Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Strokevård i Norrbottens län

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Strokevård i Norrbottens län"— Presentationens avskrift:

1 Strokevård i Norrbottens län
Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

2 Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen
Tips inför videokonferens Stäng av mikrofonerna. Stäng av era mobiltelefoner. IT-Inspelning av konferensen. Program Presentation av projektet länsövergripande Lunch Disa Sommerfeld Nationella riktlinjer för stroke sjukvård Kaffe/The Susanne Guidetti Individanpassad rehabilitering i samråd med kollegor och patient Frågor och avslutning Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

3 människor årligen av stroke, i medeltal cirka tre personer dagligen.
I Norrbotten drabbas nästan 1000 människor årligen av stroke, i medeltal cirka tre personer dagligen. 40% beräknas ha röst-, tal- och språk/kommunikationsstörningar och / eller sväljsvårigheter. Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

4 Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen
Riks-Stroke Nationellt kvalitetsregister. Frågeformulär: akutskedet och 3 mån (1 års) uppföljning. I Norrbotten är alla fem sjukhus med. Syfte: Att bidra till att strokevården håller en hög och jämn kvalitet, vilket kommer patienterna tillgodo i form av bästa möjliga vård. Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

5 Norrbottens strokevårdprogram
Individens väg genom vårdkedjan utgör strukturen i strokevårdprogrammet. Vårdprogrammet omfattar följande delar: - Grundläggande förutsättningar vid strokevård. - Diagnostik och behandling. - Omvårdnad & rehabilitering. - När patienten kommer hem. - Bra att veta. - Genomförande & uppföljning - Separat handbok: trombolys. Strokemanual.doc. Syfte: Bidra till att strokepatienter i länet ska få en likvärdig vård och rehabilitering av hög kvalitet. Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

6 Nationella riktlinjer Strokevårdprogrammet
Inför utskrivning och hemgång: Förberedande hembesök. Vård och rehabiliteringsplan. - sammanhängande vårdkedja. Återbesök och uppföljning av primärvården & kommun. -uppföljningsansvar av distr.läkare /ckecklista. -sekundär prevention. Multidiciplinärt teamarbete inom primärvården och tillsammans med kommun. Rehabiliteringsplan mål/delmål (evidens 2). Fortsatt rehabilitering under 1:a året efter insjuknandet (evidens1). Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

7 Projektets produktmål
I vårdprogrammet finns ett antal förbättringsområden nämnda. En prioritering av mål har gjorts av centrala arbetsgruppen i samråd med referensgruppen: Tydliga rutiner för en fungerande vårdkedja från specialistvård till primärvård och kommun. Ett reviderat strokevårdprogram. Ökad kompetens och förståelse hos personalen gällande rehabiliteringens betydelse för patienten. - Fungerande rutiner för sekundär prevention (normalisera blodtrycket, information/råd om rökstopp och aktivt erbjudande till rökavvänjningssköterska/grupp, kostråd och fysisk aktivitet). Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

8 Projektstart med konferenser
Fråga 1: Vad är god strokevård och rehabilitering? Fråga 2: Vilka hinder finns här i vårt upptagningsområde för att erbjuda god strokevård och rehabilitering? Fråga 3: Vad ska vi göra / vilka aktiviteter ska vi göra NU för att förbättra strokevården och rehabiliteringen? Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

9 Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen
Projektets effektmål 90% av strokepatienterna ska vara nöjda med rehabiliteringen. Minska andelen strokepatienter som är ADL-beroende tre månader efter akutfasen. Öka andelen patienter som slutat röka av de patienter som rökte vid insjuknandet. Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

10 Andel patienter som fått vård på strokeenhet i Norrbotten 2003-2007
I Norrbotten gjordes en organisatorisk förändring 2005, vilket ledde till att vi har strokeenheter på alla 5 sjukhusen med multidiciplinärt teamarbete för patienter som insjuknat i stroke. Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

11 Centrala arbetsgruppens uppgift är att hitta rutiner för:
Vårdplanering på sjukhus och vårdplanering inom 3 veckor i hemmet - Meddix - Epikris - Vård och rehabplan - Vem kallar till vårdplanering i hemmet inom 3 veckor ? Information till närstående och strokedrabbade - Skriftlig information om din stroke från sjukhuset - Vem kan den strokedrabbade vända sig till vid frågor ? - Strokeskola –informationsträffar - Informationsträffar till närstående Frågor: - Hur fungerar det idag ? Förbättringsmöjligheter ? - Hur fungerar det utifrån kommunens perspektiv ? Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

12 Mål Lokal arbetsgrupp Birgitta Salomonsson
Vårdplan ska upprättas till alla patienter som har ett vård- och rehabiliteringsbehov. Förbättra informationen till patient och närstående Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

13 Uppdrag Lokal arbetsgrupp Birgitta Salomonsson
Ta fram rutiner för upprättande av vårdplan Inför utskrivning Uppföljning primärvård/kommun Se över information till patient och anhöriga Informationsbroschyrer - vart man ska vända sig Anhörigstöd Strokeskola Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

14 Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen
Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2008:20) om samordning av insatser för habilitering och rehabilitering: Åsa Hällström Tillämpning: Vid planering och genomförande av samordning av insatser för enskildas habilitering och rehabilitering enligt: -Hälso och sjukvårdslagen -Socialtjänstlagen -LSS -Tandvårdlagen Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

15 Rutiner för samordning: Åsa Hällström
Insatser för patienten ska samordnas på ett ändamålsenligt sätt. Landstinget och kommunen ska gemensamt utarbeta rutiner för samordningen. Samordnings ansvarig personal ska utses. Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

16 Samordnings ansvarig personal Åsa Hällström
Rutiner som kallar berörda personer till samordnings planering Rutiner som bekräftar att dessa personer fått kallelse Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

17 Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen
Plan för samordning SKA dokumenteras i patientens journal Åsa Hällström Uppgifter om behov, förutsättningar och intressen Mål för insatserna Planerade och beslutade insatser Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

18 Samordningsansvarig personal Åsa Hällstöm
Namn Vilka verksamheter Kontakt uppgifter ex telefonnummer Tidsplan Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

19 Översikt Vårdplan i VAS

20 Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen
MEDDIX är en Internetbaserad tjänst för registrering, utbyte och arkivering av medicinska meddelanden. Med hjälp av MEDDIX kan informationsflödet mellan och inom landsting, kommuner och privata vårdinrättningar effektiviseras radikalt med dramatiskt sänkta kostnader som följd. MEDDIX ger ständig tillgänglighet oberoende av plats, säker hantering samt ordning och reda. Glöm onödiga arbetsmoment som utskrifter, kuvertering, posten och papper i pärmar. Tjänsten som består av ett antal applikationer och databaser tillgängliga direkt från webbläsare, omfattar registrering, förmedling och arkivering av meddelanden/svar på meddelanden. Allt som behövs är åtkomst till Internet. Mycket stor vikt har lagts vid säkerheten. Anita Stöckel-Falk Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

21 Hur vi använder oss av MEDDIX! Anita Stöckel-Falk
I inskrivningsmeddelandet skriver vi att det är en strokepatient som kommit in på strokeenheten. I kallelsen till vårdplaneringen skriver man att det gäller en strokepatient. Samordnad vårdplanering dokumenteras i MEDDIX. När patienten blir utskriven uppmärksammar man åter att det är en strokepatient. Särskild rehabruta tillkommer -09 Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

22 Gemensam rehabepikris Astrid Lindberg
Vårdtid Ansvarig ÖL/vtf Ansvariga vårdgivare Arbetsterapeut Logoped Sjukgymnast Sjuksköterska Socionom/kurator Kontaktorsak Tidigare sjukdom Aktuell anamnes Laborationer, Radiologi, Konsultationer Förlopp/bedömning Socialt Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

23 Fortsättning… Astrid Lindberg
Åtgärd/Utskrivningstatus Basala funktioner Förflyttningsförmåga Aktivitet Kognitiv förmåga Fysiska funktion Socionom/kurator Bilkörning Hjälpmedel Information Planering Kopia Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

24 Rehabiliteringsplan från sjukhus Barbro Juuso
                BEDÖMNING FUNKTIONSHINDER Funktionsnedsättning och strukturavvikelser: Svårigheter i aktivitet och problem i delaktighet:       OMGIVNINGS- OCH PERSONFAKTORER Resurser: Hinder: PLANERING-ÅTGÄRDER-UTVÄRDERING   Egna förväntningar och prioriteringar        HUVUDMÅL På kort sikt: På lång sikt:             Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

25 Fortsättning… Barbro Juuso
  PÅGÅENDE DELMÅL X 5 Delmål: Tidsplan: Åtgärd: Utvärdering: UPPNÅDDA DELMÅL ÖVRIGA ÅTGÄRDER FORTSATT PLANERING EFTER REHABILITERINGSPERIODEN REHABILITERINGSTEAMET Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

26 Rehabiliteringsplan Malena.S
Förstasida - aktuella vårdgivare, närstående och planerade återkopplingar ICF Funktion – Aktivitet – Delaktighet Personliga Resurser - Hinder Omgivningen Huvudmål - Delmål Ansvarig för träning/åtgärd Datum för när mål ska uppnås Måluppfyllelse enligt GAS

27 Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen
Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

28 Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen
Värdekompass Stroke Funktionellt hälsostatus Andel ADL-beroende efter 3 mån Andel som uppnår ett mål inom angiven tid Hälsotillstånd efter 3 mån Vad är viktigt för patientens dagliga liv? Klinisk status Tillfredsställelse Kostnader Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

29 Andel ADL-beroende 3 mån efter akutfasen Birgitta F-Y
Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

30 Andel patienter som uppnått ett av sina mål (n=177) Birgitta S
Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

31 Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen
Andel som skattar sitt hälso- tillstånd mycket gott eller ganska gott 3 mån efter akutfasenBirgitta F-Y Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

32 Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen
Värdekompass Stroke Funktionellt hälsostatus Andel ADL-beroende efter 3 mån Andel som uppnår ett mål inom angiven tid Hälsotillstånd efter 3 mån Vad är viktigt i vården för patienten? Hur upplever patienten vården? Klinisk status Tillfredsställelse Andel som är nöjda med rehabiliteringen efter 3 mån Kostnader Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

33 Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen
Andel nöjda med rehabilitering vid 3-månadersuppföljning efter stroke Birgitta F-Y Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

34 Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen
Värdekompass Stroke Funktionellt hälsostatus Andel ADL-beroende efter 3 mån Andel som uppnår ett mål inom angiven tid Hälsotillstånd efter 3 mån Vad är viktigt för professionen? Klinisk status Andel som slutat röka efter 3 mån Andel patienter som har fått en vård- och rehabplan sjh Erbjuden uppföljning av primärvård Uppföljning/upprättande av vårdplan i primärvård/ kommun Tillfredsställelse Andel som är nöjda med rehabiliteringen efter 3 mån Kostnader Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

35 Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen
Andel av dem som rökte vid insjuknandet som slutat röka vid 3-månadersuppföljning efter stroke Birgitta F-Y Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

36 Andel med skriftlig vård o rehabplan på sjukhus (n=177) Alla
Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

37 Andel erbjudna uppföljning av primärvården (n=177)Alla
Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

38 Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen
Värdekompass Stroke Funktionellt hälsostatus Andel ADL-beroende efter 3 mån Andel som uppnår ett mål inom angiven tid Hälsotillstånd efter 3 mån Klinisk status Andel som slutat röka efter 3 mån Andel patienter som har fått en vård- och rehabplan sjh Erbjuden uppföljning av primärvård Uppföljning/upprättande av vårdplan i primärvård/ kommun Tillfredsställelse Andel som är nöjda med rehabiliteringen efter 3 mån Kostnader Kostnad per DRG Vad kostar det? Vilka resurser används? Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

39 Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen
Kostnad kr per DRG-poäng DRG 014A Specifika kärlsjukdomar i hjärnan exkl TIA, komplicerat Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

40 Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen
Medelvårdtid DRG 014A Specifika kärlsjukdomar i hjärnan exkl TIA, komplicerat Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

41 Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen
Genomgång av checklista -riskfaktorer och konsekvenser Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

42 Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen
Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen

43 TACK för er uppmärksamhet !
Birgitta Fagervall-Yttling Och Centrala arbetsgruppen Anita, Barbro, Astrid, Åsa, Maria, Malena, Birgitta Birgitta Fagervall-Yttling Centrala arbetsgruppen


Ladda ner ppt "Strokevård i Norrbottens län"

Liknande presentationer


Google-annonser