Barn som far illa www.skane.se/barnsomfarilla ÅG Presentation och erfarenheter av arbete kring barn som far illa, förväntan www.skane.se/barnsomfarilla.

En presentation över ämnet: "Barn som far illa www.skane.se/barnsomfarilla ÅG Presentation och erfarenheter av arbete kring barn som far illa, förväntan www.skane.se/barnsomfarilla."— Presentationens avskrift:

1 Barn som far illa www.skane.se/barnsomfarilla ÅG
Presentation och erfarenheter av arbete kring barn som far illa, förväntan

2 Introduktionsträff kontaktpersoner
Barn som far illa – vad är det? Lagstiftningen; socialtjänstens ansvar, vårdpersonals ansvar Regionala handlingsprogrammet, anmälningsblanketten, hemsidan Kontaktpersonsuppdraget; lokala riktlinjer, fortbildning, samverkan, Vårt uppdrag ÅG Vad vi förberett och tänkt Viktigt att de kommer med inspel

3 Barnets perspektiv http://www.barnombudsmannen.se/pejling/filmrummet/
3

4 Barnmisshandel… ” är när en vuxen person utsätter barn för fysiskt eller psykiskt våld, sexuella övergrepp, kränkningar eller försummar att tillgodose barnets grundläggande behov” SOU 2001:72 KB

5 Vilka barn far illa? Fysiskt våld – Alla former av kroppslig bestraffning tolkas enligt svensk lag som brott. 1979: Avskaffas föräldrars rätt att aga sina barn i uppfostringssyfte. 1982: Misshandel på enskild plats, t ex i hemmet, faller under allmänt åtal. Psykiskt våld – Kränkande behandling, som t ex att skrämma, förringa, hota, diskriminera, förlöjliga eller isolera barnet. Sexuella övergrepp – Allt från våldtäkt till att utsätta barnet för blottning eller pornografi.

6 Vilka barn far illa? Försummelse/omsorgssvikt (neglect) – När barnets basala behov inte tillgodoses, medvetet eller omedvetet. Har lika skadlig effekt som fysisk/psykisk misshandel på sikt, men är minst beforskad. Alkohol- eller drogpåverkade vårdnadshavare – t ex läkemedelsintoxikationer, suicidförsök eller kraftigt etylerade föräldrar. Bevittnar våld i hemmet 11% av alla barn i Sverige har bevittnat våld i hemmet. Drygt hälften av dessa har själva blivit slagna, en eller flera gånger. Eget missbruk eller annat destruktivt beteende. Försummelse/omsorgssvikt eller sk neglect – Exempel Bristande tillgång till mat, skydd, kläder, sjukvård, utbildning, lek eller stimulans. Kan bero på att vårdnadshavaren medvetet eller omedvetet underlåter att tillgogose barnets behov. Bevittnar våld i hemmet Barn som lever i hem där det förekommer våld mellan familjemedlemmarna, särskilt mellan de vuxna, löper stor risk att drabbas av psykiska och sociala konsekvenser både omedelbart och senare i livet. Dessutom är risken stor att dessa barn själva blir utsatta för misshandel och övergrepp.

7 Lagstiftning och föreskrifter
SOSFS Konventionen om barnets rättigheter Föräldrabalken Socialtjänstlagen Lagen om vård av unga Hälso- och sjukvårdslagen KB

8 Den Arge

9 Våld i Nära Relationer SOSFS 2014:4
För vården innebär de nya föreskrifterna att varje verksamhet som möter våldsutsatta och barn som bevittnat våld ska ha rutiner för hur personal ska göra. vården är skyldig att upprätta individuell plan för personer som behöver insatser och stöd från olika verksamheter, och vi ska samverka för att samordna insatserna både inom vårdens olika delar och med externa verksamheter. LÄNK till SOSFS 2014:4

10 SAMVERKAN Lagstiftat sedan kap. 7 § SoL & 3 f § HSL insatser både från socialtjänsten och från hälso- och sjukvården bedömer att den behövs för att den enskilde ska få sina behov tillgodosedda samtycke utan dröjsmål upprättas tillsammans med den enskilde/ närstående.

11 Flera verksamheter Behov av samordning och

12 Delaktighet Familjens delaktighet ska vara centralt i SIP-arbetet.
Familjen ska ges möjlighet att vara delaktig i hela arbete även exempelvis planering av möten. Barn ska vara delaktiga utifrån ålder och mognad.

13 Webb-utbildningar Informationsfilm: SIP på 3 minuter
Samordnad individuell plan – kort info, ca 8 minuter. Riktar sig till alla som vill veta vad SIP är, exempelvis föräldrar, ungdomar, politiker. Samordnad individuell plan – lär dig mer, ca 35 minuter. Vänder sig till de som önskar fördjupad information, chefer, utvecklingsledare eller de som använder SIP för barn i sitt arbete.

14 Barns rätt Föräldrabalken 6 kap 1 §
Barn har rätt till omvårdnad, trygghet och god fostran. Barn skall behandlas med aktning för sin person och egenart och får inte utsättas för kroppslig bestraffning eller kränkande behandling. Barnkonventionen Alla barn har samma värde och rättigheter Barnets bästa Rätt att komma till tals och lyssnad till Rätt till liv och utveckling KB

15 Barn Föräldrar Samhället
Barnkonventionen Barn Föräldrar KB Samhället

16 ? Vad betyder attityder? Vad tänker vi om socialtjänsten KB
Reflektion över våra egna föreställningar

17 Vart ska jag vända mig. Måste jag berätta för föräldrarna
Vart ska jag vända mig? Måste jag berätta för föräldrarna? Tänk om jag har fel? Borde inte skolan agera istället? Kan det här vara misshandel? Har jag anmälningsplikt? Får jag bryta sekretessen? Men vad kan socialtjänsten göra? Måste jag ha bevis? Sviker jag barnet? Ska jag kontakta polisen? Vad händer sen? Måste jag vittna? Vad har soc för telefonnummer? Kan de anmäla mig om jag har fel? Alla föräldrar kan väl brista ibland? Vad vet jag egentligen? Hur vet jag att inte barnet ljuger? Kan det finnas en naturlig förklaring? Vad ska jag säga till barnet? Måste jag vittna i rätten? Ska min chef godkänna anmälan? Vad händer om jag inte anmäler? Finns det nån blankett? Har jag rätt att lägga mig i? Ett slag är väl inte hela världen? Bild: Björn Tingberg KB

18 SoL 14 § 1 ”Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom, 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården, 3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område.” Lagtexten SoL 14 kap 1 § ÅG

19 Ändring i lagstiftningen från årsskiftet 2013 14 kap. 1 § SoL
…skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får Gamla lagtexten; kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till ett barns skydd. Nya lagtexten: kännedom om eller misstänker att ett barn far illa ÅG 19

20 Barn som far illa eller riskerar att fara illa
Konsultation Konsultera socialtjänsten utan att avslöja barnets identitet En konsultation ersätter inte en anmälan Om socialtjänsten råder till anmälan, anmäl då genast Socialtjänsten har skyldighet att ge råd och stöd till oss som är anmälningsskyldiga, svara på våra frågor och ge råd om vilka uppgifter vi bör ta reda på och hur vi kan gå tillväga. Uppmuntrar till att konsultera mer… Barn som far illa eller riskerar att fara illa

21 Anmälan – Ansökan Vårdpersonals skyldighet Genast Skriftlig
Kan ej tas tillbaka Ny information ska anmälas fortlöpande Socialtjänsten beslutar om utredning eller ej Endast förälder/barn kan ansöka om stöd Socialtjänsten måste utreda behovet Utreder endast ansökan Kan dras tillbara av föräldern ÅG

22 Anmälan till socialtjänsten – vad händer sen?
Frivilliglagstiftning Skyddsbedömning omedelbart Förhandsbedömning: Socialtjänsten träffar vårdnadshavare och barnet – den som anmält kan vara med. Utreda eller inte? Anmälan till socialtjänsten Utredningen kan leda till: ingen insats med insats inom öppenvård med placering i familjehem eller hem för vård och boende Socialtjänsten utreder barnets behov och föräldrarnas förmåga Vad händer då när man som tandvårdspersonal eller hälso- och sjukvårdspersonal har gjort en anmälan till socialtjänsten om att man har kännedom om eller misstänker att ett barn far illa? Socialtjänsten tar självständigt ställning till om man ska inleda en utredning genom att träffa barnet, vårdnadshavare och i vissa fall även anmälaren. Du som anmälare kan få återkoppling på din anmälan om en utredning har inletts eller inte, eller om en utredning redan pågår. Om en utredning inleds så är det barnets situation och barnets bästa som utreds. Under en barnavårdsutredning kan man som tandvårdspersonal eller hälso- och sjukvårdspersonal bli kontaktad av socialtjänsten för att de vill ha fler uppgifter om barnet. Då har tandvården samt hälso- och sjukvårdspersonalen skyldighet att lämna ut uppgifter, sekretessen gäller inte och tandvårdspersonal samt hälso- och sjukvårdspersonal har uppgiftsskyldighet enligt lag. En social utredning av ett barn måste avslutas så fort som möjligt, dock längst inom fyra månader. När utredningen avslutas tar socialtjänsten beslut om att: avsluta utan insats om barnets behov är tillgodosedda. avsluta och bevilja en öppenvårdsinsats om barnet och föräldrarna bedöms ha behov av stöd på hemmaplan. avsluta utredningen och placera barnet i jourfamilj, familjehem eller hem för vård eller boende. När man placerar ett barn utom hemmet kan det ske i samförstånd med föräldrarna frivilligt, eller med stöd av tvångslagstiftningen LVU. Tvångslagstiftning LVU Lagen om vård av Unga

23 Anmälaren kan medverka vid ett första möte Ändring i lagstiftningen från årsskiftet kap. 1 § SoL ”Socialnämnden bör erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den som gjort anmälan enligt 1 § ett möte om det med hänsyn till barnets bästa är lämpligt” (1 a §). Om vi gör tydligt att vi är en medspelare i att ge stöd till familjen, med det som vården kan ge, kan det bli lättare att samarbeta med soc.

24 Anmälan till socialtjänsten – vad händer sen?
Frivilliglagstiftning Skyddsbedömning omedelbart Förhandsbedömning: Socialtjänsten träffar vårdnadshavare och barnet – den som anmält kan vara med. Utreda eller inte? Anmälan till socialtjänsten Utredningen kan leda till: ingen insats med insats inom öppenvård med placering i familjehem eller hem för vård och boende Socialtjänsten utreder barnets behov och föräldrarnas förmåga Vad händer då när man som tandvårdspersonal eller hälso- och sjukvårdspersonal har gjort en anmälan till socialtjänsten om att man har kännedom om eller misstänker att ett barn far illa? Socialtjänsten tar självständigt ställning till om man ska inleda en utredning genom att träffa barnet, vårdnadshavare och i vissa fall även anmälaren. Du som anmälare kan få återkoppling på din anmälan om en utredning har inletts eller inte, eller om en utredning redan pågår. Om en utredning inleds så är det barnets situation och barnets bästa som utreds. Under en barnavårdsutredning kan man som tandvårdspersonal eller hälso- och sjukvårdspersonal bli kontaktad av socialtjänsten för att de vill ha fler uppgifter om barnet. Då har tandvården samt hälso- och sjukvårdspersonalen skyldighet att lämna ut uppgifter, sekretessen gäller inte och tandvårdspersonal samt hälso- och sjukvårdspersonal har uppgiftsskyldighet enligt lag. En social utredning av ett barn måste avslutas så fort som möjligt, dock längst inom fyra månader. När utredningen avslutas tar socialtjänsten beslut om att: avsluta utan insats om barnets behov är tillgodosedda. avsluta och bevilja en öppenvårdsinsats om barnet och föräldrarna bedöms ha behov av stöd på hemmaplan. avsluta utredningen och placera barnet i jourfamilj, familjehem eller hem för vård eller boende. När man placerar ett barn utom hemmet kan det ske i samförstånd med föräldrarna frivilligt, eller med stöd av tvångslagstiftningen LVU. Tvångslagstiftning LVU Lagen om vård av Unga

25 Barn som far illa eller riskerar att fara illa
BBIC är ett utrednings- och dokumentationssystem som används inom socialtjänsten för att skapa struktur och systematiskt samla in uppgifter om, dokumentera och följa upp barns behov av insatser samt föräldrarnas förmåga att tillgodose behoven. Det som hälso- och sjukvården eller tandvården anmäler kan vara en del i ett större pussel/sammanhang som socialtjänsten utreder kring barns behov av stöd och hjälp. Både hälso- och sjukvården och tandvården hamnar under ”Hälsa”. Barnets situation utreds utifrån sju behovsområden och man ser på föräldrarnas förmåga att tillgodose barnets behov. I en utredning tittar man även på barnets omgivning med familj och närmiljö, vilka resurser och brister finns? Utifrån barnets triangel bedömer socialtjänsten om barnet och föräldrarna har behov av insatser för att förändra och förbättra barnets situation. De vanligaste insatserna handlar om stöd till föräldrarna att kunna tillgodose sitt barns behov, t ex familjebehandling. Barn som far illa eller riskerar att fara illa

26 Information om utredning inletts kan begäras Ändring i lagstiftningen från årsskiftet kap. 1 § SoL ”Socialnämnden får informera den som gjort anmälan enligt 1 § om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Sådan information ska på begäran lämnas till anmälaren om det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att göra detta” (14 kap. 1 b § SoL). ÅG

27 Socialtjänstens möjligheter
…. börjar hos den som anmäler! Insatser enligt SoL ÅG/KB

28 Lagen om Vård av Unga 1 § Om vårdnadshavaren och/eller barnet (15 år) inte lämnar sitt samtycke till insatser, vårdplan så är det socialnämndens skyldighet att tillämpa LVU-lagstiftningen. Inledande bestämmelse …alla frivilliga insatser skall vara prövade…. ÅG

29 Omedelbart omhändertagande
6 § LVU Omedelbart omhändertagande Socialnämnden får besluta att den som är under 20 år omedelbart skall omhändertas, om 1. det är sannolikt att den unge behöver beredas vård med stöd av denna lag, och 2. rättens beslut om vård inte kan avvaktas med hänsyn till risken för den unges hälsa eller utveckling eller till att den fortsatta utredningen inte kan avvaktas – ordförande beslut. ÅG

30 LVU-paragraferna 2 § LVU (miljö) 3 § LVU (beteende)
Vård skall beslutas om det pga fysisk eller psykisk misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen eller något annat förhållande i hemmet finns en påtaglig risk för att den unges hälsa eller utveckling skadas. Påtaglig risk – skall inte vara någon ringa risk för skada. Den unge själv utsätter sin hälsa eller utveckling för påtaglig risk att skadas... ………dessa beslut måste prövas av Förvaltningsdomstolen. ÅG Beslut om omhändertagande omprövas var 6e månad, av domstol.

31 … beroendesjukdomar, cancer, neurologiska sjd. och psykisk ohälsa, … …
KB … beroendesjukdomar, cancer, neurologiska sjd. och psykisk ohälsa, … …

32 Barn som Anhöriga Hälso- och Sjukvårdslagen (HSL 2g §)
Vi skall särskilt beakta ett barns behov av information, råd och stöd om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med har en psykisk störning el. en psykisk funktionsnedsättning, - har en allvarlig fysisk sjukdom eller skada, eller - är missbrukare av alkohol el annat beroende framkallande medel. Detsamma gäller om barnets förälder eller någon annan vuxen som barnet varaktigt bor tillsammans med oväntat avlider. KB Ny lag 1/1 2010

33 Barn som Anhöriga Terese kommer ofta till vårdcentralen och akuten med sin mamma. Mamma ramlar och slår sig ofta, skrubbar sig, bryter en arm, slår sig i huvudet. Sår behöver sys, bandageras, gipsas, röntgen... Det är så ofta att Terese är ”du och tjänis” med personalen. Terese är 16 år. Hennes mamma är alkoholist och psykiskt sjuk. Ingen gång under två års tid frågar någon vårdpersonal som de möter efter hur Terese har det! Åsa

34 Hur många barn berörs av HSL 2 g?
Andel barn som har en förälder som legat på sjukhus pga psykisk sjukdom 6 % ( barn) alkoholmissbruk 2,5 % ( barn) narkotikamissbruk 1,5 % somatisk sjukdom 12,5 % ( barn) cancersjukdom 6 % förälder som avlidit innan 18-årsdag 3,4 % Plötslig oväntad död av förälder barn/år 17 % av föräldrarna har missbruk (som inte krävt sjukhusvård) Källa: Socialstyresens bok Barn som anhöriga K Bergmark

35 Skånes handlingsprogram Barn som Anhöriga
Länk till Hemsida

36 Vägledning för sjukvården
Vägledning publicerades 2013 Andra utgåvan LÄNK till vägledningen på Socialstyrelsens hemsida

37 Handlingsprogrammet sid 8-9
Anmälningsskyldighet? Lämna ut uppgifter till socialtjänsten? Hur gör jag med uppgifter som jag fått reda på? Jag är orolig men känner mig tveksam, var kan jag få råd? Skall föräldrarna informeras om att jag kommer att göra en anmälan om oro för deras barn? KB

38 Vad skall jag tänka på om jag misstänker:
Fysisk misshandel se sid 12 Omsorgssvikt se sid 14 Döda barn se sid 16 Sexuella övergrepp se sid 17 KB

39 Lokalt arbete Regionalt stöd
Handlingsprogram Anmälningsblankett (se hemsidan) Hemsida Fortbildningar (se Utbildningskalender) Konsultation Nyhetsbrev Nätverksträffar Samverkan/information Kontaktperson på varje enhet anmäl via hemsidan Lokala rutiner Samverkan med socialtjänst m.fl. Arbetsplatsbaserade fortbildningar Vad gör vi mer?

40 Vad gör en kontaktperson?
Har chefens mandat att Utveckla lokala rutiner - kontaktuppgifter till kommunen/erna - praktisk information om hur anmälan går till - regelbunden fortbildning - introduktion av nyanställda - hur den lokala samverkan m kommun ser ut - sprida handlingsprogrammet Stödja och driva på arbetet KB

41 Kerstin Bergmark Barnsjuksköterska Utvecklare Barn som far illa Tel   sms Åsa Gustavsson Socionom Utvecklare Barn som far illa Tel sms Hemsida: Enhet: Kunskapscentrum för barnhälsovård/ Uppdrag - Barn som far illa

42 Söker för sömnproblem Lina 28 år söker akut på vårdcentral.
Hon mår dåligt, inte sovit på länge. Du får veta att hon för 10 dagar sedan berättat för sin sambo att hon vill flytta isär. Sambon blev mycket arg, skrek och knuffade henne, och lyfte upp ett av parets gemensamma barn och kastade det på henne. Vilka skyldigheter har du i detta fall? Vad behöver du ta reda på mer om vid besöket? Vad tycker du man ska göra? Vilka ord och fraser skulle du kunna använda för att tala om problemen med patienten?

43 Barn som far illa eller riskerar att fara illa
14-årig flicka En 14-åring flicka kommer till vårdcentralen för att hon vill ha dagen-efter-piller Hon vill inte att hennes föräldrar ska bli informerade. Mamman är psykiskt sjuk och hon har syskon med psykiatriska diagnoser. Det framkommer att hon blivit våldtagen i helgen under berusat tillstånd av en äldre kille på en fest. Det är oklart vilken relation flickan har till den som våldtagit henne. Vad ska hälso- och sjukvårdspersonalen göra? Konsultera? Anmäla till socialtjänsten? Anmäla till polisen? Till dig som håller presentationen: Läs fallbeskrivningen från bilden. Vad ska hälso- och sjukvårdspersonalen göra? Diskutera detta i gruppen. Konsultera? Anmäla till socialtjänsten? Anmäla till polisen? I det här fallet har flickan en problematisk hemsituation som föranleder en konsultation med socialtjänsten, vilket i sin tur kanske leder till en anmälan. Flickan har också utsatts för ett brott – en misstänkt våldtäkt. Det kan därför vara relevant att göra både polisanmälan och en anmälan till socialtjänsten. Det är viktigt att komma ihåg att anmälningsskyldigheten gör det möjligt att bryta sekretessen. Barn som far illa eller riskerar att fara illa

44 1 ½ årsbesök 1½ årsbesök. Kim kommer med sin mamma.
Mamma svarar kort och avvisande på doktorns och sjuksköterskans frågor och försök till samtal. Hon är ensamstående, arbetar heltid. Vid vaccinationen sitter pojken i mammans knä. Efter sticket kryper pojken ihop, gömmer ansiktet i händerna och kvider/gråter en stund. Mamman gör inget försök att hålla om eller trösta sin gosse. Vad kan väcka oro i detta fall? Vad kan man göra? Och hur? Vad säger du till mamman? Hur kan du ge uttryck för det som du sett och som väcker din oro?

45 Barn som far illa eller riskerar att fara illa
Skrikande spädbarn En pappa kommer akut till barnavårdscentralen (BVC). Detta på uppmaning av BVC-sköterskan. Hans son som är två månader gammal har skrikit oavbrutet sista tiden. Pappan tror att pojken har ont i magen. Mamman till barnet lämnade familjen i helgen eftersom hon inte orkar med. Hon har tidigare haft kontakt med psykiatriska öppenvårdsmottagningen på orten, men när hon inte fick tag på dem så fick hon panik och flyttade till en kompis i en annan stad. Vad frågar du om? Vad undersöker du extra noga på barnet? Differentialdiagnoser? Vad ska du göra? Konsultera socialtjänsten? Anmäla? Till dig som håller presentationen: Läs upp fallbeskrivningen. Diskutera vad som är lämpligt att göra. Vad frågar du om? Vad undersöker du extra noga på barnet? Differentialdiagnoser? Vad ska du göra? Kan du konsultera socialtjänsten? Hur gör du det och vad händer då? Ska du anmäla till socialtjänsten? Det är aldrig fel att konsultera socialtjänsten anonymt för att få hjälp att bedöma om en anmälan ska göras eller inte. En anmälan från hälso- och sjukvården kan vara en pusselbit kring barnets behov och situation som socialtjänsten behöver i en utredning. För hälso- och sjukvården: Se gärna exempel på tecken som kan finnas på att ett barn far illa på sidan i vägledningen. Barn som far illa eller riskerar att fara illa

46 Barn som far illa eller riskerar att fara illa
Dental försummelse 4-åring med mycket aktiv karies och otillräcklig munhygien. Tandvården har under ett år försökt att stötta föräldrarna med kostråd, information och instruktion i optimal munvård, men barnets munhälsa har förvärrats och nu behöver flera tänder tas bort. Barnet har uteblivit från behandlingar flera gånger under året. Tandvårdspersonalen känner sig hjälplös. Vad ska tandvårdspersonalen göra? Konsultera? Anmäla? Dental försummelse innebär fortlöpande försummelse att ge ett barn basal munvård där försummelsen troligen kan resultera i allvarliga brister i barnets munhälsa eller allmänna hälsa och utveckling. (“persistent failure to meet a child’s basic oral health needs, likely to result in the serious impairment of a child’s oral or general health or development.” -the British Society of Paediatric Dentistry) För dig som håller presentationen: Läs upp fallbeskrivningen som står på bilden. Diskutera i gruppen: Kan du konsultera socialtjänsten? Hur gör du det och vad händer då? Ska du anmäla till socialtjänsten? Dental försummelse i sig behöver inte innebära att barnet far illa och behöver insatser från socialtjänsten, men det kan vara ett tecken på fysisk vanvård. Att utebli från nödvändiga behandlingar kan också vara ett tecken på ett väsentligt större vårdbehov än normalt. Tecken på omsorgsbrist i form av dental försummelse kan vara en indikation på en brist i föräldrarnas grundläggande omsorg om barnet. Se nästa bild om Konsultation. Det är aldrig fel att konsultera socialtjänsten anonymt för att få hjälp att bedöma om en anmälan ska göras eller inte. En anmälan från tandvården kan i detta läge vara en pusselbit kring barnets behov och situation som socialtjänsten behöver i en utredning. För tandvården: Se gärna exempel på tecken som kan finnas på att ett barn far illa på sidan i vägledningen. Barn som far illa eller riskerar att fara illa