Manus Kultur i ögonhöjd-programmet generellt

En presentation över ämnet: "Manus Kultur i ögonhöjd-programmet generellt"— Presentationens avskrift:

1 Manus Kultur i ögonhöjd-programmet generellt
I november 2013 beslutade kommunfullmäktige om ett reviderat barn- och ungdomskulturprogram, Kultur i ögonhöjd för, med och av barn och unga. Den bygger på den tidigare versionen av Kultur i ögonhöjd och har fått ett delvis nytt upplägg efter att stadens arbete med Kultur i ögonhöjd har utvärderats. Programmet innebär att alla barn i staden, oavsett förutsättningar eller uppväxtvillkor, ska kunna ta del av ett professionellt kulturliv och själva få uttrycka sig, på egen hand och tillsammans med professionella vuxna. Även stadens fysiska miljöer där barn och unga vistas omfattas av programmet. Det innebär också att barn och unga ska ha möjlighet att påverka sina kultur- och fritidsaktiviteter och de miljöer de vistas i.

2 Kultur i ögonhöjd bygger på
FN:s barnkonvention Förskolans styrdokument Grund- och gymnasieskolans styrdokument Nationella ungdomspolitiken Vision 2030 Kulturvisionen Kultur i ögonhöjd utgår ifrån stadens styrdokument som rör barn, ungdomar, kultur och delaktighet. Det innebär att programmet lyfter fram och synliggör de kultur- och delaktighetsuppdrag staden redan har. Att arbeta utifrån Kultur i ögonhöjd bidrar till att stadens medarbetare kan nå målen för sina verksamheter.

3 ”Konventionsstaterna skall respektera och främja barnets rätt att till fullo delta i det kulturella och konstnärliga livet och skall uppmuntra tillhandahållandet av lämpliga och lika möjligheter för kulturell och konstnärlig verksamhet samt för rekreations- och fritidsverksamhet.” Ur FN:s barnkonvention FN:s konvention om barnets rättigheter stadgar bland annat barns rätt att på olika sätt få uttrycka sig, vara delaktiga, få skapa och ta del av kultur och konst. Den här texten är hämtad från Artikel 31 i FN:s konvention om barnets rättigheter. Den som arbetar utifrån målen i Kultur i ögonhöjd arbetar även utifrån Barnkonventionen.

4 Kultur för, med och av barn och unga
Kultur gjord av vuxna som föreställningar, böcker eller film. Med Kultur som görs tillsammans med vuxna i t.ex. Kulturskolan, på workshops och festivaler. Av Barns och ungas egna uttryck som lek, pyssel eller egna låtar. Kultur för, med och av barn och unga är olika aspekter av kultur. Var och en av de olika typerna är lika viktiga och ska vara utgångspunkten för alla i staden som berörs av programmets mål. Gränserna mellan den offentligt stödda konsten och kulturen, den kommersiella kulturen och ungdomskulturen är inte givna utan är i praktiken sammanflätade med varandra.

5 Mål 1 Alla barn och unga i Stockholm har god och likvärdig tillgång till professionella kulturupplevelser. Alla barn och unga i Stockholm har goda och likvärdiga möjligheter till eget skapande tillsammans med professionella vuxna och på egna villkor. Sätt att mäta Andel barn och unga som anser att de kan gå på kulturarrangemang som de upplever som attraktiva. Andel barn och unga som anser att de deltar i kulturverksamheter som de upplever som attraktiva. Kultur i ögonhöjd omfattar fem olika mål. Målen ska arbetas in i verksamhetsplanen och årligen följas upp i stadens styrsystem. Till varje mål finns förslag på indikatorer som kan användas för att mäta utfallet. I slutet av programmets basfolder finns en samlad översikt över vem som berörs av vilka mål.

6 Mål 1 Sätt att mäta (forts)
Antal kulturprogram som erbjuds barn och unga. Antal nämnder och bolagsstyrelser som har utformat handlingsplaner för sitt kulturarbete för, med och av barn och unga. Andel föräldrar som är nöjda med det kulturutbud som erbjuds deras barn i förskolan, skolan och på fritiden. Målet omfattar alla berörda nämnder och bolags-styrelser.

7 Mål 2 Kultur, estetik och eget skapande är en integrerad del i lärandet.
Sätt att mäta Antal förskolor respektive skolor som i sina ordinarie arbetsplaner fört in sitt kulturarbete för, med och av barn och unga. Andel elever som tar del av ett utbud av professionella kulturutövare i förskolan. Målet berör alla stadsdelsnämnder och utbildningsnämnden.

8 Mål 3 Barn och unga har inflytande över och delaktighet i sitt eget kulturliv. Sätt att mäta Andel barn och unga som upplever att de kan påverka sina kultur- och fritidsaktiviteter. Målet berör kulturnämnden, utbildningsnämnden och stadsdelsnämnderna. Utvärderingen visar på en stor variation vad gäller stadens olika verksamheters förmåga att lyssna på barn och ungdomar och göra de delaktiga. Fritidssektorn visar överlag på att ha god insikt i delaktighetsfrågor. Ställs frågan istället till barnen svarar de att det sällan är någon som lyssnar till deras idéer, utom i grundskolan, när det rör den statliga kultursatsningen Skapande skola.

9 Mål 4 Barns och ungdomars behov beaktas vad gäller de fysiska miljöer där barn vistas. Sätt att mäta Antal utförda barnkonsekvensanalyser i dialog med barn och unga. Synbara resultat av barnkonsekvensanalyserna i slutförda projekt. Andel barn och unga som upplever stadens rum som trygga och kreativa. Detta är ett nytt mål och berör de nämnder och bolagsstyrelser som har ansvar för stadsplanering och byggda miljöer där barn och ungdomar vistas. I en tid då Stockholm växer är det än mer angeläget att ta hänsyn till barns behov och olika förutsättningar.

10 Mål 4 (forts) Målet berör följande: Exploateringsnämnden
Fastighetsnämnden Idrottsnämnden Kulturnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Stadsbyggnadsnämnden Stadsdelsnämnderna Trafiknämnden Utbildningsnämnden Familjebostäder Svenska Bostäder SISAB Stockholmshem

11 Mål 5 Staden stödjer ungas entreprenörskap inom kultur och media.
Sätt att mäta Andel unga som fått del av kulturstöd för unga eller föreningsbidrag. Andel unga som erbjudits praktik och eller sommar-jobb inom kultur och media i staden. Målet berör idrottsnämnden, kulturnämnden, stadsdelsnämnderna och utbildningsnämnden.

12 GEMENSAMT ANSVAR – OLIKA ROLLER
Stadsdelsnämnderna Ansvarar för att det finns platser, lokaler, personal och verksamhet inom förskole- och fritidsverksamheten där barn och unga kan möta det professionella kulturlivet och utöva eget skapande. Alla som arbetar med barn och unga i Stockholm har ett gemensamt ansvar för att nå målen Kultur i ögonhöjd, men vi har olika roller och ansvarsområden. Detta exempel gäller stadsdelsnämnderna. Utbildningsnämnden har motsvarande ansvar inom skolans ram för att tillgodose barns kulturmöten och eget skapande.

13 OLIKA ROLLER (forts ) Utbildningsnämnden, kulturnämnden och stadsdelsnämnderna Ansvarar tillsammans för att skapa strukturer för dialog och samverkan mellan förskolan, grundskolan, gymnasiet och det professionella kulturlivet, bland annat genom Kulan.

14 OLIKA ROLLER (forts) Alla berörda nämnder och bolagsstyrelser ansvarar för att främja ett barn- och ungdomsperspektiv vad gäller beslut, planering och resursfördelning som rör de miljöer där barn och unga vistas, såväl ute som inne.

15 ALLA Ansvarar för att utveckla former för att stärka barns och ungas delaktighet och inflytande. Sid 15

16 Kommit olika långt inom staden Eldsjälsburet – sårbart
RESULTAT UTVÄRDERING Kommit olika långt inom staden Eldsjälsburet – sårbart Kulturarbetet synligare i verksamhetsplaneringen Mer kultur och delaktighet med på dagordningar Medarbetarna stärkts i sitt kulturarbete Den reviderade kulturprogrammet bygger på den utvärdering som gjorts. Ca 130 av stadens medarbetare tillfrågades i enkäter och fokusgrupper om sitt arbete med Kultur i ögonhöjd. Utvärderingen visade att arbetet har kommit olika långt i staden och att det skiljer sig kraftigt åt. Där utvecklingen gått framåt har arbetet i stor utsträckning drivits på av engagerade eldsjälar och inte burits upp av fasta strukturer och tydliga uppdragsbeskrivningar. Planen har stärkt medarbetarna i arbetet med barns rättigheter, lyft fram kultur och delaktighet på dagordningar och i verksamhetsplanering. Den har också inspirerat till nya sätt att tänka och till nya samarbeten. Tre år bedöms vara för kort tid för att implementera planen i de olika målgruppernas verksamheter.

17 Att målen upplevs som relevanta för verksamheten
FRAMGÅNGSFAKTORER Ledningens stöd Att målen upplevs som relevanta för verksamheten Tydligt uppdrag för samordningspersonen Tid för reflektion Tydliga nämndmål och aktiviteter Strukturer för samordning och nätverk Resultaten från utvärderingen ligger till grund för det nya programmets utformning. Inte minst utifrån vilka framgångsfaktorerna har varit. I de verksamheter där ledningen har prioriterat att utveckla arbetet med kultur för, med och av barn och unga, har framsteg gjorts. Bara genom att sätta av tid för att reflektera kring målen blir det möjligt att förstå hur uppdraget är relevant för verksamheten. Upplevs målen som abstrakta och svårbegripliga är det omöjligt att arbeta utifrån dem. Utvärderingen visade att målen måste ha en konkret innebörd för medarbetaren för att kunna omsättas i praktiken. Ytterligare en framgångsfaktor är att styrningen är genomtänkt med tydliga nämndmål kopplade till förväntat resultat och mätbara aktiviteter. Ett framgångsrikt arbete kräver också att nätverk och strukturer för kunskapsutbyten etableras, såväl inom den egna verksamheten som med andra delar av staden. Att ta del av goda exempel och andras utmaningar är helt centralt för att få ökad kunskap. Inte minst är det avgörande att verksamhetens samordningsperson har tillgång till nätverk med tid och mandat avsatt i sin tjänst för att främja arbetet.

18 Förvaltningar och bolag ansvarar för att implementera programmet.
IMPLEMENTERING Förvaltningar och bolag ansvarar för att implementera programmet. Cheferna leder arbetet Samordningspersonerna stöttar lokalt genom nätverk Krav på: Handlingsplan Målen in i verksamhetsplanen Uppföljning i ILS Stöd: Verktygslåda Kulturförvaltningen Varje förvaltning och bolag har i ansvar att implementera Kultur i ögonhöjd i sin egen verksamhet. Arbetet leds av cheferna och de personer som utsetts att samordna arbetet lokalt stöttar sina medarbetare bland annat genom att delta i och etablera relevanta nätverk och främja implementeringen genom dessa. Det kan handla om att involvera medarbetarna i arbetet med att utforma handlingsplaner, att ta initiativ till och sprida kännedom om möten för självreflektion och erfarenhetsutbyten liksom informera om möjligheter till fortbildning. Varje verksamhet ska ta fram en lokal handlingsplan för kulturarbetet. På så sätt kan medarbetarna få utrymme att resonera kring målen i Kultur i ögonhöjd och utifrån dessa utforma en konkret handlingsplan. En sådan process kan underlätta för att göra målen relevanta för medarbetarna. För förskolans och skolans del är det enklast att beskriva det planerade kulturarbetet i de arbetsplaner som tas fram.

19 VERKTYGSLÅDA – stöd för implementering
Film Basfolder Vägledande foldrar Presentationer För förskolan, grundskolan, gymnasieskolan och fritiden. Finns att ladda ner på stockholm.se/kulturiogonhojd Den gjorda utvärderingen visade på ett behov från stadens medarbetare att få ytterligare kunskap och inspiration om hur verksamheterna kan arbeta med programmet. Därför har kulturförvaltningen, förutom själva basfoldern, utformat en film, fyra vägledande foldrar och PPT-presentationer som kan användas i kultur- och delaktighetsarbetet. Allt material finns att ladda ner på stockholm.se/kulturiogonhojd. Foldrarna kan även beställas av kulturförvaltningens samordningsperson. Sid 19

20 Kulturförvaltningen – stöd för implementering
Kulturnämnden har en samordnande och stödjande roll. Kulturförvaltningen har utformat stödjande infomaterial. Kulturförvaltningen kan informera om programmet vid möten med till exempel ledningsgrupper och chefer. Stadsledningskontoret ska i samverkan med kulturförvaltningen ta fram metoder för uppföljning av programmet.

21 Ladda ner Kultur i ögonhöjd här: stockholm.se/kulturiogonhojd
Allt material finns att ladda ner på stockholm.se/kulturiogonhojd. Den som har frågor eller vill beställa foldrar kan kontakta Ulrika Lindblad på kulturförvaltningen. Samordning: Kulturförvaltningen Kontaktperson: Ulrika Lindblad Sid 21 Sid 21 Sid 21