Avrapportering barn och unga

En presentation över ämnet: "Avrapportering barn och unga"— Presentationens avskrift:

1 Avrapportering barn och unga

2 Systematisk uppföljning
Påbörjades hösten 2011 genom nationell enkät kring systematisk uppföljning BBIC (barns behov i centrum) huvudspår regionalt och nationellt Ny kartläggning vår 2013 visade på stora svårigheter både gällande grundfunktioner och statistikuttag

3 Systematisk uppföljning
Förstudie 2013 visar på tre utvecklingsområden: Form och innehåll i BBIC-statistik Revidering och omarbetning av formulär – inklusive uppdatering utifrån ny lagstiftning och ny kunskap på området Projektering av IT-stöd Leder till att Socialstyrelsen får regeringsuppdrag!

4 Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen
Utveckla BBIC till ett gemensamt och ledande stöd för kvalitetssäkring och verksamhetsutveckling på lokal nivå Utveckla BBIC till ett gemensamt och ledande system för lokal, regional och nationell statistik över socialtjänstens insatser för barn och unga, Öppna Jämförelser etc. Samordnas med arbetet med nationell informationsstruktur och nationellt fackspråk Avrapporteras 31 jan 2015!

5 Statistik som stöd i arbetsprocessen
Mätstruktur: Före, under och vid avslut av insats Efter varje avslutad fas i BBIC bör socialsekreteraren kunna svara på: Hur är situationen i nuläget för barnet? Vad kan/behöver förbättras? Har jag gjort vad jag ska? På vilket sätt har jag gjort det?

6 Statistik som stöd i verksamhetsuppföljning
Olika typer av variabler behövs Grunduppgifter (barnets kön, ålder etc.) Insatsorienterade faktorer (typ av insats, lagrum etc) Processmått (samverkan, delaktighet) Resultatmått (barnets mående och situation, bedömning av utsatthet, måluppfyllelse etc) Möjlighet till uttag av flexibla och fasta rapporter, underlag till ÖJ

7 Forskningsöversikt och resultatvariabler
Genomgång av triangeln utifrån forskning och lägga fram förslag om eventuella nödvändiga justeringar utifrån ny forskning/kunskap. Sammanställa kortfattade beskrivningar av olika utsatthetsformer (olika typer av försummelse och våld etc) och knyta detta till BBIC-triangeln Precisera förslag på resultatvariabler utifrån barnets behov, föräldrarnas förmåga och faktorer i familj och miljö i relation till olika utsatthetsformer

8 Revidering och omarbetning av nuvarande formulär
Se över antal formulär, struktur och layout, inklusive placering av statistikuppgifter Se över och uppdatera uppgifter i vart och ett av formulären utifrån aktuell kunskap och lagstiftning

9 Plan för pilotstudie Datainsamling består av två delar:
Övergripande synpunkter (webenkät) Fördjupad relevansprövning med test av struktur och variabler görs av handläggare i landet; Vinjettstudier baserade på olika utsatthetsformer och åldersindelat Utbildningsdag för handläggare inför både förstudien och rikstäckande pilot Tidsåtgång för test: ca en heldag per handläggare under v och v Erfarna handläggare plus chef som kan följa hela processen (från aktualisering till avslut av insats): totalt tre personer per län

10 IT-stöd för BBIC en förstudie med visioner framåt
Rapport framtagen av SKL Problembilden är enligt SKL omfattande och ger intryck av att kommunerna känner sig uppgivna inför det faktum att IT-stödet inte håller en högre kvalitet skapar ett misstroende ute i kommunerna kring BBIC som stöd, vilket i sin tur leder till att handläggningen brister i enskilda ärenden handläggningen blir ineffektiv och rättsosäker, vilket kan drabba enskilda barn och familjer

11 Ex på orsaker till varför problemen med IT-stödet är så omfattande:
Enligt SKL lämnade Socialstyrelsen tidigt över ansvaret för IT-stödet till kommunerna, att i samarbete med existerande leverantörer ta hand om utveckling, licensiering, förvaltning och support. Ute i kommunerna finns, i de flesta fall, vare sig resurser eller kompetens kring systemutveckling och kravspecifikationsarbete för ett så komplext system som BBIC. Alla systemleverantörerna har enligt SKL tolkat Socialstyrelsens funktionsbeskrivning för IT-stödet på sitt eget sätt.

12 SKL:s förslag till åtgärder för ett optimalt IT-stöd:
Använda en processmodell där alla aktörer kan samverka utifrån sina roller och dela både plattform och data Hitta moderna sätt att utforma formulären ”Licensieringsmodell” även för systemleverantörer SKL kan och bör ha ett betydligt större ansvar och mer inflytande i IT-utvecklingen inom BBIC för att: SKL är den naturliga kontaktytan gentemot kommunerna På SKL finns en väl uppbyggd organisation för att stötta nationella IT-projekt av den här karaktären

13 Diskussioner pågår mellan SKL och Socialstyrelsen
SKL:s förslag är att tillsätta en projektgrupp som får i uppdrag att utveckla en förvaltningsorganisation för BBIC, både avseende konceptet i sig och det IT-stöd som är nödvändigt för att BBIC ska fungera Projektgruppen bör förslagsvis bestå av representanter från Socialstyrelsen, SKL och några utvalda kommunrepresentanter Frågan ska lyftas till Socialdepartementet Arbetet fortsätter 2015!

14 Vad kan vi göra regionalt/lokalt?
Genomfört en IT-workshop tillsammans med e-hälsosamordnare (Leksand) Gagnef på G Hoppas på fler intresserade! Syfte att inventera lokala problem, bidra till nationell kravspec., förbättra lokal dialog IT och verksamhet

15 Regional grundutbildning BBIC

16 Uppstart till hösten Borlänge och Mora/Orsa/Älvdalen bjuder in till grundutbildning. Regelbundet i varje länsdel mars och oktober. Rullande schema Mars 2015: Malung-Sälen/Vansbro + Falun Oktober 2015: Leksand/Rättvik/Gagnef + Avesta/Smedjebacken Osv……

17 Spridning av kunskapsstöd
Fortsatt arbete med implementering av material inom trygg och säker vård i familjehem och HVB under 2014 Fler utbildare i ”Ett hem att växa i” 8 +7 utbildare i länet Idag ca 40 familjehem utbildade. Hitta struktur för långsiktighet! Arbeta med BRA-fam och Paired Reading via familjehemssekreterarnätverket

18 Planering för länsgemensam uppföljning av överenskommelse om läkarundersökning av placerade barn för hela landet Regional rutin för samverkan för familjehemsplacerade barn (Värmlandsmodellen) Genomfört halvdag i Leksand, Avesta och Smedjebacken Hoppas på fler intresserade till hösten!

19 På gång! 11 juni på webben www.socialstyrelsen.se
- Ny handbok barn och unga Vägledning om anmälningsskyldighet (riktad till alla anmälningsskyldiga och övriga anmälare) Vägledning riktad till hälso- och sjukvård i reviderad form i oktober

20 Förstärkt samverkan barn/missbruk
Gemensamt uppdrag med processledare föräldrastöd, Ewa Kjell Stödjer fyra kommuner, Säter, Hedemora, Ludvika och Leksand Borlänge (tidigare stöd genom SoS) ansluter till hösten

21 Förändra struktur/organisation
Fördjupningsutbildning ”Att stärk barn- och föräldraperspektivet i missbruks- och beroendevården”. Förändra arbetssätt Förändra struktur/organisation Hur blir resultatet för barn och föräldrar? Forskning påbörjas via Örebro universitet till hösten Ludvika och Leksand deltar

22 Nationella samordnare från SKL och forskarteamet från Örebro universitet besöker länet den 18 juni (Ludvika och Leksand). Utvecklings- och processledaren berättar om utvecklingsarbetet på nationell konferens om framtidens missbruks- och beroendevård november.

23 Barns delaktighet och inflytande
Inspirationsdag riktad till personal inom IFO och LSS, 23 och 24 oktober Mora resp. Borlänge Ur programmet: Elinor Brunnberg professor Mälardalens högskola, Dalakommuner som medverkat i Allmänna Barnhusets satsning, delaktighetsmodell inom funktionshinderområdet, teater mm Hur går vi vidare kopplat till högskolans arbete med brukarmedverkan?

24