PRIVATJURIDIK & RÄTTSKUNSKAP

En presentation över ämnet: "PRIVATJURIDIK & RÄTTSKUNSKAP"— Presentationens avskrift:

1 PRIVATJURIDIK & RÄTTSKUNSKAP
KAPITEL 5 NÄR MAN flYTTAR IHOp I detta kapitel tar vi upp regler för olika samlevnadsformer och vad som gäller om samboförhållandet eller äktenskapet upphör. Vårdnaden om gemensamma barn tas upp i nästa kapitel. Inledande berättelse I den inledande berättelsen väcks bl a frågor om vad som menas med sambo och hur det blir när man flyttar isär. Även frågor om skillnaden mot äktenskap uppkommer. Gå gärna kortfattat igenom svaren men spara den djupare kunskapen till en mer utförlig genomgång av kapitlet. Vad säger lagen? I kapitlets ingress träffar vi Jessica och Mansour. De flyttade så småningom ihop i en gemensam lägenhet, trots att föräldrarna var negativa. I uppgifterna återkommer paret med olika frågor avseende reglerna för sambor och gifta. Använd gärna dessa uppgifter (s 114 i faktaboken) för att aktivera eleverna under genomgången av OH-bilderna. Låt dem jobba två och två för att få igång en diskussion. Avsätt med fördel en hel lektion för denna genomgång. 1. Oklar gemenskap – Vems är bilen? Jessica och Mansour trivs ihop och allt fungerar bra. 2. Vems är pengarna? – Vem har rätt till vad ? Problemet med bilen löste sig så småningom, de började lära sig att kompromissa. 3. Viktigt vigselval? – Skillnad mellan kyrklig ock borgerlig vigsel Efter det första lyckliga året som sambor har Jessica och Mansour börjat fundera på giftermål. 4. Val av efternamn – Vilket namn har man rätt att ta? Före giftermålet funderar de över vilket gemensamt efternamn de ska ta. 5. Vem blir ägare? - Namn på kvitto Efter giftermålet uppstår ett annat problem. Vad kan Jessica förlora på att alla gemensamma inköp står i Mansours namn? 6. Ansvar för skulden – Makes ansvar för skulder Efter en tid visar det sig att Mansour har köpt en begagnad sportbil på avbetalning. 7. Två om en bil – Använda varandras egendom 8. Oeniga makar – Ansöka om skilsmässa 9. Bodelning – Dela upp tillgångar och skulder 10. Vem får lägenheten? – Störst behov av bostad

2 Samboförhållande Utdrag ur sambolagen
1§ Med sambor avses två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll. …………………….. Denna lag gäller endast sådana sambo-förhållanden där ingen av samborna är gift. Lagen gäller sambornas gemensamma bostad och bohag. Detta är ett mycket viktigt kapitel för de flesta människor, eftersom de vanligen förr eller senare flyttar samman med någon. En sammanflyttning medför en rad juridiska konsekvenser som man självklart i förväg ska vara medveten om. Kapitlet upplevs ofta som svårt av yngre elever. Detta beror givetvis på att de inte har fått en naturlig kontakt med denna typ av problem. Kapitlet inleds med samboförhållande och dess juridiska konsekvenser. Samboförhållandet är oftast det första som de flesta träffar på. Denna samlevnadsform har blivit mycket vanlig och bör därför få ett rejält utrymme i detta kursavsnitt. Det är den juridiska skillnaden mellan sambo och äktenskap som är det viktiga att eleven förstår, OH 5:1. : 1 LIBER AB

3 LIBER AB

4 När samboförhållandet upphör
• Under pågående samboförhållande har varje sambo sin egen ekonomi • När samborna flyttar isär eller någon avlider görs bodelning om någon av parterna begär det (vid dödsfall endast den efterlevande, inte den avlidnes släkt) • Bodelningen innebär att samborna delar lika på bostad och bohag inköpt för gemensamt bruk Principerna för bodelning vid samboförhållandets upphörande visas med OH 5:2.1—2.. : 2.1 LIBER AB

5 När samboförhållandet upphör
• Regeln om likadelning gäller inte om detta skulle leda till ett orättvist (oskäligt) resultat. Bodelningen kan då justeras (jämkas) • Den som har störst behov får behålla bostaden och bohaget, men får då kompensera den andre sambon för dennes del av värdet När samboförhållandet upphör genomförs en bodelning, OH 5:2.2. Om man inte vill att sambolagens regler för bodelning ska gälla bör man upprätta ett samboavtal enligt nästa OH (5:3). : 2.2 LIBER AB

6 LIBER AB

7 Samboavtal • Innebär att samborna helt eller delvis avtalar bort sambolagens regler. Som sambo kanske man ska upprätta samboavtal, OH 5:3, om man inte vill att sambolagens regler ska gälla. : 3 LIBER AB

8 LIBER AB

9 Att tänka på för sambor Gå igenom vad man ska tänka på som sambo med OH 5:4. : 4 LIBER AB

10 LIBER AB

11 Äktenskap • Äktenskapet regleras av äktenskapsbalken
• Ingås av två personer av olika kön • Innan två personer får gifta sig (vigas) måste hindersprövning göras hos Skatteverket • Vigsel kan ske kyrkligt eller borgerligt • Två personer av samma kön kan ingå registrerat partnerskap som i stort fungerar som äktenskap inom Sverige Äktenskapet skiljer sig markant från samboförhållandet, OH 5:5. : 5 LIBER AB

12 LIBER AB

13 Efternamn vid vigsel Man kan välja mellan
• att ha den enes eller den andres efternamn • att var och en behåller sitt efter-namn från tiden närmast före äktenskapet • att ta ett efternamn som tidigare har funnits i släkten de senaste 100 åren under minst två generationer och ett helt nytt namn En viktig fråga för många blivande makar är vilket efternamn man ska ta, OH 5:6. : 6 LIBER AB

14 LIBER AB

15 Egendom i äktenskap • Enskild egendom genom • Giftorättsgods
– äktenskapsförord – gåva – eller testamente • Giftorättsgods – gemensamt inköpt egendom – samt varje makes egendom som inte är enskild En central fråga är vem som äger vad i ett äktenskap. Försök därför klara ut de olika egendomsbegreppen med hjälp av OH 5:7. Det går tämligen enkelt att förklara vad som är enskild egendom. : 7 LIBER AB

16 LIBER AB

17 Äktenskapsförord Anger vilken egendom som ska vara enskild
Man kan med fördel visa exempel på ett äktenskapsförord, OH 5:8, som gör egendomen till enskild. Eleverna har däremot svårt att förstå de olika typerna av giftorättsgods. Den vanligaste föreställningen är att allt giftorättsgods är gemensamt. Därför måste man betona att det också finns giftorättsgods som makarna äger var för sig. Det är den egendom som de haft med sig till boet eller själva köpt under äktenskapet. Köper den ene maken t ex ett skrivbord är det hans eller hennes giftorättsgods. Den andre maken har dock ett dolt anspråk på halva värdet av skrivbordet. Detta anspråk blir först aktuellt i samband med en bodelning. Det tar oftast en viss tid för eleverna att förstå detta. : 8 LIBER AB

18 LIBER AB

19 Bodelning • Bodelning görs vid skilsmässa och vid makes dödsfall
• Bodelning innebär att allt giftorätts-gods delas lika mellan makarna Principerna för bodelningen kan man förklara med hjälp av OH 5:9.1—2. Dessa principer förstår de flesta utan minsta besvär. Men när man rent praktiskt går igenom en bodelning kommer problemen. Det kan därför vara bra att göra uppgiften Gör bodelning (s 115) i direkt anslutning till lärargenomgången. : 9.1 LIBER AB

20 Bodelning • Makarna har rätt att, i skälig omfattning, undanta föremål som enbart används för personligt bruk • Bodelning kan också göras under bestående äktenskap • Regeln om likadelning gäller inte om detta skulle leda till ett orättvist (oskäligt) resultat. Bodelningen kan då justeras (jämkas) • Make kan ha rätt till kompensation för andre makes illojala transaktioner : 9.2 LIBER AB

21 LIBER AB

22 Bodelningsavtal För att inga tveksamheter om bodelningen ska uppkomma i efterhand kan makarna upprätta ett bodelningsavtal, OH 5:10. Det kan vara bra att betona att bodelningen kan jämkas. Det kan göras vid korta äktenskap, äktenskapsförord som får oskäliga konsekvenser eller vid illojala transaktioner. På senare år har det blivit något vanligare med partnerskap för homosexuella. Denna samlevnadsform ger de sammanboende i princip samma juridiska rättigheter som i ett äktenskap. Det är dock viktigt att påpeka att partnerskap är en svensk företeelse, som inte har någon internationell rättsverkan. : 10 LIBER AB

23 LIBER AB

24 Äktenskap i andra länder
• Svensk lag ska i princip gälla för skilsmässor om makarna har sin hemvist här • En av makarna kan hävda att medborgarskapslandets lag ska gälla om de ingick äktenskap där • För nordiska medborgare gäller alltid att hemlandets lag ska tillämpas Det är inte säkert att svenska lagregler är tillämpliga på äktenskap mellan makar som inte är svenska medborgare, OH 5:11. : 11 LIBER AB

25 LIBER AB

26 Webbplatser • Svenska kyrkan ( information om bland annat vigslar • Skatteverket ( ) under Folkbokföring finns information och blanketter för bl a äktenskap/ registrerat partnerskap och namn • Patent- och registreringsverket ( information om bl a regler för personnamn, blanketter för namnbyte Familjerätt på nätet ( information om socialtjänstens familjerätt Samhällsguiden ( ) innehåller korta faktatexter om olika områden, t ex familjen vad gäller samboende, äktenskap och skilsmässa • Utrikesdepartmentet ( råd för den som funderar på att gifta sig utomlands • Aldéns Advokatbyrå ( information om familjerättsfrågor • Advokatbyrån Sjölund ( information om familjerättsfrågor Mer information till detta kapitel kan du hitta på de olika webbplatserna som presenteras på den sista OH:n (5:X). : X LIBER AB