Sveriges ansvar för energi och klimatpolitik

En presentation över ämnet: "Sveriges ansvar för energi och klimatpolitik"— Presentationens avskrift:

1 Sveriges ansvar för energi och klimatpolitik

2 Frågor Hur ser Svenskt Näringsliv på kärnkraftsfrågan då energiuppgörelsen medför att vi nu stimulerar en stor andel förnybar produktion fram till 2030? Hur ser Svenskt Näringsliv på ett framtida smart elnät och vilka utmaningar kan smarta elnät bidra till att lösa? Kan gårdagens infrastruktur för produktion och leverans av el leva kvar i det framtida elenergisystemet?

3 Energi ÖK: Vad har man egentligen kommit överens om?
Senast år 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, Målet år 2040 är 100% förnybar elproduktion. Detta är ett mål, inte ett stoppdatum som förbjuder kärnkraft och innebär inte heller en stängning av kärnkraft med politiska beslut. Ett mål för energieffektivisering för perioden 2020 till 2030 ska tas fram och beslutas Effektskatten på kärnkraft fasas ut Ny kärnkraft tillåts i enlighet med alliansens överenskommelse Den förhöjda fastighetsskatten på vattenkraft sänks till samma nivå som övrig industriverksamhet Skattesänkningarna finansieras med höjd elskatt för hushåll om 4 öre/kWh – den industri som idag har 0,5 öre/kWh är undantagen Elcertifikatsystemet förlängs till 2030 och ett nytt mål för tiden sätts till 18 TWh Ingen ändrad marknadsmodell i dagsläget En genomförandegrupp med de ingående partierna som ska förvalta överenskommelsen tillsätts och kontrollstationer införs (+)

4 Den centrala frågorna Kommer energi ÖK leverera ett kostnadseffektivt energisystem, med stabila leveranser till bra miljöprestanda? Kommer överenskommelsen leda till att säkerställa att investeringar görs i alla de sex yngre kärnkrafts reaktorerna, och att de kan drivas vidare sina tekniska livslängder?

5 Jämförelse mellan kraftslag – genomsnittliga produktionskostnader befintlig elproduktion
Källa: Energikommissionen Promemoria

6 Vad kostar ny elproduktion?
Kostnad för befintlig kärnkraft (rörliga kostnader + kapitalkostnader + kärnavfallsavgift), samt vattenkraftb Källa: El från nya och framtida anläggningar, Elforsk 2014:40

7 Samhällsekonomiskt oklokt att inte driva befintlig kärnkraft vidare
Ca 1000 TWh elproduktion som inte sker (det röda). Kostnad att driva befintlig kärnkraft = ca 35 öre/kWh Kostnad ny produktion (oavsett vilken) = mer än 50 öre/kWh miljarder i ökade kostnader för samhället

8 Ett scenario till 2030, givet 18 TWh i stöd mellan 2020 och 2030
2001 2010 2015 2020 2021 2025 2030 Produktion (TWh) Vattenkraft 78 67 74 65 Vindkraft 0,5 3,5 17 25 26 31 38 Kärnkraft 69 56 54 57 53 Konventionell värmekraft 9,5 19 14 15 16 18 20 Summa produktion 158 145 162 160 167 176 Användning 150 147 136 137 140 ”Överskott”/export 8 -2 22 23 27 36

9 Utveckling Sveriges elproduktion 2001-2030

10 Mer el än vad som används
Ca 35 TWh

11 Installerad effekt 2030 (MW) 2015 2021 2025 2030 Vattenkraft 16 000
Kärnkraft 9 000 7 100 Vindkraft 6 000 11 000 13 000 Kraftvärme 7 900 8 000 8 500 Totalt 40 915 42 121 44 626 47 130

12 Matchar effekten vår användning?
Effekt (MW) 2030 kall vinterdag, vindstilla 2030 varm sommardag, blåsigt Vattenkraft 13 568 3 000 Kärnkraft 6 390 Vindkraft 1 430 11 000 Värmekraft 6 300 Total effekt 27 688 17 000 Behov 24  8 

13 Behöver vi mer elproduktion i Sverige före 2030?
SVAR: Nej, egentligen inte. Det finns ingen ökad efterfrågan som driver i den riktningen. ”Hur mycket förnybart det blir i Sverige och Norden under de närmaste åren avgörs uteslutande av vår egen politik. På lång sikt, efter 2030, visar NEPP:s scenarier på ett behov av relativt stora volymer ny vindkraft (och även solkraft), men på kort sikt är behovet avsevärt mindre. Varken EU-krav eller elbrist motiverar mer förnybart på den korta sikten; det gör bara de nationella politiska kraven.” NEPP, North European Power Perspectives, 2016 – ett forskningsprojekt ”Ett problem är att priserna på el går mot noll eller blir negativa på sommaren, det vill säga vi använder knappa resurser till att framställa en vara som ingen vill betala för. Sannolikheten för att vi skall få ett ”elberg”, motsvarande de ”smörberg” som en gång i tiden diskuterats intensivt i samband med jordbrukssubventionerna, är inte försumbar. Bengt Kriström SNS 2016

14 Framtidens elanvändning
Vägval el Maria Sunér Fleming, Ordförande Arbetsgrupp Elanvändning

15 Frågeställningar att besvara
Bostads- och servicesektorn, industrin och transportsektorn Nya användare? Vilka sektorer efterfrågar el? Vad har påverkat den historiska användningen? Hur har användningen sett ut för de olika sektorerna? Hur har elanvändningen sett ut historiskt? Vilka faktorer har störst påverkan? Hur mycket påverkar respektive faktor? Vilka faktorer styr framtidens elanvändning? Hur kommer respektive sektor att utvecklas och hur mycket el kommer efterfrågas? Hur ser effektbehovet ut? Hur kommer efterfrågan se ut från respektive sektor? Med hänsyn till balansering av systemet För att leverera energi och effekt vid behov När finns efterfrågeflexibiliteten tillgänglig? Hur ser möjligheten ut för användarflexibilitet?

16 Centrala faktorer för elanvändningens utveckling
De faktorer som bedöms ha störst betydelse för framtidens elanvändning är: Ekonomisk utveckling Befolkningsutveckling Teknikutveckling Politiska beslut och styrmedel

17 Företeelsers påverkan på elanvändningen
Ökad befolkning med en miljon personer Ökar 8 – 11 TWh Storskalig CCS Ökar 2 – 5 TWh Fullständig elektrifiering av transportsektorn Ökar cirka 13 TWh Total elektrifiering av stålindustrin Ökar 15 – 20 TWh Utfasning av all mekanisk massaproduktion Minskar cirka 10 TWh Storskalig etablering av datacenterverksamhet Ökar 6 – 10 TWh Fotograf: Per-Erik Adamsson

18 Elanvändningen bortom 2030
165 TWh Andel ”köpt” el svårt att avgöra. Utvecklingen mot ökad andel prosumenter styrs i hög grad av prisutvecklingen på el och kostnaden för små produktionsanläggningar 130 TWh Främst koncentrerad i södra Sverige 65-85 TWh 10-16 TWh 50-60 TWh Fotograf: Per-Erik Adamsson

19 Effektefterfrågan – mer kunskap behövs

20 Efterfrågeflexibilitet?
Två sätt finns – flytta i tid eller avstå

21 Effektbehovet bortom 2030 Potentialen för efterfråge-flexibilitet uppskattas till 3000 – 4500 MW hälften inom industrin hälften inom bostadssektorn ej uthållig under längre tidsperioder ~ MW ~ MW Som energin (Värmemarknaden kan ge minskad effekt under vintern) Ökade dygns-variationer Som energin Fotograf: Per-Erik Adamsson

22 Frågor Hur ser Svenskt Näringsliv på kärnkraftsfrågan då energiuppgörelsen medför att vi nu stimulerar en stor andel förnybar produktion fram till 2030? Hur ser Svenskt Näringsliv på ett framtida smart elnät och vilka utmaningar kan smarta elnät bidra till att lösa? Kan gårdagens infrastruktur för produktion och leverans av el leva kvar i det framtida elenergisystemet?