RDA i Sverige Katarina Synnermark Olle Johansson RDA-redaktionen Kungliga biblioteket 2018-09-19.

En presentation över ämnet: "RDA i Sverige Katarina Synnermark Olle Johansson RDA-redaktionen Kungliga biblioteket 2018-09-19."— Presentationens avskrift:

1 RDA i Sverige Katarina Synnermark Olle Johansson RDA-redaktionen Kungliga biblioteket

2 Bakgrund 2006 Nationella katalogiseringskommittén svarar på RDA-remissen 2012 Beslut av Riksbibliotekarien att gå över till RDA Förberedelsearbete av en nationell arbetsgrupp ”RÅ” (= Resursbeskrivning och Åtkomst) 2006 Nationella katalogiseringskommittén svarar på RDA-remissen. Fotnot: Den svenska katalogiseringskommittén leddes vid den här tiden av Anders Cato, numera på Kulturstyrelsen i Danmark. 2012 Beslut av Riksbibliotekarien att gå över till RDA Förberedelsearbete av en nationell arbetsgrupp ”RÅ” (= Resursbeskrivning och Åtkomst). RÅ-gruppen bestod av representanter från KB, Bibliotekstjänst, Lunds UB, Bibliotekshögskolan samt Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), tidigare Talboks- och punktskriftsbiblioteket.

3 Bakgrund Två nationella databaser Libris (samkatalog)
MARC21 AACR2/KRS Svensk mediedatabas (SMDB) Eget format IASA Cataloguing Rules Libris är en samkatalog för Kungliga biblioteket, universitets- och högskolebibliotek, specialbibliotek och ett växande antal folkbibliotek. Formatet är MARC21 och fram till RDA-övergången har man använt KRS, som är den svenska versionen av AACR2. SMDB är en databas skapad år 2005 av Statens ljud- och bildarkiv – som år 2009 slogs samman med Kungliga biblioteket – för audiovisuellt material, huvudsakligen för material som inkommit via pliktexemplarslagen. SMDB är framtagen av SLBA och formatet är eget. Fram till RDA-övergången har man använt en svensk bearbetning av The IASA Cataloguing Rules, som är en utbyggnad av AACR2 när det gäller framför allt ljudinspelningar. IASA-reglerna publicerades Redaktör var Mary Miliano, National Film and Sound Archive, Australien. I redaktionsgruppen ingick bl a Elsebeth Kirring från Statsbiblioteket i Århus och jag själv.

4 Libris Innehåller metadata om KB:s samlingar
(huvudsakligen tryckta medier – de svenska pliktexemplaren + förvärv) samt de medverkande bibliotekens samlingar, vilka inkluderar AV-material Libris innehåller metadata om KB:s samlingar (huvudsakligen tryckta medier – de svenska pliktexemplaren + förvärv) samt de medverkande bibliotekens samlingar, vilka inkluderar AV-material.

5 Svensk mediedatabas (SMDB)
Nationell databas för KB:s samlingar av AV-material (pliktexemplar + förvärv) Radio, TV, fonogram, film/video och multimedier (datorspel) Egenutvecklat system Eget format kompatibelt med MARC21 Fritextdatabas, Open Text Svensk mediedatabas är den nationella databasen för radio, TV, fonogram, film/video och multimedier (datorspel), huvudsakligen för material som inkommit via pliktexemplarslagen. Endast KB registrerar/katalogiserar i SMDB. Metadatan är fritt tillgänglig men själva innehållet är endast tillgängligt för forskning, i KB:s lokaler i Humlegården, Stockholm, eller vid någon av våra drygt 40 fjärrlåneinstitutioner i Sverige. Vi lånar även ut till Nasjonalbiblioteket både i Oslo och Mo i Rana liksom till Det Kongelige Bibliotek i Köpenhamn och Århus. Däremot inget regelbundet utbyte med Finland och Island. Drygt hälften av samlingarna på ca 9 miljoner timmar är digitaliserat och direkt tillgängligt via gränssnittet i KB:s lokaler i Humlegården, Stockholm. SMDB är framtaget av SLBA och formatet är eget, men kompatibelt med MARC.

6 Svensk mediedatabas (SMDB)
FRBR i förenklad form Möjlighet att länka olika manifestationer till samma verk/uttryck (=work/expression) Övergången till RDA blev smidigare och gav bättre resultat Formatet bygger på en förenklad form av FRBR och gör det möjligt att länka olika manifestationer till samma verk/uttryck. Övergången till RDA blev smidigare och gav bättre resultat.

7 Svensk mediedatabas (SMDB)
Många manifestationer (=utgåvor) med samma innehåll Kungliga biblioteket har många manifestationer (=utgåvor) med samma innehåll i samlingarna. Här ser vi en kappsäck med filmer som bygger på Astrid Lindgrens verk och en bilaga till julklappsutgåvan av Disneys Snövit som innehåller filmen på Blu-ray, DVD, en presentbok och de sju små dvärgarna som gosedjur (bilagan på bilden).

8 Svensk mediedatabas (SMDB)
Katalogposter (innehålls- och bärarposter) och länkning Innehållspost Titel / Upphov Namn Ämne etc. Delpost 1 Vanligen består en katalogpost av en innehållspost med en integrerad bärarpost. Den först katalogiserade resursen beskrivs i innehållsposten med integrerad bärarpost, och följande utgåvor beskrivs i bärarposter som länkas till den innehållsliga posten, förutsatt att innehållet är detsamma, eller har mindre avvikelser. Förenklat kan man säga att verk/uttryck beskrivs I innehållsposten och manifestation/exemplar i bärarposterna. För beskrivning av delar av ett verk, t ex spår på en CD, eller kortfilmer på en DVD-utgåva, skapar vi delposter i innehållsposten. Varje del kan katalogiseras på en mycket djup nivå, med kompositörer, textförfattare, medverkande, inspelningsfakta, klassifikation, ämnesord osv., om man har tid och resurser. Innehållsposten kan innehålla ett valfritt antal delposter. Delposter gör innehållsposten tydlig och begriplig. En bärarpost för en digitala studiekopia framställd internt länkas också till innehållsposten. Genom detta förfarande knyter vi ihop olika utgåvor och versioner, med resultatet att man får en träff i träfflistan när man söker på en titel, i stället för ett antal träffar. Det gör det lättare för slutanvändaren att navigera. Delpost 2 osv. Bärarpost LP Bärarpost CD Bärarpost Digital ljudfil

9 Svensk mediedatabas (SMDB)
Box med tre musikalbum på CD Innehållspost Albumtitel 1 Boxfält Innehållspost Albumtitel 2 Boxfält Innehållspost Albumtitel 3 Boxfält Bärarpost CD Bärarpost CD Bärarpost CD När olika verk ges ut tillsammans, som är fallet med vissa s.k. boxar, eller paket (kits) är det möjligt att beskriva varje verk (dvs. album, filmer osv. utgivna på separata bärare) för sig, i separata katalogposter, och länka posterna till varandra. Posterna knyts ihop genom boxfältet som anges identiskt i resp. innehållspost med titel, upphov osv. Kataloginformationen om resp. verk ges alltså i separata poster, vilket gör den lättare att tolka.

10 Exempel: Katalogpost över ett album utgivet separat, i en serie samt i box
Här ett exempel på en katalogpost för ett fonogram utgivet separat, i en serie och i en box. Boxfältet visar boxutgåvans titel, upphov, utgivningsår, omfång och tekniskt format. Översikten av bärarposterna visar de olika utgåvorna av albumet Kiss and tell. Om man klickar på boxtiteln får man en träfflista med albumen utgivna i boxen. (Om man klickar på serietiteln får man en träfflista med alla album utgivna i serien ”3 original albums classics”.)

11 Exempel: Översikt av de tre albumen utgivna tillsammans i boxen 3 original classics / Sahara Hotnights

12 RDA-projektet Startade i maj 2014
5-6 projektmedlemmar från Kungliga biblioteket Experter på monografier, seriella produktioner, kartor och bilder, auktoritetsarbete och AV-medier Styrgrupp bestående av chefer för katalogiserande enheter SRDA-projektet startade i maj 2014, och hade sammanlagt 6 projektmedlemmar från Kungliga biblioteket. Gruppen bestod av experter på monografier, seriella produktioner, kartor och bilder, auktoritetsarbete och AV-medier. Projektet leddes av en styrgrupp bestående av chefer för de katalogiserande enheterna.

13 RDA-projektets medlemmar
Projektmedlemmar från vänster: Pär Öberg (Nationalbibliografin) Eva Abrahamsson (Nationalbibliografin, deltog i projektet fram till juni 2016). Solveig von Essen (Enheten för handskrifter, kartor och bilder) Katarina Chorell (Enheten för Metadata och systemstöd, deltog i projektet under 2016) Katarina Synnermark (projektledare, Enheten för metadata och systemstöd) Olle Johansson (Enheten för metadata och systemstöd)

14 RDA-projektet Uppgifter
Kartlägga svensk katalogiseringspraxis (AACR2/KRS, IASA) Studera existerande RDA-praxis i RDA Toolkit: British Library (BL), Library of Congress (LC), det tyskspråkiga området (D-A-C-H AWR), Music Libraries Association (MLA) Föreslå svensk praxis för RDA i Libris och SMDB Informera om och utbilda i RDA Publicera katalogiseringsanvisningar på KB:s webbplats

15 RDA-projektet Förberedelser
Läsa RDA Toolkit: Läsa ”Maxwell’s Handbook for RDA” Maxwell innehåller många MARC-exempel, vilket vi har haft stor glädje av, men det har några år på nacken nu.

16 RDA i MARC21 and SMDB MARC21 (Libris) SMDB
Övergång till RDA i existerande databasformat MARC21 (Libris) SMDB

17 Aktiviteter 2016 31 mars: Presentation av föreslagen svensk praxis för KB och vissa bibliotek i KB:s hörsal – remisstid fram till maj 9-10 maj: Selmathon – nationell s.k. hackaton (Beskriva verk, uttryck och manifestationer av Selma Lagerlöf i RIMMF) Maj-juni: Revision av föreslagen svensk praxis efter synpunkter Juni: Beslut av styrgruppen om svensk praxis 10 juni: Nationell presentation på webben av svensk praxis I framtagandet av svensk praxis tog RDA-projektet hjälp av experter inom KB och kollegor från andra bibliotek/institutioner, huvudsakligen Musik- och teaterbiblioteket (MTB) och Myndigheten för tillgängliga medier (MTM), tidigare Talboks- och punktskriftsbiblioteket (TPB). Carina Aris bibliotek var behjälpligt med danstermer. Remissen gick ut till alla katalogisatörer på KB och till följande externa institutioner: BTJ, Umeå UB, Uppsala UB, Lunds UB, Stockholms UB, MTB, MTM, Bibliotekshögskolan i Borås samt Carina Aris bibliotek. Selmathon (jfr Jane-athon) genomfördes med hjälp av Gordon Dunsire, Deborah och Richard Fritz. Även Judy Kuhagen deltog. Första dagen var för KB-anställda, andra dagen för katalogisatörer från andra svenska bibliotek. Väldigt mycket arbete med förberedelser. Vi fick välkommen hjälp av Viktoria Lundborg, MSS. Evenemanget var mycket uppskattat. Databasen RIMMF – RDA In Many Metadata Formats – är specialbyggd för RDA, så man ser tydligt hur bra RDA fungerar i rätt datamiljö. I maj-juni reviderade vi vår praxis efter synpunkter I juni fattade styrgruppen beslut om svensk praxis Den 10 juni presenterade vi vår svenska praxis på KB:s webbplats.

18 Aktiviteter 2016 Hösten 2016 publiceras Anvisningar för katalogisering (RDA) Nov-dec håller RDA-projektets medlemmar sex föredrag om FRBR och RDA för katalogisatörerna på KB och de bibliotek som hjälpt till med praxisen Föredragen filmas och läggs ut på webben Svenska termer i RDA Registry: RDA Element Sets och Value Vocabularies I december 2016 publiceras en updaterad version av svensk praxis Hösten 2016 publiceras Anvisningar för katalogisering (RDA) internt på KB:s webbplats. Vi håller sex föredrag om FRBR och RDA i KB:s hörsal för för katalogisatörerna på KB och de bibliotek som hjälpt till med praxisen. Föredragen filmas och läggs ut på webben (länken görs känd endast för dem som deltagit) Vi lägger in ett antal svenska termer i RDA Registry med hjälp av Viktoria Lundborg, svenska labels för RDA Elements sets och value vocabularies, via sajten Open Metadata Registry. Termerna är huvudsakligen hämtade från vår svenska översättning av RDA Glossary. Gordon Dunsire skickade tabeller som vi fyllde i och skickade tillbaka, han skötte allt tekniskt. Arbetet är inte färdigt, och många termer har tillkommit sedan dess, t ex Agent. I december 2016 publiceras en uppdaterad version av svensk praxis på webben.

19 Skärmdump från RDA Registry
Skärmdump från RDA Registry. Den är omfattande och vi har bara hunnit med att översätta vissa delar av den. Men det är RDA Registry vi kommer att satsa på att översätta, snarare än RDA Glossary.

20 RDA-redaktionen 2017- Vi i RDA-redaktionen startade vårt arbete i januari 2017: Katarina Synnermark och Olle Johansson.

21 Aktiviteter 2017 KB gick över till primärkatalogisering enligt RDA i februari 2017 – därefter regelbundna möten med katalogiserande enheter Övriga bibliotek i Sverige väljer själva tid för övergång Svensk praxis i RDA Toolkit i april 2017-versionen: Kungliga Biblioteket Svensk Praxis (KB SP) De sex föredragen om RDA har uppdaterats och spelats in på nytt. Publiceras på webben i juni månad April 2017 – KB erbjuder offentligt finansierade svenska bibliotek RDA Toolkit kostnadsfritt via en nationell prenumeration – åtminstone under hela 2017 KB gick över till primärkatalogisering enligt RDA i februari KB:s övergång till RDA gäller de flesta materialtyper. Undantag: musiknoter, äldre tryck, tidningar. Under våren har RDA-redaktionen haft regelbundna möten med katalogiserande enheter. Principiella frågor tas upp i KB:s bibliografiska råd. Övriga bibliotek i Sverige väljer själva tid för övergång – dock måste man gå över när Libris XL har ersatt nuvarande katalogiseringsklient Voyager. Vi fick in svensk praxis i RDA Toolkit i april 2017-versionen: Kungliga Biblioteket Svensk Praxis (KB SP) De sex föredragen om RDA har uppdaterats och spelats in på nytt. De kommer att publiceras på webben juni. KB har nu gått ut med ett erbjudande till offentligt finansierade svenska bibliotek om att tillhandahålla RDA Toolkit kostnadsfritt via en nationell prenumeration – åtminstone under hela 2017. Nu har de bibliotek som har anmält sig tillgång till Toolkit.

22 Svensk praxis Tar ställning till regler som skiljer sig från nuvarande praxis (AACR2/KRS, IASA) Praxis för alternativa regler, valfria tillägg och valfria uteslutningar i RDA (=alternative rules, optional additions and omissions) Svenska avvikelser från RDA (t ex källor för AV-medier) Existerande internationell praxis har konsulterats: BL, LC, DACH, MLA Målet har varit att komma så nära internationell praxis som möjligt Anger vilka element som är obligatoriska i Libris och SMDB, förutom kärnelementen (=core elements) i RDA Tar ställning till regler som skiljer sig från nuvarande praxis (AACR2/KRS, IASA). Praxis för alternativa regler, valfria tillägg och valfria uteslutningar i RDA (=alternative rules, optional additions and omissions). Svenska avvikelser från RDA (t ex källor för AV-medier – följer IASA Cataloguing Rules, som säger att hela den utgivna resursen är godkänd källa, utan prioritetsordning). Existerande internationell praxis har konsulterats: BL, LC, DACH, MLA. Målet har varit att komma så nära internationell praxis som möjligt. Anger vilka element som är obligatoriska i Libris och SMDB, förutom kärnelementen (=core elements) i RDA.

23 RDA på svenska Följande finns på svenska: Svensk praxis
Ordlista (=Glossary) års version Anvisningar för katalogisering enl. RDA inkl. arbetsflöden på KB:s webbplats En sammanfattning av de viktigaste skillnaderna mellan RDA och AACR2/KRS: “Vad är nytt I RDA?” RDA Registry (delvis) men RDA Toolkit kommer inte att översättas till svenska i sin helhet Följande finns på svenska: Svensk praxis (på KB:s webbplats i fullständig version och i RDA Toolkit i reducerad form utan exempel). Ordlista (=Glossary) års version Ordlistan har ökat i omfång i en sådan takt att vi inte har haft möjlighet att uppdatera den. Anvisningar för katalogisering enligt RDA i Libris på KB:s webbplats. De inkluderar följande arbetsflöden: tryckta monografier, stillbilder, handskrifter, kartor och samlingsposter. Under arbete: seriella publikationer. Under hösten kommer vi att ta fram arbetsflöden för katalogisering i Libris av video, fonogram, datorspel och musiknoter. Anvisningar för katalogisering enligt RDA i SMDB finns internt. En sammanfattning av de viktigaste skillnaderna mellan RDA och AACR2/KRS: “Vad är nytt I RDA?” Delar av RDA Registry MEN RDA Toolkit kommer inte att översättas till svenska i sin helhet.

24 RDA på svenska Följande kommer att finnas på svenska:
Appendix I: Relationsbeteckningar (=relationship designators): relationer mellan en resurs och personer, familjer/släkter och institutioner (=agents) knutna till resursen Tillämpas ej för närvarande. Relationer anges i bibliografiska poster med hjälp av funktionskoderna i MARC21 och funktionsbeteckningar i SMDB Appendix J: Relationsbeteckningar: relationer mellan verk, uttryck, manifestationer och exemplar Tillämpas ej för närvarande. Relationer anges i bibliografiska poster med hjälp av anmärkningar, auktoriserade sökingångar utan relationsbeteckningar eller med länkfält. Följande kommer att finnas på svenska: Appendix I: Relationsbeteckningar (=relationship designators): relationer mellan en resurs och personer, familjer/släkter och institutioner (=agents) knutna till resursen Tillämpas ej för närvarande. Relationer anges i bibliografiska poster med hjälp av funktionskoderna i MARC21 och funktionsbeteckningar i SMDB Appendix J: Relationsbeteckningar: relationer mellan verk, uttryck, manifestationer och exemplar Tillämpas ej för närvarande. Relationer anges i bibliografiska poster med hjälp av anmärkningar, auktoriserade sökingångar utan relationsbeteckningar eller med länkfält.

25 RDA på svenska Följande kommer att finnas på svenska:
Appendix K: Relationsbeteckningar: relationer mellan personer, familjer/släkter och institutioner (=agents) Tillämpas ej för närvarande. Vid behov anges relationer i auktoritetsposten. Appendix M: Relationsbeteckningar: ämnesrelationer Tillämpas ej för närvarande. Appendix K: Relationsbeteckningar: relationer mellan personer, familjer/släkter och institutioner (=agents) Tillämpas ej för närvarande. Vid behov anges relationer i auktoritetsposten. Appendix M: Relationsbeteckningar: ämnesrelationer Tillämpas ej. Vi avvaktar med relationsbeteckningar enligt RDA av två skäl: Dels är det svårt att använda den stora mängd relationsbeteckningar som förekommer i appendixarna. Ibland skulle det krävas en doktorsgrad i litteraturvetenskap, musikvetenskap osv. för att kunna veta vilka relationer som ska anges. Dels är det besvärligt att lägga in relationsbeteckningar i MARC21, eftersom de måste skrivas in för hand. Risken för felskrivning är stor, och en felskriven relation är inte maskinellt läsbar.

26 RDA-aktiviteter framöver
Terminologigrupp inom KB Bildande av nationell RDA-kommitté hösten 2017 Intern presentation av IFLA-LRM-modellen hösten 2017 Samarbete med Libris XL Användardag för Libris XL hösten 2017 Terminologigrupp inom KB: arbetar med att jämka ihop termer från FRBR, RDA och Bibframe med i Libris XL. Vi planerar att bilda en nationell RDA-kommitté under hösten 2017. Vi kommer att hålla en presentation av IFLA-LRM-modellen hösten 2017 för KB:s personal. Fortsatt samarbete med Libris XL. Det kommer att hållas en användardag för Libris XL under hösten 2017.

27 RDA-aktiviteter framöver
Voyager byts ut mot Libris XL Övergång till RDA i Libris XL under 2018? Information om arbetet med Libris XL publiceras på Librisbloggen: Internationellt Fortsatt deltagande i EURIG, ALA, IFLA Voyager byts ut mot Libris XL (datum saknas). Övergång till RDA i Libris XL under 2018? Information om arbetet med Libris XL publiceras på Librisbloggen. Det internationella engagemanget fortsätter förstås i EURIG, ALA och IFLA i mån av tid och resurser.

28 Libris XL Formatet i Libris XL bygger i huvudsak på BIBFRAME 2.0, kompletterat med element från andra modeller, exempelvis Schema.org, i syfte att maximera återanvändbarhet och för att garantera att vi inte förlorar data i konvertering id.kb.se är en tjänst under utveckling som tillgängliggör de grundstenar Kungliga biblioteket använder för att publicera strukturerad, länkad data. Här finns gemensamma definitioner och begrepp som hjälper till att samordna beskrivningar av vårt material

29 Libris XL Exempel på byggstenar i id.kb.se är ämnesord,
som länkar till id.loc.gov om det finns motsvarande ämnesord i Library of Congress Subject Headings (LCSH) Exempel på ämnesord: länk till - >

30

31

32 SMDB – id.kb.se Länkning mellan genre-formtermer i SMDB och id.kb.se. Man ställer sig i genre-form-fältet, skriver början på den term man vill ha och väljer rätt rad.

33 SMDB – id.kb.se Termen läggs in i klartext tillsammans med en länk i URI-fältet till id.kb.se.

34 Problem och utmaningar
Begränsade personella resurser för projektet (2,2 tjänster + 1 tjänst år 2016) Begränsade resurser för RDA-redaktionen (knappt 2 tjänster) Korta betänketider vid uppdateringar av RDA Vi behöver mer kontakt med andra länder (inte minst i Norden) om svåra frågor, t ex compilations and collaborations RDA är tänkt för en annan miljö än MARC21 – fungerar bättre i SMDB. Fördelarna med RDA kommer att visa sig i Libris XL Exempel på detaljer i RDA som har diskuterats ingående: Förkortningar Record kontra transcribe Utgivningsår – när ska det anges inom klammer? Importerade poster – RDA eller ej Begränsade personella resurser för projektet (2,2 tjänster + 1 tjänst år 2016). Begränsade resurser för RDA-redaktionen (knappt 2 tjänster) – svårt att hinna engagera sig i t ex Editorial Committee inom EURIG. Korta betänketider vid uppdateringar av RDA – svårt att hinna uppdatera dokumenten, inte minst ordlistan (RDA glossary). Vi behöver mer kontakt med andra länder (inte minst i Norden) om svåra frågor, t ex compilations and collaborations. RDA är tänkt för en annan miljö än MARC21 – fungerar bättre i SMDB. Fördelarna med RDA kommer att visa sig i Libris XL. Exempel på detaljer i RDA som har diskuterats ingående: Förkortningar Record kontra transcribe Utgivningsår – när ska det anges inom klammer? Importerade poster – RDA eller ej

35 RDA Toolkit framöver I april 2018 släpps nya RDA Toolkit
omstrukturerad, omdesignad version bygger på FRBR-LRM -> IFLA-LRM ny konceptuell modell konsolidering av FRBR, FRAD och FRSAD The 3R Project (=RDA Toolkit Restructure and Redesign) I april 2018 släpps nya RDA Toolkit i en omstrukturerad, omdesignad version. Den bygger på FRBR-LRM -> IFLA-LRM, en ny konceptuell modell som är en konsolidering av FRBR, FRAD och FRSAD. The 3R Project (=RDA Toolkit Restructure and Redesign).

36 IFLA-LRM IFLA Library Reference Model
Presentation av Kathy Glennan, jan 2017: Väntar på godkännande av IFLA Committee on Standards

37 RDA i Sverige All information om RDA i Sverige finns på KB:s webbplats: Frågor till RDA-redaktionen:

38 Tack för uppmärksamheten! Frågor? Olle Johansson olle.johansson@kb.se
RDA i Sverige Tack för uppmärksamheten! Frågor? Olle Johansson