NVF Organisering og Marked Trondheim, Norge 9 Juni 2011

En presentation över ämnet: "NVF Organisering og Marked Trondheim, Norge 9 Juni 2011"— Presentationens avskrift:

1 NVF Organisering og Marked Trondheim, Norge 9 Juni 2011
Stefan Engdahl Direktör Investering 9 Juni 2010

2 Snabba fakta om Trafikverket
Generaldirektör Gunnar Malm Huvudkontoret ligger i Borlänge Regionkontor i Luleå, Gävle, Stockholm, Eskilstuna, Göteborg och Kristianstad Trafikverket har drygt medarbetare Budget ca 45 Mdr SEK/år Gunnar Malm På uppdrag av Näringsdepartementet har en organisationskommitté arbetat med etableringen av Trafikverket. Organisationskommittén leds av den särskilde utredaren Gunnar Malm och arbetet drivs i nära samarbete med framför allt Banverkets och Vägverkets ledningar samt med Trafikverkets ledning som tillsattes under januari-ferbruari 2010. Gunnar Malm är utsedd till Trafikverkets första generaldirektör och tillträder den 1 april. Regional organisation Trafikverket får huvudkontor i Borlänge och den regionala organisationen kommer att bestå av sex regioner. Dessa benämns Nord, Mitt, Stockholm, Väst, Öst och Syd. Vad händer med Banverket och Vägverket? Trafikverket kommer att omfatta verksamheten vid nuvarande Vägverket och Banverket samt vissa verksamheter vid Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och SIKA. Banverket, Vägverket och SIKA avvecklas den 1 april då Trafikverket (och Trafikanalys) bildas. Banverkets och Vägverkets nuvarande verksamheter drivs vidare i Trafikverket from den 1 april. Ambitionen i nuvarande verksamheter och i det blivande Trafikverket är att förändringen ska ske utan störningar mot omvärlden. De drygt anställda som finns inom Banverket och Vägverket följer med respektive verksamhet. Både Banverket och Vägverket avvecklas den 1 april.

3 Varför bildades Trafikverket?
Ett trafikslagsövergripande synsätt Ett tydligare kundperspektiv Stärkt regional förankring En effektivare organisation Stödja innovation och produktivitetsförbättring i anläggningsbranschen Varför bildas Trafikverket? Trafikverket bildas för att skapa bättre organisatoriska förutsättningar för arbetet med planering och utveckling av transportsystemet utifrån ett trafikslagsövergripande perspektiv. För att ge förutsättningar för att arbeta trafikslagsövergripande med väg, järnväg, sjö och flyg, samt kopplingarna dem emellan. För att underlätta vardagen för människor och näringsliv genom att erbjuda effektiva och klimatsmarta resor och transporter För att nå större regional delaktighet För att underlätta och effektivisera arbetet med att planera och utveckla transportsystemet.

4 Förändringar den 1 april
Trafikverket startar den 1 april Banverket, SIKA och Vägverket avvecklas Anställda följer med respektive verksamhet Uppgifter förs över från SIKA, Sjöfartsverket och Transportstyrelsen Myndigheten Trafikanalys startar Gunnar Malm På uppdrag av Näringsdepartementet har en organisationskommitté arbetat med etableringen av Trafikverket. Organisationskommittén leds av den särskilde utredaren Gunnar Malm och arbetet drivs i nära samarbete med framför allt Banverkets och Vägverkets ledningar samt med Trafikverkets ledning som tillsattes under januari-ferbruari 2010. Gunnar Malm är utsedd till Trafikverkets första generaldirektör och tillträder den 1 april. Regional organisation Trafikverket får huvudkontor i Borlänge och den regionala organisationen kommer att bestå av sex regioner. Dessa benämns Nord, Mitt, Stockholm, Väst, Öst och Syd. Vad händer med Banverket och Vägverket? Trafikverket kommer att omfatta verksamheten vid nuvarande Vägverket och Banverket samt vissa verksamheter vid Sjöfartsverket, Transportstyrelsen och SIKA. Banverket, Vägverket och SIKA avvecklas den 1 april då Trafikverket (och Trafikanalys) bildas. Banverkets och Vägverkets nuvarande verksamheter drivs vidare i Trafikverket from den 1 april. Ambitionen i nuvarande verksamheter och i det blivande Trafikverket är att förändringen ska ske utan störningar mot omvärlden. De drygt anställda som finns inom Banverket och Vägverket följer med respektive verksamhet. Både Banverket och Vägverket avvecklas den 1 april.

5 Från infrastrukturförvaltare till samhällsutvecklare

6 Syftet är att uppfylla de transportpolitiska målen
Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet Transportpolitikens funktionsmål: Tillgänglighet Transportpolitikens hänsynsmål: Säkerhet, miljö och hälsa (De transportpolitiska målen, fastställda i maj 2009 av riksdagen, enligt regeringens förslag till förenklad målstruktur.) Det övergripande målet (är oförändrat och) speglar transportpolitikens huvudinriktning: Transportpolitikens mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. De sex tidigare delmålen har ersatts av ett funktionsmål om tillgänglighet och ett hänsynsmål om säkerhet miljö och hälsa. De transportpolitiska målen visar de politiskt prioriterade områdena inom den statliga transportpolitiken. De är en utgångspunkt för alla statens åtgärder inom transportområdet, exempelvis hur myndigheterna ska prioritera bland olika önskemål och behov när de genomför sina uppdrag. Målen ska även vara ett stöd för och kunna inspirera regional och kommunal planering.

7 Vår övergripande organisation

8 Effektivitet – vad menar vi med begreppet?

9 Trafikverkets regioner, regionkontor och lokalkontor
Lokalisering Trafikverket får huvudkontor i Borlänge och den regionala organisationen kommer att bestå av sex regioner. Dessa benämns Nord Mitt, Stockholm, Väst, Öst och Syd. Överväganden kring den regionala indelningen har bland annat gjorts utifrån följande utgångspunkter: De båda verkens nuvarande organisation. Den pågående utvecklingen med regionbildningar och den statliga utredning (Fi 2009:07) av regionfrågan som pågår. Att den pågående verksamheten ska störa så lite som möjligt vid övergången till Trafikverket. Den regionala organisationens funktionalitet för de olika trafikslagen. Att länsnivån ska vara den minsta organisatoriska enheten för en region och att indelningen ska följa länsindelningen. Omfattningen av verksamheten inom respektive region. I varje region utpekas en huvudort. Vid analysen och vid valet av huvudort för respektive region har följande kriterier använts: Befintlig närvaro av personal från de aktuella verken. Närhet till högre utbildning med teknisk inriktning. Tillgång till en attraktiv arbetsmarknad med för Trafikverket relevant kompetens. Att orten bör vara över en viss storlek. Tillgång till effektiva kommunikationer. Närhet till den organisation som ansvarar för länsplaner för regional transportinfrastruktur. Regionkontor Huvudkontor Lokalkontor

10 Trafikverkets effektiviseringsarbete
1 Trafikslagsövergripande planering 2 Extern effektivitet 3 Intern effektivitet Mer detaljering på kommande sidor.

11 Trafikverkets ambition till 2013
Förbättring av intern effektivitet med 30 – 40% Interna kostnader 3-4 mdr ~10 Externa kostnader ~30 Totalt Trafikverket ~40 Intern effektivitet Under hösten och vintern 2010/2011 har Trafikverket inom alla verksamhetsområden fokuserat på att föreslå besparingar effektivitetsförbättringar som sänker de interna kostnaderna med 40 procent fram till 2013. Nu är det dags att påverka de externa kostnaderna genom effektivitetsförbättringar  För att kunna möta den verklighet vi står inför de kommande åren är det nödvändigt att genomföra omfattande effektiviseringar inom Trafikverket. Det effektiviseringsarbete som påbörjats inom hela organisationen måste därför genomföras med stor kraft och få verkan under de kommande tre åren. Inriktningen är att möjliggöra omfördelning av resurser i verksamheten på ett sätt som gör att målen för verksamheten kan nås och att de strategiska utmaningar som slagits fast inom Trafikverket kan infrias. Effektiviseringsarbetet bedrivs fokuserat inom tre områden, som samtliga har sin grund i motiven till bildandet av Trafikverket. Dessa områden är utvecklad trafikslagsövergripande planering och samordning, ökad intern effektivitet samt ökad effektivitet i upphandlade entreprenader och ökad produktivitet inom anläggningsbranschen (extern effektivitet). Kostnadsbas miljarder SEK

12 Trafikverkets ambition till 2013
Interna kostnader ~10 Höjning av effektiviteten med 10 – 15% Externa kostnader 3-4,5 mdr ~30 Totalt Trafikverket ~40 Extern effektivitet Den stora kostnadsmassan inom Trafikverket är de externa kostnaderna som omfattar ca 30 miljarder svenska kronor. Trafikverket har ambitionen att fram till 2013 åstadkomma procents effektivitetshöjning vilket skulle motsvara ca 3-4,5 miljarder i sänkta produktionskostnader. Det är en ambitionsnivå som kräver samverkan mellan oss, konsulter och entreprenörer. Därav satsningen på projekt SMARTIS. Kostnadsbas miljarder SEK

13 Trafikverkets ambition på lång sikt
2013 Långsiktigt Externa kostnader Höjning av effektiviteten med 10-15% Produktivitetsförbättring om 1-2% per år + ~30 mdr SEK 3 - 4,5 mdr SEK 0,3 – 0,6 mdr SEK Långsiktig produktivitetsförbättring Efter 2013 strävar Trafikverket genom smarta lösningar att årligen öka produktiviteten med 1-2 procent.

14 Trafikverket – som byggherre

15 Trafikverket – en byggherre att räkna med
dominerande ställning; ca 35% av marknaden nya uppdrag för ca 35 miljarder SEK årligen nya former av paketering – väg och järnväg kan blandas integrering av olika trafikslag fortsatt fokus på ökad produktivitet Framtiden för er? Vad innebär ett nytt Trafikverk för er som leverantörer? Hur kommer ni möta oss framöver? Många spännande projekt och affärsmöjligheter Nya uppdrag på ca 30 miljarder årligen Nya former av paketering. Väg och järnvägsprojekt kan handlas ihop Integrering av olika trafikslag Fortsatt ökad fokus på ökad produktivitet Passiv marknadsutnyttjare eller aktiv ledande marknadsutvecklande roll

16 Finansiering av vägprojekt
Nationella och regionala anslag Medfinansiering Förskottering Brukaravgifter Lån genom Riksgälden ( OPS/PPP )

17 Inköpsvolymer 2010 Inkl avräkning från 2009
Mnkr

18 Ett trendbrott behövs Hur ökar vi produktiviteten?
Hur kan vi jobba smartare? Hur ökar vi innovation och samverkan? Lågproduktivitet ända sedan 90-talet Verkligheten är den att den svenska bygg- och anläggningsbranschen under de senaste 15 åren har haft svårt att öka produktiviteten. Som beställare har Trafikverket naturligtvis ett delat ansvar i att det ser ut som det gör. Det vill vi nu verkligen ändra på!

19 Hur ökar vi produktiviteten – generellt?
Ta vara på olika kompetensområdens styrkor i tidiga skeden. Kombinera produktionsekonomisk kompetens med teknisk kompetens. Inte genom att springa snabbare men genom att projektera smartare lösningar. Rätt entreprenad- och samverkansform vid rätt tillfälle.

20 Var finns potentialen om vi ska få mer väg och järnväg för pengarna?
Pris Logistik Produkt 1 2 10 Uppskattade relationer i potential avseende mer väg och bana för pengarna

21 Hur arbetar trafikverket för att öka produktiviteten?
Projektet ”PIA” Produktivitets- och innovationsutveckling av anläggningsbranschen Operativa verksamhetsstyrningen Styrkort, Uppdrag och tillämpningar Lågproduktivitet ända sedan 90-talet Verkligheten är den att den svenska bygg- och anläggningsbranschen under de senaste 15 åren har haft svårt att öka produktiviteten. Som beställare har Trafikverket naturligtvis ett delat ansvar i att det ser ut som det gör. Det vill vi nu verkligen ändra på!

22 PIA: - 20 ”produktergrupper” analyseras utifrån tre områden
Förenkla och förbättra processer inom Trafikverket eller påverka leverantörernas processer Processer Optimera produktens design eller de krav man ställer på produkten utifrån effektivitet Produktkrav Främja bättre affärer, innovation och konkurrens samt säkerställ rimlig vinst- och riskdelning mellan Trafikverket och leverantörer Exempel på områden att undersöka i produktgenomgången Processer Hur ser den övergripande processen ut för produkten? Går det att optimera entreprenörens resursutnyttjande genom att ändra sekvens av etappbyggen? Hur planeras produkten? Hur sker styrning och uppföljning av projekten för produkten? Produktkrav I vilken grad bör Trafikverket styra produktdesign och produktkrav? Om Trafikverket bör specificera produkten, hur designas den för att möjligöra lägsta livscykelkostnad? Finns det möjlighet till standardisering eller modularisering av produkten? Affärsupplägg Hur bör material köpas in? Hur sätts rätt incitament för projektören i kontraktsutformandet? Hur kan eventuella monopolliknande situationer brytas? Affärsupplägg

23 vägar till ökad innovation och
Operativ styrning 4 vägar till ökad innovation och högre produktivitet Affärsformer Industriell produktion Hållbar produktion Projekt- styrning Våra satsningsområden Som ledande beställare har Trafikverket en unik möjlighet. För att öka innovationstakten, höja produktiviteten och öka konkurrensen prioriterar vi tillsammans med våra entreprenörer, konsulter och samarbetspartners utvecklingsinsatser inom fyra områden så att Sverige får mer väg och järnväg för pengarna. Dessa är affärsformer, industriell produktion, hållbar produktion och projektstyrning. Hur har det gått inom våra satsningsområden? Affärsformer Här har det gjorts ett mycket bra arbete inom Investering. Det är endast inom alternativt utförande som vi inte riktigt nått uppsatt mål. För flera av de övriga delarna har vi nått målet med råge vilket är mycket positivt. Industriell produktion Här har vi inte nått så långt som vi hoppats. Utbildningen i ”Lean” togs fram men sedan har det varit struligt med funktionen på Lärtorget. Flera av distrikten har ändå gått vidare och haft särskilda utbildningar för projektteam. Satsningsområde Hållbar produktion Mycket glädjande att vi har kommit igång med arbete inom området för energieffektivitet. Nästa steg blir analys av vunna erfarenheter och fortsatt arbete inom området. Satsningsområde Projektstyrning Positivt resultat. Vi har kommit igång med viktiga delar som kalkylsäkring och mätning med BQR och FIA. Nu är det viktigt att fortsätta arbetet så att vi blir betydligt bättre inom området. Det vi inte har kommit igång med alls är uppföljning av resultat från stickprov vilket är en viktig del i erfarenhetsåterföringen. Arbete med stickproven skall göras 2011.

24 Styrkort, exempel Krav på precision för
Tidplaner vs öppning av projekt Kalkyler vs anbud Årsprognos vs utfall Lågproduktivitet ända sedan 90-talet Verkligheten är den att den svenska bygg- och anläggningsbranschen under de senaste 15 åren har haft svårt att öka produktiviteten. Som beställare har Trafikverket naturligtvis ett delat ansvar i att det ser ut som det gör. Det vill vi nu verkligen ändra på!

25 Uppdrag, exempel Lean i projektteam Användning av LCC modell
FIA-mätning av branschutveckling MSS- digitala mängdförteckningar Val av affärsform för entreprenader och konsultuppdrag Krav på osäkerhetsanalyser i varje skede för projekt >100 SEK enligt fastställda rutiner Lågproduktivitet ända sedan 90-talet Verkligheten är den att den svenska bygg- och anläggningsbranschen under de senaste 15 åren har haft svårt att öka produktiviteten. Som beställare har Trafikverket naturligtvis ett delat ansvar i att det ser ut som det gör. Det vill vi nu verkligen ändra på!

26 Tillämpningar, exempel
Antal totalentreprenader Alternativt utförande Utökad kontraktstid / kort byggtid Serieköp BQR-mätning Incitament för minska trafikstörning Lågproduktivitet ända sedan 90-talet Verkligheten är den att den svenska bygg- och anläggningsbranschen under de senaste 15 åren har haft svårt att öka produktiviteten. Som beställare har Trafikverket naturligtvis ett delat ansvar i att det ser ut som det gör. Det vill vi nu verkligen ändra på!

27 Val av affärsform Verktyg för effektiv konkurrens
Upphandlingsformer Entreprenadformer Ersättningsformer Samverkan Verktyg för effektiv konkurrens Verktyg för effektiv ansvarsfördelning Verktyg för effektiv ansvarsfördelning Verktyg för effektiv drivkraft Verktyg för effektivt samarbete

28 Vad avgör val av affärsform?
Projektets risker Projektets omfattning Projektets komplexitet Leverantörs-marknaden Beställarkompetens Tidplan och beroenden Projektets frihetsgrader

29 Vår inriktning Fler incitamentsavtal Fler totalentreprenader
med funktionskrav Bättre utvärdering och analys av resultat Utökad samverkan Illustration – Bron Dubblkrum över Sundsvallsfjärden

30 Våga tänka vidare 30