Psykisk ohälsa bland äldre

En presentation över ämnet: "Psykisk ohälsa bland äldre"— Presentationens avskrift:

1 Psykisk ohälsa bland äldre
Niklas Bjurström

2 Torgny Lindgren om sin moster Hildurs sista tid
Några år senare övertalades hon av mina föräldrar,…., att flytta in till pensionärshemmet. Där skulle hon vara bekymmersfri, serveras lagad mat, slippa städningen, bli duschad varannan dag, ha nära till vissa delar av släkten på kyrkogården och få lyssna till dragspelsmusik och andliga sånger en gång i veckan. Där, på pensionärshemmet kom hon att ägna sig åt två sysslor: sitta på en stol eller ligga i sängen. Från Torgny Lindgrens Minnen Psykisk ohälsa

3 Dagens innehåll

4 Varför äldre och psykisk ohälsa? Vad gör Socialstyrelsen
Utveckla samarbetet mellan huvudmännen och professionerna Olika utvecklingsprojekt Vägar till egenvård

5 Den stora frågan Vems är ansvaret för gruppen över 65 år.
Äldreomsorgen? Första linjens psykiatri – primärvåden? Socialpsykiatrin? Specialistpsykiatrin?

6 Varför är frågan viktig?
30 procent av de över 75 år lider av psykisk ohälsa Andelen ökar med ökad ålder - fler kvinnor än män Gruppen saknas ofta i specialistpsykiatrin Få har en psykiatrisk diagnos 65 års gräns – synlig eller osynlig Brist på psykiatriker, kuratorer och specialistutbildade sjuksköterskor Bristande samverkan externt och internt Mkt läkemedel lite psykoterapi/KBT-terapi Brist på kunskap om psykisk ohälsa i äldreomsorgen Ökad risk för förtidig död med psykisk ohälsa Gruppen ofta osynlig för ”man få ju gilla läget” De saknar företrädare

7 Självmord 45 – 54 år tar 9,1 per kvinnor och 26,8 män sitt liv. 75 + tar 8,7 kvinnor och 34,2 män sitt liv Till dessa siffror ska troligen ett antal oförklarliga olyckor läggas till liksom självsvält bland äldre. Totalt tar livet av sig varje år varav är ålderspensionärer. - Antalet trafikdöda är en 350 och döda i bränder 160

8 Prognos 2003

9 En åldrande befolkning efter Rolf Ohlsson Lunds universitet

10 Uppdrag att stärka de äldres psykiatriska och psykiska vård
Det är inte alltid som man tror En vägledning till personal i primärvården Se tecken och ge rätt stöd En vägledning till socialtjänstens personal Stödja samverkan mellan huvudmännen Vägledning om läkemedelsgenomgångar Kunskapsguiden tillsammans med SKL m fl ST utbildningar i äldrepsykiatri Vägledning för specialistutbildning för vb/usk Omvårdnadslyftet och YH utbildningar om psykisk ohälsa Stödja intressanta satsningar Sprida kunskap och intresse för äldres psykiska ohälsa

11 Projekt som vi stött Kommunicera utan gemensamt språk – Järva psykiatrin Utveckla samarbetet mellan huvudmännen Involvera närstående o volontärer Gävle Inventera om särskilt boende är bra för denna grupp Linköping Äldre psykiatriska team Södra Älvsborg – Borgholm Psykoterapi för äldre – en väg att finna acceptans Psykiatri Södra Stockholm Inventera målgruppen Falkenberg - Laholm Utbildningssatsningar t.ex. Uppsala o Östergötland Utbildning motiverande samtal Gävleborg Utgivande av boken Äldrepsykiatri – Svenska Psykiatriska Föreningen HÄLP – projektet – KI och SKL

12 Syftet med vägledningarna
De ska ses som en start att lyfta området. Kunna se psykisk ohälsa och ta de kontakter som behövs – äldreomsorgen Men det kräver samverkan Kunna upptäcka psykisk ohälsa men även diagnosticera och behandla – primärvården. Utveckla samverkan mellan huvudmän och utveckla samarbetet mellan professioner.

13 Men även inspirera till utveckling
Öka den psykiatriska kompetensen inom primärvården – fler kuratorer – psykologer och psykiatriker Skapa team med olika professioner kanske olika huvudmän Utveckla samordnare med stärkt kompetens i psykiatri (care manager)

14 Framgångsfaktorer för samverkan
Bygg upp samverkanskompetens Identifiera det som underlättar samverkan Understöd det som främjar samverkan Identifiera det som försvårar samverkan Planera för att motverka det som försvårar samverkan Följ upp hur det går

15 Samverkansavtal Nya krav i HSL o SoL sedan 2010
Skapa gemensamma mål och riktlinjer – prioriteringar Ansvarsfördelning Läkemedelsfrågor Rutiner i arbetet Skapa en sammanhållen vårdkedja Samordnade vårdplaner för enskilda Få med brukarorganisationerna Uppföljning Hur tvister ska lösas Kräver avtalet resurser för genomförandet?

16 Utvecklingsområden Uppmärksamma olika gruppers specifika behov Äldre
Funktionshindrade Missbrukare Utlandsfödda Involvera äldreomsorgen och primärvården i avtalen

17 Men vad krävs utöver avtal
Hur få avtalen att bli levande dokument? Se nyttan med samverkan – från äldreboen- det till vårdcentralen och vidare till specialistpsykiatrin Minska konflikterna – se över resurserna Hur avveckla 65 års-gränsen in med socialpsykiatrins kompetens i äldreomsorgen

18 Vad kan göras Uppsökande verksamhet
Inventera gruppen med psykisk ohälsa Utveckla samarbetet mellan huvudmännen Bryta social isolering – självhjälpsgrupper t ex när man blivit änkling eller vid svår sjukdom Akersmodellen - patientutbildning Tillgång till kognitiva hjälpmedel Ge distriktsläkarna tid

19 Exempel på vad som kan göras
Utbildning: med syfte att ge kunskap – skapa trygga möten – kunna lyssna och koppla in andra resurser när det behövs. Handledning med tid för reflektion Psykiatriteam Krisstöd till personal *Våga prata – Cullberg. (Vid dödsfall) *Våga ta vara på det roliga

20 ”I never thought I’d end up alone”.
Carolyn Cassady i”Love always, Carolyn” film av Malin Korkeasalo och Maria Ramström