Masshantering I samband med tillsyn av infrastrukturprojekt

En presentation över ämnet: "Masshantering I samband med tillsyn av infrastrukturprojekt"— Presentationens avskrift:

1 Masshantering I samband med tillsyn av infrastrukturprojekt
Magnus Dalenstam WSP Environmental Masshantering I samband med tillsyn av infrastrukturprojekt

2 Innehåll Inledning Kort om avfall Schaktmassor; Avfall och resurs
Infrastrukturprojekt Inför och under entreprenad Projektexempel Slutord

3 Varför är masshantering en fråga?
Kurs förorenade områden Åhörarkopior Varför är masshantering en fråga? Strävan i samhället efter; Resurshushållning Minskade utsläpp (CO2, NOx, partiklar) Att inte sprida föroreningar i miljön Källa: Sven Brodin, Tyresö kommun

4 Hur svårt kan det vara - egentligen?
Kurs förorenade områden Åhörarkopior Hur svårt kan det vara - egentligen? Förbehandling, sortering, mekanisk bearbetning behandling, mellanlagring, uppläggning muddermassor, deponering, återvinning m.m. Det är väl bara att gräva bort? Schaktmassorna blir ett avfall! Behövs det anmälan eller tillstånd för…? Ringa risk? NV handbok 2010:1 Tillfälligt upplag (omlastning) Transporter Stopp! Jorden är förorenad! Föroreningshalter, lakegenskaper, organisk halt… Användning för anläggningsändamål? Krav på skyndsam information till tillsynsmyndigheten Mottagnings-anläggning Provtagning, klassificering (och plan för…) Plan för omgivningskontroll Schakten kan sprida föroreningar Skriftlig riskbedömning Avhjälpandeåtgärd? Krav på anmälan Till personalen på arbetsplatsen Till omgivningen (miljö och människa) Krav på försiktighetsmått och skyddsåtgärder Arbetsmiljöplan?

5 Generella frågeställningar
Syfte? Sanering Hantering av överskottsmassor Vilka aktörer är inblandade? Vem styr masshanteringen och hur? Massbalans – i vilket skede tas den fram? Är området förorenat? Vilka mängder? Vart? Föroreningsinnehåll? Syfte med provtagning? Vilka parametrar? Storlek på enhetsvolymer? Täthet? Vad är kostnadsstyrande? (Föroreningsinnehåll? Tekniska aspekter? Tidplan ?m.fl.)

6 Generella frågeställningar (forts)
Vilka matriser? Schaktmassor Sediment Byggnadsmaterial (Vatten) Provtagning och kontroll? (var, när, hur, vem) Vilka mottagningsanläggningar ska användas? Vilka krav kommer från mottagaren Vilka mängder? Vart? Föroreningsinnehåll? Syfte med provtagning? Vilka parametrar? Storlek på enhetsvolymer? Täthet? Vad är kostnadsstyrande? (Föroreningsinnehåll? Tekniska aspekter? Tidplan ?m.fl.)

7 Urval av lagstiftning (Miljömål) Miljöbalken
Miljöprövningsförordningen (2013:251), Förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd (1998:899). Avfallsförordningen (2011:927) Deponiförordningen (2001:512) Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall (2004:10) PBL med flera…… Anv av avfall i anläggn ändamål har koppling till alla 16 miljömål, huvudsakligen giftfri miljö. Även God bebyggd miljö och begränsad miljöpåverkan. OBS konflikter Plan och bygglagen 1998:901 VUs egenkontroll Transport av avfall 2005:3

8 Kurs förorenade områden
Åhörarkopior Avfall

9 Avfallsdirektivet 2008/98/EG Avfallshierarkin ska gälla som prioriteringsordning för avfallspolitiken och lagstiftningen (art 4) Förebyggande Förberedande för återanvändning Materialåtervinning Annan återvinning, t.ex. energiåtervinning Bortskaffande Källa: Naturvårdsverket. Filip Norlén

10 Kurs förorenade områden
Åhörarkopior Avfall … alla föremål, ämnen eller substanser som innehavaren vill göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med och som ingår i någon av de avfallskategorier som finns i bilaga 4 till Avfallsförordningen (2011:927) Schaktmassor betraktas så gott som alltid som avfall 170503* - jord och sten som innehåller farliga ämnen – annan jord eller sten än den som anges i OBS! Förorenade massor är inte avfall så länge de inte grävs ur Att användandet av ett material saknar tydliga miljörisker är INTE ett relevant kriterium för att avföra om det utgör ett avfall eller inte. Schaktmassor kan innefatta en mängd olika typer av avfall och kan vara av olika kvalitet när det tekniska egenskaper. Enligt avfallsförordningen bilaga 4 så är Jord (även uppgrävda massor från förorenade områden), sten och muddermassor avfall (17 05) För varje avfallstyp anges en sexsiffrig kod. När det kommer till jord är de aktuella koderna antingen: * - Jord eller sten som innehåller farliga ämnen eller – Annan jord eller sten än den som anges i I Hantering av schaktmassor – Tillsynshandledning (2010) från Miljösamverkan i Västra Götaland och Värmland (sidan 9) ”Vi bedömer att schaktmassor så gott som alltid ska ses som ett avfall. I denna bedömning ar vi fått stöd från Naturvårdsverket.

11 Kurs förorenade områden
Åhörarkopior Farligt avfall Enligt 4 § avfallsförordningen definieras farligt avfall som avfall som har minst en av de egenskaper som anges i bilaga 3 till förordningen, eller sådant avfall som är markerat med en asterisk (*) i bilaga 2 till avfallsförordningen. Ex. på egenskaper som gör att avfall klassas som farligt Brandfarlighet Oxiderande Frätande Giftigt CMR Bedömningen om ett avfall är farligt, eller annat än farligt avfall görs utifrån avfallsförordningen. Avfall Sverige har även gett ut en handbok (Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor 2007:01) som brukar användas för att bedöma om massorna (blandningen/beredningen) är farligt avfall eller inte.

12 Inert avfall Avfall som;
inte genomgår några väsentliga förändringar, löses upp, brinner eller reagerar fysikaliskt eller kemiskt på något annat sätt, inte bryts eller inverkar på andra material som det kommer i kontakt med har en lakbarhet, ett totalt föroreningsinnehåll och en ekotoxicitet hos lakvattnet som är obetydlig och inte äventyrar kvaliteten på yt- eller grundvatten. Definition finns i Förordning (2001:512) om deponering av avfall 3 a §

13 Avfallsproducentens ansvar
Kurs förorenade områden Åhörarkopior Avfallsproducentens ansvar Information om massornas kvalitet och sammansättning. Rutiner för deklarering av massor och särskiljning av massor med olika krav på hantering. Utarbeta massbalans Över- och underskott Platser för mellanlagring Kontrollera transportörens Tillstånd Behov av skyddsåtgärder Avfallsproducent – den som genererar schaktmassor t.ex. beställare, entreprenör, underentreprenör.

14 Kurs förorenade områden
Åhörarkopior Hantering av Avfall Handbok 2010:1 Annat avfall än farligt avfall Farligt avfall Avfallsförordningen Återanvändning Deponi för icke-farligt avfall farligt avfall Deponi för inert avfall NFS (2004:10) Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriterier och förfarande vid mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall

15 Schaktmassor Avfall och resurs
Kurs förorenade områden Åhörarkopior Schaktmassor Avfall och resurs

16 Schaktmassor som resurs
Kurs förorenade områden Åhörarkopior Schaktmassor som resurs Positiva effekter Bevarar ändliga resurser (bergkross, naturgrus, -sand) Avfallsmängd till deponi minskar Minskar transporter (Kostnadsbesparingar) Att ta hänsyn till om förorenade massor Spridning av miljögifter Halter/risker ökar på mottagande fastighet Djupare liggande föroreningar kan i framtiden bli åtkomliga Fungerande kontrollfunktioner

17 Användning av schaktmassor
Kurs förorenade områden Åhörarkopior Användning av schaktmassor Schaktmassor 1. Används inom verksamhetsområdet 2. Återvinning av schaktmassor 3. Deponi

18 1. Användning inom verksamhetsområde
Schaktmassor används inom verksamhetsområdet Anmälan om miljöfarlig verksamhet (föroreningskriterier, krossning, bearbetning) Ev. samråd (Anmälan Lst om väsentlig påverkan på naturmiljö) Marklov kan behövas om marknivån förändras. Särskilt tillstånd om Natura 2000, riskintresse, vattenskyddsområde

19 2. Användning för anläggningsändamål
Kurs förorenade områden Åhörarkopior 2. Användning för anläggningsändamål Avfall kan återanvändas om åtgärden: Har ett tydligt syfte som kan motiveras Är definierad i tid och rum Inte ökar föroreningsbelastningen på platsen. Schaktmassor 1. Används inom verksamhetsområdet 2. Återvinning av schaktmassor 3. Deponi Gäller samma som ovan för anv inom området, dvs ev marklov/bygglov, vattenverksamhet, anmälan om mf verksamhet mm

20 Återvinning av avfall i anläggningsarbeten (NV handbok 2010:01)
Kurs förorenade områden Åhörarkopior Återvinning av avfall i anläggningsarbeten (NV handbok 2010:01) ”Handbokens första och övergripande syfte är att ge förutsättning för återvinning av avfall i anläggningsarbeten på ett sätt som är säkert för människors hälsa och miljön.” Handboken är en vägledning för att bedöma under vilka omständigheter som risken för förorening är mindre än ringa enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Användning av avfall för anläggningsändamål omfattas av bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Handboken innehåller en nivå för när NV anser att föroreningsrisken är mindre än ringa. Denna nivå ger vägledning om när en användning av avfall inte behöver anmälas till den kommunala nämnden. Om inte nivåerna överskrids, och om inte användning sker inom ett område där det krävs särskild hänsyn, anser NV att avfallet kan användas utan anmälan. Handboken beskriver även hur avfall som medför större risk för föroreningar kan återvinnas. Då är det nödvändigt med en anmälan eller tillståndsprövning enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet. Utgångspunkter för handboken är miljöbalken, förordningen och miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd samt andra specialbestämmelser,. Principerna utgår från miljökvalitetsmålen och delar av modellen som används för att beräkna riktvärden för förorenade mark. Förutsättningarna är NV:s syn på risk.

21 Föroreningsrisk - prövningsnivå
Ej Anmälan U-verksamhet Anmälan C-verksamhet Tillståndsprövning B-verksamhet Mindre än ringa föroreningsrisk Ringa föroreningsrisk Mer än ringa föroreningsrisk

22 Anmälan eller tillstånd?
Kurs förorenade områden Åhörarkopior Anmälan eller tillstånd? Anmälan Tillstånd

23 Anmälan eller tillstånd? (forts)
Kurs förorenade områden Åhörarkopior Anmälan eller tillstånd? (forts) Anmälan Tillstånd Källa: Naturvårdsverket 2010:1

24 Nivåer för ”mindre än ringa risk”
Kurs förorenade områden Åhörarkopior Nivåer för ”mindre än ringa risk” KM 10 50 0,5 80 0,25 40 250 - 3 1 Nivåerna anges både som halter och som utlakning. Halterna anger skyddet för människors hälsa och markmiljön. Utlakningen anger skyddet för yt- och grundvatten. Det krävs långsiktiga konstruktioner Användning av avfall som medför en risk som är mindre än ringa behöver inte anmälas till kommunen. Därmed går det inte att säkerställa att informationen om var avfallet använts finns bevarad i framtiden. Vi anser att det inte går att införa långsiktiga restriktioner för en fastighet och det kan inte uteslutas att markanvändningen ändras. Detta bidrar till att beräkningarna leder till långa nivåer. Konstruktionerna är inte försedda med tätskikt Konstruktioner av återvunnet avfall är i vissa fall utförda med hårdgjord yta men i andra fall är de öppna konstruktioner. I samband med återanvändning av avfall för anläggningsändamål enligt nivån för mindre än ringa risk går det inte att säkerställa att det finns en hårdjord yta som dessutom underhålls. En förutsättning för framtagande av nivåer för mindre än ringa risk är att konstruktionen inte är täkt med ett skikt som hindrar infiltrationen. Avfallet kan flyttas Många av de avfall som kan användas för anläggningsändamål avviker inte utseendemässigt från primärt utvunnen råvara. Vid användning av avfall enligt nivån för mindre än ringa risk är det därför rimligt att förutsätta att det återvinna avfallet kan flyttas från den urspringliga platsen vid schaktarbeten. Detta innebär att eventuella risker med återvinning av avfall, inte enbart kan baseras på förutsättningarna som gäller för den ursprungliga platsen. Vid beräkning av nivåerna har NV därför utgått från ett känsligt scenario. Exponering av föroreningar för människor Vid beräkning av nivån för mindre än ringa risk används samma exponeringsparametrar som för känslig markanvändning. En skillnad finns dock. För exponering intag grundvatten baseras kriterierna på den utlakning som kan påverka en brunn placerad i randen av konstruktionen där avfallet återvunnits. Skyddsvärd recipient Både ytvatten och grundvatten är skyddsvärda recipienter. Skyddsvärdet är inte beroende av om recipienten används som dricksvattentält i dagsläget. Påverkan på recipienter beräknas utifrån urlakning från avfallet. Detta skiljer sig från beräkningen av KM, där halt i jord via antagna Kd-värden används för att beräkna halt i porvatten. Grundvatten: Tillskottet av föroreningar ska inte medföra att dricksvattennormen överstigs. Beräkningarna baseras på att 30% av dricksvattennormen tas i anspråk. Ytvatten: Samma haltkriterier som vid beräkning av KM. För metaller baseras dessa på avvikelse från bakgrundshalt. Dessa kriterier är strängare än de kriterier som baserar sig på ekotoxikologiska effekter i ytvatten. Skydd för markmiljön Man har valt en nivå där 95% av arterna/processerna i markmiljön skyddas. Detta skiljer sig från KM, där 75% av marekosystemet skyddas. Källa: Naturvårdsverket 2010:1

25 3. Deponering Utöver totalhalter även analyser av t.ex.: TOC Laktester
Observera svarstider för dessa parametrar! Schaktmassor 1. Används inom verksamhetsområdet 2. Återvinning av schaktmassor 3. Deponi

26 3. Omlastning/mellanlagring
En plats eller anläggning är inte att betrakta som deponi om avfallet: Omlastas / tillfällig lagring för att bereda plats för vidare transport till annan plats där det ska återvinnas, behandlas eller bortskaffas (deponeras) Mellanlagras Anmälningspliktigt >10 ton Tillståndspliktigt om > ton/kalenderår om massorna inte är avsett för byggnads- eller anläggningsändamål eller > ton/kalenderår om massorna är avsedda för byggnads- eller anläggningsändamål. FMH 90.30

27 Kurs förorenade områden
Åhörarkopior Exempel på dom - M Saken: Trafikverket lämnade in skrivelse till tillsynsmyndigheten där man angav att man planerade att anlägga terrängmodulering med totalt m3 sulfidhaltiga jordmassor. Utfall: Mark- och miljööverdomstolen fann att tillsynsmyndighetens hade fog för sitt beslut att förelägga Trafikverket att ansöka om tillstånd för deponi alternativt att föra massorna till en för ändamålet godkänd deponi

28 Infrastrukturprojekt
Infrastrukturprojekt innebär ofta stora schaktvolymer. Massorna kan beroende på föroreningsinnehåll och tekniska förutsättningar återanvändas på plats, återanvändas inom annan plats eller transporteras till mottagningsanläggning. Provtagning (och anmälan/tillstånd) måste ske oavsett, men strategin kan se olika ut. Materialet kan bestå av: Från befintlig väg: Fyllnadsmassor, vägdikesmassor, asfalt, tjärindränkt makadam Vid nydragning: Lera, överskottsmassor av olika föroreningsgrad, asfalt Äldre asfalt kan ligga under nyare befintlig

29 Infrastrukturprojekt (forts.)
Omfattning av provtagning samt strategi beror av skede i utredning T.ex. förstudie, vägutredning, arbetsplan med MKB, bygghandling, miljökontroll Utförande beror av möjliget till tillfälligt upplag, typ av massor, mottagnings-anläggningens kriterier m.m. Provtagning kan göras inför eller i samband med schakt Byggledare / Byggledare miljö Exempelvis Trafikverket har avtal med mottagningsanläggningar

30 Tjärasfalt Tjärasfalt - fram till 1973 användes bindemedel med stenkolstjära i asfalt Förhöjda PAH-halter Inga krav så länge den ligger kvar Vid rivning krävs provtagning och särskild hantering Riktlinjer från Miljöförvaltningarna i Stockholm, Göteborg och Malmö < 70 mg/kg kan återanvändas fritt i bärlager och slitlager. I denna anges <1000 mg/kg som FA, men senare material från NV anger 300 mg/kg som gräns för FA. Mellan 70 och FA gäller begränsad återanvändning.

31 Inför och under entreprenad
Kurs förorenade områden Åhörarkopior Inför och under entreprenad

32 Inför och under markentreprenad
Kurs förorenade områden Åhörarkopior Inför och under markentreprenad Anmälningar, tillstånd Massbalans Handlingsplan Underlag klassificering av massor Tidigare undersökningar, historiska inventeringar Halter i jord (eller sediment) Lakester för avfallsklassificering Även inventeringar, historisk information. MIFO mm Bygglov/marklov Anmälan om användning av massor Anmälan om schakt i förorenad jord Anmälan miljöfarlig verksamhet

33 Anmälningar och tillstånd
Har alla anmälningar gjorts? För avhjälpandeåtgärd? För återanvändning av massor? Miljöfarlig verksamhet? När görs anmälan? Beakta handläggningstider. Före eller efter upphandling? Vem har anmält? Beställare? Entreprenör? Miljökontrollant?

34 Klassificering och mängdning
Varför klassificering av jord? Bortransport Återanvändning Inom området Annan plats Klassificering av jord kan göras utifrån: Totalhalt av olika ämnen Lakegenskaper Organiskt innehåll etc. Klassificeringen görs efter mottagningsanläggningens kriterier Olika krav på olika mottagningsanläggningar

35 Klassificering och mängdning
Provtagning och klassificering kan göras inför eller i samband med schakt. Ofta krävs kompletterande provtagning och klassificering under entreprenaden – vem utför, hur lång tid? När FU skrivs vet man sällan vilken mottagningsanläggning som ska användas, dvs det underlag som finns i FU kan vara otillräckligt Mängdning av förorenad jord i FU baseras på den provtagning som finns utförd. Enstaka prover - förhållandena kan ändras med första spadtaget. Fullständig klassificering i enhetsvolymer

36 Klassificering och mängdning
Kurs förorenade områden Åhörarkopior Klassificering och mängdning Mängden kan uppskattas på olika sätt, t.ex: Andel provpunkter med en halt överskridande riktvärdet Statistisk metod Interpolation Enhetsvolymer Med betafördelning kan man beskriva osäkerheten i skattningen och beakta subjektiv bedömning från expertis

37 Kurs förorenade områden
Åhörarkopior Hur provta? Rutnätsprovtagning Samlingsprover m3 Provtagning i upplagda ”högar” efter/i samband med schakt Ledningsschakt, längs vägsträckning Var 20 till 50 m Provtagning i schaktbotten- och vägg Kontroll och dokumentation av resthalter i schaktvägg- och schaktbotten I vägledning 1 prov på 200m3, 5 på 2000m3 därefter 1000m3. I vägledning var 50 meter.

38 Hantering av massor på plats
Kurs förorenade områden Åhörarkopior Hantering av massor på plats Lagring Tillfällig? Mellanlagring? Möjlighet till behandling på plats? Är det möjligt och i vilken skala? Är det rimligt? Går det att kvalitetssäkra hanteringen? Föroreningarna (t.ex. metaller och PAH) sitter generellt på de små jordpartiklarna.)

39 Schaktvatten Inläckande eller från ytan(regnvatten)? Vilka mängder?
Hantering? Rening? Infiltration? Till recipient (dagvattennät)? Till spillvattennät? Vilka halter? Vilka rikt- eller jämförvärden? Analysera filtrerat eller ofiltrerat?

40 Kontrollprogram Rikt- eller gränsvärden (mätbara åtgärdsmål, platsspecifikt?) Finns krav på övrig provtagning, omgivningskontroll Krav på utrustning för vattenrening? Krav på dokumentation?

41 Handlingsplan för hantering av schaktmassor
Kurs förorenade områden Åhörarkopior Handlingsplan för hantering av schaktmassor Bör beskriva; Vilka arbeten som kommer utföras Under vilken tidsperiod arbetena kommer utföras Vilka matriser kommer hanteras Vilka mängder ska hanteras Vilka föroreningar som förväntas och i vilka halter Hur provtagning och klassificering av schaktmassor ska ske Hur överskottsmassor ska hanteras Hur ev. tillfällig lagring och transport ska ske Ev. efterkontroller Kontroll av omgivningspåverkan från schaktarbeten Hur dokumentation ska ske I tillsynsvägledn Karta Närområde (skyddsområden) Volymer Användning Beskaffenhet Mottagare Vilka vart Transportavst mm

42 Granska provtagningsplaner
Kurs förorenade områden Åhörarkopior Granska provtagningsplaner Beaktas syftet och förhandskunskapen i val av strategi? Motiveras provtagningsmedium och avgränsning? Vid riktad provtagning – Motiveras provtagningspunkter? Vid sannolikhetsbaserad provtagning – Beskrivs databearbetning? Vad beaktas i konceptuell modell? Föroreningssituation, hydrogeologi, skyddsobjekt, spridning Analysprogram (detektionsgränser, ingående ämnen) Presentation, kartor ofta blandas riktad och slumpmässig provtagning

43 Kurs förorenade områden
Åhörarkopior Projektexempel

44 Ex. 1. ”att vi inte tänkte på det”
En verksamhetsutövare skulle riva en betongbyggnad och behövde samtidigt bygga en väg. Alla maskiner på plats – byggnaden hade rivits. Prov på betongen visade innehålla halter något över ”mindre än ringa risk”. Massorna skulle kunna ha använts till vägen. Anmälan – 6 veckor – då var vägen redan på plats och maskinerna borta. Massorna från byggnaden fick köras till deponi. Konsult kontaktades för provtagning

45 Ex. 2. ”vi planerar i god tid”
En vägsträckning om cirka en kilometer skulle läggas om och i samband med det skulle vattenledningar dras om. Upphandling av arbetet om cirka två månader Provtagning av massorna visade på halter något över ”mindre än ringa risk” Massorna kunde återanvändas inom verksamhetsområdet Allt klart inför upphandlingen

46 Ex. 3. ”jaså, måste man anmäla?”
En verksamhetsutövare hade låtit undersöka jorden på sitt område inför markarbeten Konsult bedömde att sanering inte var nödvändig Halterna var lägre än generella riktvärden för mindre känslig markanvändning, MKM Halterna var dock högre än ”mindre än ringa risk” Undersökningsresultaten kommunicerades med tillsynsmyndigheten Verksamhetsutövaren grävde upp och sålde massorna för att användas till ett vägbygge utan någon anmälan om återanvändning av avfall eller sanering

47 Ex. 4. ”vi gör som vi vill och hoppas att ingen märker nåt”
En entreprenör har tagit på sig ett anläggningsarbete Entreprenören har åtagit sig att ordna allt som rör masshanteringen Överskottsmassor uppstod Massorna undersöktes och visade sig vara förorenade Entreprenören ”tog hand om” problemet genom att sälja massorna till en privat markägare som använde dem till en skogsväg

48 MEN kan ha stor betydelse för den totala kostnaden!
Sammanfattning Masshantering är en komplex fråga som kan ge stora konsekvenser på miljö, tidplan och ekonomi. Frågan måste lyftas i ett tidigt skede. ”Tänk efter före” För att få en mer effektiv och miljömässigt hållbar hantering av schaktmassor behövs förslag på alternativa lösningar för att minska volymer och transporter. Kostnad för miljökontroll ofta låg i förhållande till hanteringskostnader. MEN kan ha stor betydelse för den totala kostnaden!