ex. Rådet för styrning med kunskap. Godkänna verksamhetsplaner, fördela och följa upp de gemensamma medlen, hålla riktningen utifrån vision- och målbeskrivning och göra horisontella prioriteringar för kunskapsstyrningsfältet. Består av: Två representanter från landstingsdirektörsföreningen Fyra representanter från hälso- och sjukvårdsdirektörsnätverket En representant från SKL Samtliga sex sjukvårdsregioner ska vara representerade. Vid behov kan styrgruppen utökas med ytterligare ledamöter. Ledamöter samt ordförande utses av landstings- och regiondirektörsföreningen. Styrgruppen för kunskapsstyrning i samverkan har det övergripande ansvaret

47 Styrgrupp Mats Bojestig, Sydöstra sjukvårdsregionen, Region Jönköpings län (HSD), ordförande Rita Jedlert, Södra sjukvårdsregionen, Region Skåne (HSD) Anders Sylvan, Norra sjukvårdsregionen, Västerbottens läns landsting (LD/RD) Ann Söderström, Västra regionen, Västra Götalandsregionen (HSD) Kitty Kook Wennberg, Stockholm-Gotlands sjukvårdsregion, Stockholms läns landsting (HSD) Jan Grönlund, Uppsala-Örebros sjukvårdsregion, Landstinget Sörmland (LD/RD) Hans Karlsson, SKL, avdelningsdirektör vård och omsorg Sekreterare: Sofia Tullberg, SKL Adjungerade Bo Svedberg, Region Gävleborg, Ekonomidirektörsnätverket Christina Jörhall, Region Jönköpings län, Informationsdirektörsnätverket Vakant, Personaldirektörsnätverket Magnus Wallinder, Ljungby kommun, ordförande för NSK-S Mari Forslund, SKL, sektionschef kvalitet och uppföljning Marie Lawrence, SKL, ansvarig för den nationella stödfunktionen samt för kansliet för nationella kvalitetsregister Här ser du deltagarna i Styrgruppen för kunskapsstyrning i samverkan

48 Beredningsgrupp till styrgruppen
Uppdrag Stödjer styrgruppen i dess uppdrag genom att ta emot och bereda underlag från programområdena inför ställningstagande, horisontella prioriteringar och beslut i styrgruppen. Bidrar till att säkra och stödja samordning mellan programområden och mellan programområdena och samverkansgrupperna. Säkrar och stödjer perspektiv så som t.ex. vårdkedjor, multisjuklighet och ekonomisk värdering in i programområdenas arbete. Förankrar pågående arbete ut i respektive region. NSK-Regiongrupp fungerar tills vidare som beredningsgrupp Styrgruppen beslutar om beredningsgruppens sammansättning och omfattning utifrån behov. NSK-Regiongrupp fungerar tills vidare som beredningsgrupp till den interimistisk styrgruppen/styrgruppen Det finns också en beredningsgrupp som stöd

49 Ordinarie ledamöter i NSK-regiongrupp
Västra sjukvårdsregionen Anna Wallman, VGR Anders Carlqvist, VGR Sydöstra sjukvårdsregionen Karl Landergren, Landstinget i Kalmar län Mats Bojestig, Region Jönköpings län, Ordförande Uppsala/Örebro sjukvårdsregion Ylva Nilsagård, Region Örebro län Marianne Van Rooijen, Uppsala läns landsting Lena Burström, Region Västmanland Stockholm/Gotland sjukvårdsregion Maria Samuelsson-Almén, SLL Björn Wettermark, SLL Johannes Blom, SLL Norra sjukvårdsregionen Monika Johansson, Landstinget Västernorrland Susanne Waldau, Västerbottens läns landsting Södra sjukvårdsregionen Thomas Troëng, Landstinget Blekinge Christer Lindbladh, Region Skåne Thomas Lindén, Region Halland

50 Nationell stödfunktion
Strategiskt Kommunikationsstöd: 3 kommunikations-/informations-direktörer från landsting/regioner samt på SKL Nationell stödfunktion Uppdrag 1. Bidra med koncept, mallar och till ett likartat arbetssätt inom strukturen 2. Säkra strukturens inre samverkan dvs. att programområdena hittar former att samverka mellan sig samt med och mellan samverkansgrupperna 3. Samspela med och stödja samverkansgrupperna och beredningsgruppen i beredning av underlag för beslut och ställningstagande i styrgruppen 4. Skapa mötesplatser och tillhandhålla plattform för informationsspridning, med utgångspunkt från SKL för regioner och landsting i samverkan 5. Vara ett administrativt stöd till styrgruppen, inklusive en sekreterarfunktion 6. Hantera processen för verksamhetsplaner, budget och inhämtningen av gemensamma medel för modellen 7. Säkra att programområdena och samverkansgrupperna bemannas med SKL-representation där det bör/ska finnas 8. Bidra med kompetens i drift, förvaltning och utveckling inom de olika program- och samverkansområdena Det finns också en nationell stödfunktion som håller till på SKL, som ser till att det blir någorlunda lika Inom Uppdrag Psykisk Hälsa följer vi naturligtvis den nationella strukturen när vi utvecklar det nationella programområdet psykisk hälsa

51 Patientorganisationer
En övergripande referensgrupp ska inrättas Dialoger pågår om hur patientrepresentation i Nationella arbetsgrupper bör ske och stöttas Patientorganisationer kommer vara med och utveckla strukturen

52 Beslutspunkter utifrån rekommendation
Att landsting och regioner i samverkan arbetar utifrån den gemensamma visionen: Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa. Tillsammans gör vi varandra framgångsrika. Att landsting och regioner samarbetar inom den gemensamma strukturen för kunskapsstyrning. Att landsting och regioner anpassar sin regionala och lokala kunskapsorganisation till den nationella programområdes- och samverkansstrukturen med syfte att få styrka genom hela systemet. Att landsting och regioner långsiktigt säkrar en regional och lokal kunskapsorganisation i enlighet med den nationella strukturen. Att landsting och regioner avsätter resurser regionalt i form av att ta på sig värdskap för ett antal programområden, tillsätter ordförande och processledare för aktuella programområden samt avsätter tid för experter att delta i programområden och samverkansgrupper. Denna bild och följande två bilder visar beslutspunkter utifrån rekommendation, dessa bilder kan eventuellt utelämnas beroende på målgrupp och sammanhang

53 Beslutspunkter utifrån rekommendation
Att landsting och regioner, med stöd av SKL, etablerar en gemensam organisations- och styrmodell för en sammanhållen struktur för kunskapsstyrning genom att: inrätta nationella programområden med experter inom sjukdomsspecifika eller organisatoriska fält tillsätta nationella samverkansgrupper med experter inom tvärgående områden så som; uppföljning och analys, läkemedel och medicinsk teknik, patientsäkerhet etc. tillsätta en strategisk styrgrupp – styrgrupp för kunskapsstyrning i samverkan (SKS) tillsätta en beredningsgrupp som bereder ärenden inför ställningstagande och beslut i styrgruppen (SKS) inrätta en nationell stödfunktion, som utgår från och i första hand bemannas från SKL

54 Beslutspunkter utifrån rekommendation
Att landsting och regioner följer och gör de förändringar som krävs regionalt och lokalt utifrån beslut tagna av styrgruppen (SKS) i frågor rörande den nationella strukturen. Att landsting och regioner utifrån en rekommendation från SKL:s politiska ledning tar politiskt inriktningsbeslut om styrgruppens uppdrag, mandat och den finansiella ram som styrgruppen råder över för det gemensamma arbetet och att sjukvårdshuvudmannens politiska ledning utser landstings-/regiondirektören till ombud för hantering av frågan framåt.

55 Preliminär tidplan etablering ”nationellt”
23-24/11LD Beslut om sammansätt-ning ordinarie styrgrupp 22/9 Interimistisk styrgrupp 1 27/10 Interimistisk styrgrupp 2 24/11 Interimistisk styrgrupp 1:a möte ordinarie styrgrupp 2:a möte ordinarie styrgrupp 3 21/9 NSK 19/10 NSK 17-18/1 NSK 21-22/2 NSK Aug Sept Okt Nov Dec Jan Feb 28/8 startmöte SG Uppföljning/Analys Uppstartsmöte NPO kvinnosjukvård+nerv-system Förfrågan om värdskap NPO ut ( 31/10 Lokala politiska beslut klart Uppdrag samt nominering till NPO + SG Beslutar om sammansättning NPO kk - neuro Beslut om uppdrag återstående NPO+SG Fördelning av värdskap, Beslut om ledamöter i NPO och SG, Mars: Gemensamt uppstartsmöte med samtliga grupper

56 Startade Nationella programområden (NPO)
Cancersjukdomar – RCC i samverkan Psykisk hälsa – juni 17 Nervsystemets sjukdomar – okt 17 Kvinnosjukdomar och förlossningar – okt 17 Nationella samverkansgrupper (NSG) Uppföljning och analys – aug 17 Kvalitetsregister – okt 17 Läkemedel/medicinteknik - NT-rådet (nya terapier) NSK-Regiongrupp NSK-Regiongrupp fungerar tills vidare som beredningsgrupp till den interimistisk styrgruppen/styrgruppen Nationellt kliniskt kunskapsstöd beta.nationelltklinisktkunskapsstod.se/

57 Startas våren 2018 Nationella samverkansgrupper (NSG)
Metoder för kunskapsstöd Forskning/Life Science Patientsäkerhet Nationella arbetsgrupper Nationell arbetsgrupp strukturerad vårddokumentation (ny grupp) Smärta (ny grupp) Astma/KOL (fd programråd) Diabetes (fd programråd) Stroke (fd programråd) Strama (fd programråd) Levnadsvanor (fd programråd) Övriga grupper Primärvårdsrådet (fd programråd) Patientsamverkan Professionssamverkan Nationella programområden (NPO) Akut vård Infektionssjukdomar Endokrina sjukdomar Ögonsjukdomar Öron-,näsa- och halssjukdomar Hjärt- och kärlsjukdomar Lung- och allergisjukdomar Rörelseorganens sjukdomar Hud- och könssjukdomar Mag- och tarmsjukdomar Njur- och urinvägssjukdomar Barn och ungdomars hälsa Sällsynta sjukdomar Tandvård Nära vård – ej beslutat

58 Budgetpropositionen för 2017