Informationssökning, källkritik och lärande

En presentation över ämnet: "Informationssökning, källkritik och lärande"— Presentationens avskrift:

1 Informationssökning, källkritik och lärande
Skolbiblioteksutveckling, gång 3 Medioteket , 17 januari 2013

2 Dagens innehåll: Läroplanen och skolbiblioteket
Teori, forskning och modeller David Loertscher: Taxonomier Carol C. Kuhlthau: Informationssökningsprocessen Användarundervisning: När, Var, Hur? Paus Källkritik Övningar Diskussioner om arbetsplaner Välkomna tillbaka. Tankar om studiebesöket

3 Kunskapskrav i Lgr 11 Krav på kunskaper i informationssökning och källkritik ingår i många av de ämnen eleverna läser. Exempel Eleverna kan söka naturvetenskaplig information och använder då källor och för utvecklade och väl underbyggda resonemang om informationen och källornas trovärdighet och relevans. (åk 6, åk 9) i Bi, Fy, Ke, Ge, Hi Eleven kan söka, välja ut och sammanställa information från ett avgränsat urval av källor och för då välutvecklade resonemang om informationens användbarhet. (åk 6, åk 9) i (sv, sva) Ni minns kanske från första tillfället översikten jag visade om skolbibliotek i läroplanen. Där delades skolbibliotekets verksamhet upp på Två områden läsa och informationskompetens och då minns ni kanske hur många av skolans ämnen där informationskompetens ingick. Nu var det mest skrivningar från det centrala innehållet i kursplanerna som skrivningarna där var hämtade ifrån. Vi fick ju då förslag på att det kunde vara bättre att utgå från kunskapskraven i de olika ämnena och här finns några Exempel på det. Dessa krav kan ju omformuleras till mål eller delmål i de arbetsplaner man ska göra förutsatt att man har möjlighet att arbeta med informationssökning och källkritik. Jag har också skrivit ihop en översikt över fler kunskapskrav där skolbiblioteket har en roll att spela. Ta med om ni är intresserade.

4 Loertschers taxonomier
David Loertscher, biblioteksforskare USA ”Taxonomies of the school library media program” Taxonomi = Noggrann vetenskaplig systematik Resultatet av många års forskning om hur skolbibliotek integreras i undervisningen. Bibliotekstaxonomi 1982 (ny uppdaterad utg. 2000) ”Taxonomies of the school library media program” Grekiskans taxis = ordning och nomos = lag Genom sina teorier och strategier för skolbiblioteket och dess verksamhet har L på flera sätt påverkat synen på skolbibliotekets funktion och hur en bra verksamhet kan byggas upp på bra sätt.

5 Skolbiblioteket – ett hus vilande på tre grundstenar
Lager (välutrustat media) Service Undersökande arbetssätt Byggstenar som utgör grunden för ett bra skolbibliotek Media-Lager: grundförutsättning (?) Fysiska förvaringsrummet – förser med media, utrustning, lokal och tillgänglighet Service: Skolbiblioteket förser elever och lärare med material, undervisar, ger vägledning och annan service. Förutsätter att det finns någon på plats för detta och som har tid. Viktigt med balans mellan lagerlokal och service, så att det inte bara blir lager…. Skolbiblioteket som centrum för ett Undersökande arbetssätt: Det som förstärker skolbiblioteket som viktig del av skolans sätt att arbeta undersökande och individanpassat. Som gör skolbiblioteket till självklar del i undervisningen. Kräver fungerande lagerlokal och god servicenivå som bas. Tre byggstenarna gör det enklare att urskilja de olika delarna roll och omfattning i verksamheten, samt balansen mellan delarna, som är viktigt för att hålla god kvalitet. Idén bygger på att skolbiblioteket bemannas med skolbibliotekarie OCH assistent! Se fördelningen av arbetsuppgifter. När man är ensam och måste göra allt – hur går det med balansen då!? Förutom grundstenarna har L även gjort detaljerade beskrivningar av olika nivåer för olika aktörer och roller som kan kopplas till biblioteksverksamheten. Dessa roller relateras till skolbiblioteket och dess verksamhet.

6 Loertschers taxonomier
Teori, metod och modell! Teori som är praktiskt användbar Värderingsskala: Hur skolbibliotek fungerar sett ur skolledningens, lärarnas, bibliotekariernas och elevernas perspektiv Skalan går från passivt till aktivt bibliotek Teori i forskning, uppsatser. Monica Nilsson: Metod: ”en uppbyggnadsmodul till en bra medieverksamhet” (1998, s. 29) Limberg modell: ”taxonomin ger möjlighet till helhetssyn på skolbibliotekariens roll, där det pedagogiska utvecklingsarbetet blir en del av bibliotekariens vardag. involveras nu även elektroniska källor. Varje nivå nödvändig! Bibliotekets kvalitet beroende av det. Ingen bör/kan avskaffas. Ett redskap för skolbibliotekarie, elev, lärare och skolledare själva kan utveckla verksamheten genom att utvärdera sin användning och sina önskemål när det gäller skolbiblioteksverksamhet.

7 Loertschers taxonomier
Bibliotekets funktioner på skala från passivt till aktivt bibliotek Elevernas inlärningskvalitet bättre när biblioteket får utvecklad roll i undervisningen De högre, mer aktiva stegen på taxonomin kräver nära samarbete mellan bibliotekarier och lärare och ger skolbiblioteket en central plats i undervisningen, vilket enligt L ökar inlärningskvaliteten hos eleverna. Enl. Loertscher behöver biblioteket inte alltid befinna sig i högsta delen – men då och då, annars undersöka vad det beror på. Varje nivå nödvändig! Kvalitén bygger på att alla nivåer finns och att man vid olika tillfällen befinner sig på olika nivåer. Måste ligga på högsta nivå ibland – annars något fel! Enl. Limberg viktigt att ju mindre tid man har, desto viktigare rikta in sig på att nå de högre nivåerna. I nyare utgåvan diskuterar L The four central elements of the LMC Program: Planerat samarbete, skapa effektiva läsare, uppmuntra lärande genom teknik, informationsfärdighet. Taxonomin har lätt kunnat uppdateras genom åren – från att enbart handlat om tryckta medier

8 Bibliotekets funktion, ur bibliotekariens perspektiv
10 nivåer beskriver samarbetet mellan bibliotekarien och skolan/undervisningen Nivå 1-2: Bibliotekarien upprätthåller samlingarna Nivå 3-7: Bibliotekarien riktar sig direkt till elever och lärare Nivå 8-10: Bibliotekarien deltar aktivt i planeringen och utvecklingen av undervisningen ”The Solid Warehousing Service Building Block” - ”Solid magasinerings- och serviceanläggning” Liknas vid varuhus Loertscher-Kopia 1

9 Bibliotekets funktion ur olika perspektiv
Bibliotekets funktion, sedd ur elevens perspektiv Bibliotekets funktion, sedd ur lärarnas perspektiv Bibliotekets funktion, sedd ur skolledarens perspektiv Elevens perspektiv: Nya utgåvan uppdaterad med att eleverna ska ha tillgång till fungerande IT och IT-vägledning genom biblioteket Stegen går från att eleven knappt besöker biblioteket, till att eleven ser biblioteket som en del av ett livslångt lärande. 9 steg (8 i äldre utgåvan) Kopia 2 Lärarnas perspektiv: Nivå 1-2: Läraren undervisar endast med läromedel utanför bibliotekets resurser och/eller med stöd av eget bestånd Nivå 3-4: Lånar in från skol- och folkbibliotek, nyttjar tips från skolbibliotekarien och låter skolbibliotekarien berika undervisningen (utanför ordinarie undervisning) Nivå 6-8: Från att skolbiblioteket integreras i ämne, till att lärare och bibliotekarien arbetar i team för att stödja ett undersökande arbetssätt och samarbetar kring pedagogiskt utvecklingsarbete Skolledarens perspektiv: Nivå 1: Skolledningen satsar ej mer på biblioteket än vad nationella och regionala föreskrifter kräver Ju högre upp på skalan, desto större chans för integrering i skolverksamheten. Taxonomin kan vara ett mått på skolledningens inställning till skolbiblioteket.

10 Carol C Kuhlthau Informationssökningsprocessen ”Seeking Meaning: a Process Approach to Library and Information” Presentera Kuhlthau kortkort, visa boken och dela ut schemat (för vidare läsning) Presenterades först 1983 Kuhlthau är professor i pedagogik och Biblioteks- och informationsvetenskap i USA. Har länge intresserat sig för själva informationssökningsprocessen och gjort stort arbete inom området. K. Menar att tidigare forskning inom informationsåtervinning/användarundervisning har varit alltför koncentrerat till text och källor – i stället för på användarnas problem, psykologiska processen och hur informationen används. Hämtat inspiration från inlärningspsykologi - inlärning förknippad med oro och ängslan Fokus på: hur informationen verkligen används - på användarens problem, kopplade till känslor av osäkerhet och förvirring I stället för som historiskt; fokus på systematiken, ordningen vid informationssökning Informationssökning som ”sense-making process” (meningsskapande) Vilken sorts mening skapar användaren och hur skapas den? Centralt: osäkerhetsprincipen – informationsökarens känslor går från osäkerhet till självförtroende

11 Carol C Kulthau Modell för informationssöknings-processens uppdelad i sex stadier utefter en tidslinje – modell för lärande som en processp Tar upp känslor, tankar och handlingar K om skolbiblioteket och användarundervisningen: Skolbibliotekarierna/informationsspecialisterna/förmedlarna ska guida, hjälpa till och se när man behöver ingripa i processen och vilken undervisningsnivå som ska väljas. Enligt K. mkt viktigt att användarundervisning integreras i problemlösande arbetet med ”riktiga” skoluppgifter. Mest effektivt vid nära samarbete mellan bibliotekarier och lärare och då biblioteket integreras i undervisningen. Lärare, bibliotekarie och ledning samarbetar i team, med tydligt definierade roller och med respekt för varandras yrkesroller! Bibliotekariens traditionella roll bör kompletteras. Från tillhandahållande av källor och hjälp att söka information till mer pedagogisk, rådgivande för vägledning i informationssökningsprocessen Osäkerheten startar en konstruktionsprocess genom vilken eleven söker förståelse och mening ur information. Att se informationssökning som lång process genombrott biblioteks- och informationsforskningen. Genom synsättet tar man hänsyn till sammanhanget, i stället för bara upprepat frågeställande till informationssystem.

12 Ur Kuhlthau, Carol C.: Informationssökningsprocessen, s. 49
Modellen inget exakt regelverk eller avbildning av individers erfarenheter. Processen inte linjär, eftersom eleven ibland behöver återvända till tidigare stadier i informationssökningsprocessen. Observera att modellen visar känslor, tankar och handlingar under processen! Tankarna förändras från förvirring och tveksamhet till till klarhet och precision efter fokuseringen. Handlingarna ändras från sökande efter relevant information i allmänhet till sökande efter direkt tillämplig, ”klockren” information. Känslorna växlar mellan osäkerhet, förvirring, tvivel till klarhet, växande självförtroende under processen. Elevens intresse för uppgiften ökar efter fokuseringen! Icke-linjär process – eleven kan gå fram och tillbaka, eller i cirklar för att nå önskat resultat Task initiation/inledning: eleverna får en uppgift och ramarna topic selection/ämnesval: val av ”sitt” delämne Prefocus exploration/skaffa överblick: första utforskande av information som kan vara av intresse – här kommer man till biblioteket och i denna fas upplevs förvirring och osäkerhet. Focus formulation/fokusering på ämnet: måste fokusera för att komma vidare från besvärliga fas 3! Avgränsning och att ”göra ämnet till sitt” kan bli vändpunkten i sökprocessen. Information collection/informationsinsamling: grundlig informationssökning utifrån elevens fokus Search closure/avslutning: informationssökningen avslutas – bearbetning och redovisning påbörjas Starting writing Ur Kuhlthau, Carol C.: Informationssökningsprocessen, s. 49

13 Användarundervisning
Vad varför HuR? Vad är användarundervisning? Används av bibliotekarier och betecknar att bibliotekarien undervisar användare i biblioteks-och informationssystem (Louise Limberg 2002: 96-99). Användarundervisning kan betyda allt från rundvisningar i biblioteket och klassisk bibliotekskunskap till avancerade kurser för att öka elevers och studenters informationskompetens. Den traditionella användarutbildningen var begränsad till en genomgång av bibliotekens klassifikationssystem och kataloger och en visning av hur systemet var representerat i det egna biblioteket. Idag, med våra datoriserade bibliotek, har vi vidgat ramarna och försöker också lära eleverna att söka i databaser (åtminstone de egna) och på Internet, vi ger undervisning i källkritik och avancerad informationssökning. Det är ett krävande arbete vars resultat du kanske aldrig själv får se, men arbetet med att göra elever informationskompetenta underlättas om lärare och skolbibliotekarier samarbetar.

14 Användarundervisning - Varför?
Stödja eleverna i deras kunskapande utifrån skolans inriktning och de olika riktlinjer, mål- och styrdokument som gäller Utvecklande av informationskompetenser kopplat till informationsbehov och sammanhang Mål att vara ett redskap för förverkligande av skolans pedagogiska inriktning

15 Användarundervisning
Att eleverna blir informationskompetenta är ofta målet med användarundervisning Men vad det betyder kan variera beroende på vad man i biblioteket anser vara viktigt att eleverna lär sig.

16 HUR? Det vanliga? Fokus på egna biblioteket, dess källor och vilken sökväg eleverna ska använda? Genomgång av källor i viss ordning oberoende av sammanhanget och elevens förkunskaper, i stället för ämnesintegrerat, kopplat till den konkreta uppgiften, elevens förkunskaper och med flexibel syn på källor? Det vanliga: Käll- och beteendeorienterade förhållningssätt. Att föredra: Användarundervisning i sitt sammanhang

17 Mer forskning…. Forskning visar att lärare har otydlig bild av vad informationssökning innebär och att de därför underskattar svårigheter som eleverna utsätts för i och med skolans krav på självständigt informationssökande. Limberg et al, 2002, s

18 Forts. Forskning Limberg & Folkesson (2006)
Bristande överensstämmelse i undervisnings-situationen p.g.a. olika fokus när det gäller å ena sidan, innehållet i användarundervisningen som fokuserar på källorna å andra sidan målet för undervisningen, som är kritiskt tänkande och slutligen hur elevernas resultat sedan bedöms, där man ser till hur informationen bearbetats. Bekant? Mitt mål: att eleverna ska känna sig engagerade och få kontroll över den egna informationssökningen, för att på sikt utveckla sin informationskompetens genom ett medvetet och källkritiskt förhållningssätt. Samma fokus ska genomsyra innehåll, målsättning och bedömning

19 Forskning Samspelet informationssökning och lärande: Nära samband mellan elevernas syn på och sökning efter information och kvalitén på inlärningsresultatet. (Limberg, Louise,1998) Informationssökning som sökning efter fakta ger svagt resultat och ofullständig kunskap medan granskande och analyserande förhållningssätt till informationssökning ger komplex, sammanhängande och problematiserande kunskap. Viktigt att hjälpa elever formulera bra sökfrågor! Både lärares och bibliotekaries ansvar. Problematiserande frågor; varför, jämför, argumentera osv.. Mitt mål därför att skapa förutsättningar för komplext, interaktivt och kommunikativt förhållningssätt till informationssökning och stor kännedom om olika sökvägar

20 Forskning ”…ämnesintegrerad undervisning i informationssökning påverkade elevernas prestationer i positiv riktning såväl med avseende på ämneskunskaper som färdigheter i informationssökning” (Todd, 1995, s i Limberg et al. 2002, s. 130)

21 Ursprunget till vår kunskap
Vad är en källa? Ursprunget till vår kunskap Skriftlig Muntlig Materiell Källtyper: Raindrops on the sunroof by Robert Couse-Baker (CC by) Primära – förstahandskällor. Sekundära – andrahandskällor. Vad är en källa? Det är ursprunget till vår kunskap säger en del. Där vi hittar kunskap eller hämtar information ifrån. Det finns muntliga ,skriftliga och materiella källor. De skriftliga kan handla om handskrivna texter till texter på Internet. Muntliga kan vara allt från ett rykte på stan till en radio eller tv intervju. Glöm inte intervjuer som du själv kan göra och använda som källa. Materiell arkeologiska fynd, olika typer av föremål,till fingeravtryck, Stockholmskällan ger fina exempel på olika typer av källor, Här finns även olika föremål och bilder. Kvarlevor som kan utgöra bevis för att något faktiskt har ägt rum, Jag citerar Stockholmskällan:” Det fysiska föremålet i sig möjliggör en direktkontakt med det förflutna, eller med en företeelse i vår samtid. Det kan bära på berättelser om en tid, en plats, en händelse” (Stockholmskällan) Kommer ni på fler? I möjligaste mån ska man försöka använda sig av ursprungskällan- förstahandskällan ex. en person som faktiskt bevittnat varit med om en händelse. En andrahandskälla är istället den person som återger vad förstahandskällan berättar. Förstahandskällan den primära räknas som den mest tillförlitliga inom källkritiken eftersom den till skillnad från andrahandskällan är oberoende. När det inte går måste man ju ta till sekundära källor men då är det viktigt att använda sig av fler källor så oberoende som möjligt och jämföra dessa för att få en så korrekt information som möjligt. Vad och vem kan då lita på?

22 Vad är källkritik? Vem kan man lita på?
Bild från flickr CCShopping mall questions by wok CC Källkritik handlar om att försöka ta reda på vem eller vad man kan lita på.

23 Vem säger vad till vem och i vilket syfte?
Vem säger något & är avsändare? Målgrupp? Syftet med informationen/budskapet? Rubrikens fråga kan sammanfatta de källkritiska reglerna när man kritiskt granskar en källa. Den källkritiska metoden handlar om att ställa frågor till materialet för att på så sätt ta reda på mer och kunna värdera och avgöra hur pass äkta och trovärdig, aktuell och vinklad en källa är. Vem säger, påstår något? Vem är avsändare? Det gäller att försöka lista ut vem som är avsändare och som står bakom informationen. Är det en person som kan tänkas vara en auktoritet på området och som kan tänkas veta något om det han eller hon påstår. För att se om det är en auktoritet eller inte så an man söka på personens namn och ta reda på mer om denne. Kan även söka i Libris katalog för att se om upphovsmannan eller kvinnan publicerat någon litteratur om ämnet i fråga. Är det istället ett företag eller en organisation som står bakom det som sägs? Vi kan ta reda på mer om dessa avsändare också och vi vet kanske något redan och kan använda oss av den kunskap och erfarenhet vi redan har i frågan. Om det är en sida exempelvis på Internet helt utan avsändare eller upphovsman så kanske vi bör avstå från att använda denna källa. Målgrupp Vem är målgrupp för informationen. Är det allmänheten?, en viss åldersgrupp , eller speciell yrkesgrupp? Elever vill kanske inte läsa texter som vänder sig enbart till forskare. Informationen måste ju vara användbar och gå att förstå för den som hittat den. Syftet med informationen, budskapet?! Vad är det som påstås, sägs i informationen, källan? Är det någon som försöker sälja något till oss, är det reklam för en vara, eller är det ett politiskt budskap, en idé. Är budskapet tänkt som underhållning, är det ett skämt. Är informationen saklig som presenteras. Här gäller det att granska innehållet på sidan och se vad som står. Saknas viktiga uppgifter? Stämmer informationen med vad du redan vet?

24 Mer om kritisk granskning
Vinklat , tendensiöst innehåll? Aktuell information? Äkta och trovärdigt? Jämföra flera källor! Glöm inte bilderna! Vinklat, tendensiöst innehåll  Berättar informationen om olika åsikter eller framhåller man bara vinklade åsikter som förespråkar en syn på saken, eller kanske flera åsikter fast dessa säger egentligen säger samma sak. Kan vara helt okey med vinklat material om man t ex ska undersöka ett politiskt parti eller någon organisation men det är viktigt att vara medveten om att informationen är tendensiös och det är viktigt att komplettera  granskningen med att ta reda på vad motståndarna har för åsikter. Aktuell information Det är förstås viktigt att informationen är aktuell och fortfarande giltig. Gamla kartböcker är ett skräckexempel på opålitliga källor i detta sammanhang. Särskilt viktigt är det förstås också inom vissa ämnen som till exempel naturvetenskap, medicin. Kolla alltid när Internetssidor har uppdaterats och när böcker eller artiklar skrevs och publicerades. Gårdagens geografiböcker om Kina kanske inte ger den sannaste bilden Äkta och trovärdig Vi har redan konstaterat att det finns gott om falska sidor på Internet och en del av dessa kan ha dolda budskap. Har ni exempel på sådana sidor? En del sådana sidor har getts ut för att ifrågasätta information på redan etablerade informationssidor. Exempelvis rasistiska sidor om Martin Luther King eller det klassiska exemplet med levande historia. Det som man också kan granska för att avgöra informationens äkthet är hur sidan ser ut rent allmänt om det är många stavfel om den är proffsigt gjord och ger ett seriöst intryck . Detta resonemang är inte riktigt hållbart eftersom många falska sidor ex på Internet försöker att se både proffsiga och seriösa ut. På Internet kan man titta på webbadresser för att se var de hör hemma och är man ändå osäker kan man göra en domänsökning. Hur detta går till kan man läsa om på Kolla Källan som Skolverket står bakom. Jämföra flera källor Är man osäker på vad som är vad är en bra idé att jämföra olika källor och se om dessa stämmer någorlunda överens med varandra. Man kan också fundera över om informationen stämmer med det du redan vet, använd den kunskap och erfarenhet du redan har. Glöm inte bilderna Bilderna Varifrån kommer bilderna? Kan dessa vara ihopklippta och hämtade från olika tillfällen. Det är enkelt att manipulera bilder med dagens teknik och att sprida dessa? Bilder kan också beskäras och och personer kan tas bort. Här ser ni ett exempel på manipulerad bild .

25 Bild från Flickr.com Tripod Attack karlequin/KarliWatson CC BY-NC 2.0

26 Falska bilder

27 Källkritik i praktiken
Är källkritik bara viktigt i skolan? För att lära ut källkritik på Internet till elever så kan man gärna använda den färdiga presentationen som ligger på Kolla Källans hemsida. Vi ska strax titta in där. När elever söker information bör det källkritiska tänkandet vara närvarande. Ofta uppstår naturligt diskussioner om vilka källor man ska välja och hur man kan jämföra informationen för att på så vis skapa trovärdighet i det man skriver. I de källor elever ofta använder sig av exempelvis Facebook och bloggar hittar man bra forum att tillsammans med elever tänka källkritiskt. Även elever är källor i det de själva producerar och det är också viktigt att vi relaterar till eleverna som avsändare och källa. Detta betyder att källan är eleven och det som elever producerar ska behandlas som källmaterial. Vi kan på så sätt tydligare förstå källan i oss själva och därmed i andra. Krångla inte till det utan utmana och utveckla elevernas naturliga förhållningssätt och frågor – Hur vet du det? Vem har sagt det? I vilken bok står det? Hur kan man veta att det är sant? Varför säger man så? När sa dom så? Varför gör di på detta viset? Min erfarenhet är att kritiskt granskande o källkritik ofta engagerar och intresserar dagens elever så det är glädjande att det lyfts fram och fått ökad tyngd i läroplanen. Källkritik i praktiken film från Adolf Fredrik

28 Vilka källor får man använda och hur
Om Upphovsrätt Texter, filmer, musik Kopiering www. bonuspresskopia.se Äldre material Lagen skyddar dig också Bilder Creative Commons Sagan om upphovsrätten CC Cilla Dahlén, Hjulstaskolan skolbiblioteksutveckling.wikispaces.com Vilka Källor får man använda och hur? Om upphovsrätt! Upphovsrätt är ett stort, komplicerat och viktigt område. Det kräver ett eget kurstillfälle och det är viktigt för skolbibliotekarier och lärare att ha goda kunskaper om detta område så att vi i vår tur kan lära eleverna vad som gäller. Att göra en ordentlig genomgång här och nu hinner vi inte men istället tänker jag visa er några saker ni kan ha nytta av se separat Manus På skolverkets hemsida så hittar man mycket om upphovsrätt och här kan man klicka på olika typer av källor och lära sig mer om vad som gäller om till ex texter, musik och film. Här kommer ett trevligt exempel på hur man kan undervisa elever om vilka upphovsrättsliga regler som gäller för bilder, sagan om upphovsrätten .

29 Kolla Källan Kolla källan Medierådet Internetkunskap internetkunskap.se/om_internetkunskap/ Kolla Källan är en guldgruva för alla som arbetar med informationssökning och källkritik. Här finns bland annat en powerpoint presentation som direkt kan användas om Källkritkik på Internet.

30 Övningar Popcornfilmen Runstenen Runstenen 2
skolbiblioteksutvecklingswikin manlig graviditet Mozart Popcornfilmen Runstenen Runstenen 2 Runstenen 3 Hej! Ni kommer nu att få pröva att källkritisk granska några sidor och fundera över om de är sanna eller falska. Men innan vi sätter igång vill jag visa er ett material att arbeta med yngre skol och förskolebarn kring. Det heter ” Nosa på nätet” och det är statens medieråd som har publicerat det och det finns att ladda ner gratis på medierådets hemsida. Ta med er en artikel av Anna Lundh som forskat om yngre barns informationsanvändande. Hennes avhandling finns att ladda ner från BHS. Granska sidan om manlig graviditet och tillämpa ert källkritiska tänkande likaså när ni tittar på Mozartsidan och Popcornfilmen. Gå till vår kurswiki så hittar ni övningarna där under rubrik övningar. Runstenen är ett annat intressant exempel att ta lärdom av och använda i användarundervisningen om källkritik

31 Litteraturlista Kulthau, Carol. (1993). Seeking meaning: a process approach to library and information service. Kulthau, Carol. (2006) Informationssökningsprocessen en lärande process med lärare och bibliotekarie i samverkan med elevens informationskompetens i fokus Limberg, Louise. (1998). Att söka information för att lära. En studie av samspel mellan informationssökning och lärande. Göteborg & Borås: Valfrid. Diss. Göteborgs universitet. Limberg, L., Hultgren, F. & Jarneving, B. (2002). Informationssökning och lärande – en forskningsöversikt. Stockholm: Liber, Skolverket. 190 s. Även tillgänglig: [ ] Limberg, L. & Sundin, O. (2006). "Teaching information seeking: relating information literacy education to theories of information behaviour" Information Research, 12(1) paper 280. Limberg, L. & Folkesson, L. (2006). Undervisning i informationssökning: slutrapport från projektet Informationssökning, didaktik och lärande (IDOL). Borås : Valfrid. Loertscher, David V. (2000) . Taxonomies of the school library media program. San Jose, Calif. :Hi Willow Research and Publishing Nilsson, Monica. (1998). Skolbiblioteket – skolans informationscentrum. Lund : Studentlitteratur. Sundin, Olof. (2005) ”Webbaserad användarundervisning: Ett forum för förhandlingar om bibliotekariers professionella expertis.” human it 7.3(2005): 109–168 Thurén Torsten & Leth Göran. (2000). Källkritik för Internet,, Stockholm styrelsen för psykologiskt försvar. Rapport 177.

32 Litteraturlista forts.
Loertscher, David V. (2000). Taxonomies of the school library media program. San Jose, Calif. :Hi Willow Research and Publishing Nilsson, Monica. (1998). Skolbiblioteket – skolans informationscentrum. Lund : Studentlitteratur. Sundin, Olof. (2005) ”Webbaserad användarundervisning: Ett forum för förhandlingar om bibliotekariers professionella expertis.” human it 7.3(2005): 109–168 Thurén Torsten & Leth Göran Källkritik för Internet, 2000, Stockholm styrelsen för psykologiskt försvar. Rapport 177.

33 Länkar osakerkalla.wikispaces.com/ kollakallans.wikispaces.com
 Biblioteket i Lgr11 Prezi av Katarina Hjärpe, Linköping  Sagan om Upphovsrätten av Cilla Dahlén, bibliotekarie, Hjulstaskolan.  Stockholmskällan Bilderwww.flickr.com   Youtube film om informationssökning med elever på Adolf Fredrik infotek   

34 Länkar forts Anne-Marie Körlings blogg om källkritik med elever.
 Kolla Källan  Kolla Källan om Källkritik Nosa på nätet