Vad är folkhälsa? Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Sektorsövergripande En god folkhälsa handlar.

En presentation över ämnet: "Vad är folkhälsa? Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Sektorsövergripande En god folkhälsa handlar."— Presentationens avskrift:

1 Vad är folkhälsa? Skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen Sektorsövergripande En god folkhälsa handlar inte bara om att hälsan bör vara så bra som möjligt, den bör också vara jämlikt fördelad. Folkhälsoarbetet ska innehålla hälsofrämjande och förebyggande insatser riktade till befolkningsgrupper eller samhälle Främjande – stärka sådant som redan fungerar. Bra exempel på främjande arbete är familjecentralen – stöttar föräldrar,

2 Alla berörs Förutsättningarna för en god eller dålig hälsa påverkas av individens livsvillkor och levnadsvanor. Det är sällan en enskild riskfaktor leder till ohälsa utan samspelet mellan flera. De faktorer som har störst betydelse för hälsan kallas Hälsans bestämningsfaktorer. Vissa faktorer får vi med oss när vi föds. Till exempel så påverkas vår hälsa av arv, kön och ålder. Andra är strukturella faktorer som är svåra för den enskilda individen att påverka. Det kan vara samhällsekonomi, fysisk och social miljö, politiska beslut, boende, arbete, trafik, utbildning, osv. Andra bestämningsfaktorer kan vi påverka genom att välja livsstil och levnadsvanor. Till exempel; matvanor, tobaks- och alkoholvanor, motionsvanor osv. Många faktorer påverkar hur vi mår. Den yttersta ringen handlar om väldigt grundläggande livsvillkor. Den ekologiska dimensionen - om vi inte har vatten har vi ingen hälsa. Om samhällsekonomin kraschar får vi hög arbetslöshet, Strukturella faktorer påverkar hälsan – tillgång till arbete, fullgjord skolgång, tillgång till hälso- och sjukvård för alla.

3 Folkhälsoutmaningar Jämlik hälsa – den sociala gradienten
År 2030 förväntas psykisk ohälsa vara den dominerande folkhälsoutmaningen, inte bara i Sverige utan också globalt Fullgoda betyg

4 Bakgrund VG2020: Framtidens hälso- och sjukvård
2.2.1 Fler ska bedriva eftergymnasiala studier och avhoppen från skolan ska minska Framtidens hälso- och sjukvård Fokus: Psykisk ohälsa ska minska och stärka första linjens vård Beredning för hållbar utveckling (BHU) Insatser för att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning (m.fl) Samling för social hållbarhet: Barn och unga som lever med små socioekonomiska resurser löper större risk för att lämna grundskolan utan godkända betyg. Personer utan gymnasiebehörighet har allt svårare att få arbete på en arbetsmarknad med stigande krav på formell kompetens. VG2020 2.2.1 Fler ska bedriva eftergymnasiala studier och avhoppen från skolan ska minska Indikator: Mer än hälften av ungdomarna i Västra Götaland ska påbörja eftergymnasial utbildning inom ter år efter gymnasium och skillnaderna mellan kvinnor och män och olika delar av regionen ska minska. Insatserna ska också medverka till att avhoppen från skolan minskar till mindre än 8 procent i Västra Götaland. BHUs rekommendationer  Insatser för att öka antalet ungdomar med fullföljd grundskola och gymnasieutbildning (m.fl) Västgruppen att skapa samordningsformeringar och arbetssätt som bättre tar tillvara möjliga synergieffekter inom de rekommenderade kraftsamlingsområdena Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa Barn och unga som lever med små socioekonomiska resurser löper större risk för att lämna grundskolan utan godkända betyg. Åtgärder • Initiera ett regionalt utvecklingscentrum med uppgift att ta tillvara, utveckla, utvärdera och sprida metoder, t.ex. metoder för att skapa bättre förutsättningar för nyinvandrade barn och unga att etablera sig i grund- och gymnasieskola. • Utforma strategier för hur kunskapen om förskolebarnens utveckling och förskolans betydelse för social jämlikhet kontinuerligt tas tillvara i det dagliga arbetet. • Stimulera kunskapsutveckling om vilken betydelse förskolan har för att stimulera barnens kognitiva förmåga, särskilt för de barn som kommer från hem med ogynnsamma socioekonomiska förutsättningar. • Kvalitetssäkra och implementera befintliga metoder för att förhindra elevers skolavhopp och säkra att elever går ut grundskolan med godkända betyg. Personer utan gymnasiebehörighet har allt svårare att få arbete på en arbetsmarknad med stigande krav på formell kompetens. • Utveckla studie- och yrkesvägledningens roll i syfte att stärka ungdomars och föräldrars möjlighet att fatta ett kvalificerat beslut om sitt/barnets vägval. • Utveckla kompletterande och alternativa studieformer i samverkan för att de som inte gått igenom det formella utbildningssystemet ska få fler chanser till utbildning, t ex inom kompetensplattform Västra Götaland, inom ett regionalt kunskapslyft och genom att utöka kursutbudet och antalet studieplatser på folkhögskolorna. RS FHKs skrivelse till RS genererade följande beslut/uppdrag: 1. Regionstyrelsen noterar folkhälsokommitténs rapport och information om inriktningen för det fortsatta arbetet med att kraftsamla för fullständig studiegång. 2. Folkhälsokommittén får uppdraget att återkomma till regionstyrelsen senast under våren 2017 med förslag på regiongemensamma åtgärder som stärker samarbetet med andra aktörer inom Västra Götaland. Utmaningar: Ett omfattande utmaningsområde med många aktörer. Hur prioritera/rapportera/samla? Initial styrning och ledning. Vad fungerade bra? Stort intresse på många håll samtidigt = aktuell/relevant område

5 Psykisk ohälsa hos barn och unga
Svårt att få en enhetlig bild beroende på vilka begrepp och definitioner man använder sig av - psykisk hälsa, psykisk ohälsa eller psykiatriska tillstånd Psykisk hälsa - generellt god men sämre hos flickor i tonåren Psykisk ohälsa - tenderar att öka med åldern, och upp emot 7 % av flickorna rapporterar psykisk ohälsa i någon form Sedan 1980-talen en kraftig ökning av andel unga med psykiska besvär Fortsatt hög nivå utan tecken på minskning Vanligaste psykiatriska tillstånden är NP, depressiva tillstånd och ångestsyndrom. Självmord bland unga minskar inte Kunskapscentrum för psykisk hälsa i VGR

6 Vad styr folkhälsan i Strömstad
Nationellt Agenda 2030 Övergripande mål – 11 målområden Regionalt VG 2020 Samling för social hållbarhet Lokalt Avtal HSN Folkhälsoplan Vision 2030, Mål och budget Nationellt: Det övergripande nationella folkhälsomålet - Samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen befolkningen – 11 st målområden – Delaktighet och inflytande, ekonomiska och sociala förutsättningar, barn och ungas livsvillkor, hälsa i arbetslivet, miljö och produkter, hälsofrämjande hälso- och sjukvård, skydd mot smittspridning, sexualitet och reproduktiv hälsa, fysisk aktivitet, matvanor och livsmedel, ANDT och spel Kommission för jämlik hälsa - tillsatt juni 2015 av regeringen (10 ledamöter med forskarbakgrund, referensgrupp med företrädare från kommuner och landsting). Uppdrag – att lämna förslag som man bidra till att hälsoklyftorna i samhället minskar. Resultatet ska redovisas senast 31/ Regionalt: VG2020, strategi för tillväxt och utveckling i Västra Götaland, är det gemensamma styrdokumentet och vägvisaren för hela Västra Götalands utveckling mellan åren 2014 – 2020 Samling för social hållbarhet: Tillämpning av den folkhälsopolitiska policyn, åtgärder utifrån de 6 utmaningarna: trygga och goda uppväxtvillkor, ökat arbetsdeltagande, åldrande med livskvalitet, goda levnadsvanor, livslångt lärande och jämlika & jämställda livsvillkor. Folkhälsoplan: Bygger på ovannämnda dokument samt lokala uppföljning/nuläge Lokalt – samverkan I KOKBOK VGPV 2017 finns följande text: Vårdcentralen ska medverka i befolkningsinriktat hälsofrämjande och förebyggande arbete inom närområdet i samverkan med kommun och andra aktörer. I uppdraget ingår att delta via närområdesplanering i lokalt folkhälsoråd i kommun/stadsdel eller i dess arbetsgrupper och att aktivt delta i gemensamma planerade aktiviteter. Ansvarsfördelningen för samverkan inom närområdet ska beskrivas i närområdesplanen.

7 Samling för social hållbarhet Åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland
Trygga och goda uppväxtvillkor Barn och unga som lever med små socioekonomiska resurser: -Har sämre förutsättningar för en gynnsam hälsoutveckling. -Löper större risk för att lämna grundskolan utan godkända betyg -Har sämre förutsättningar för en aktiv fritid, ett rikt kulturutbud och för goda levnadsvanor Ökat arbetsdeltagande Personer utan gymnasiebehörighet har allt svårare att få arbete på en arbetsmarknad med stigande krva på formell kompetens Unga vuxna, personer med kort utbildning, med utländsk bakgrund eller funktionsnedsättning är i större utsträckning arbetslösa. Personer med svag anknytning till arbetslivet har oftare livsvillkor och levnadsvanor som försämrar hälsotillståndet. Åldrande med livskvalitet Flera grupper av äldre upplever ofrivillig ensamhet För många grupper av äldre är samhället inte tillgängligt Flera grupper av äldre att sämre förutsättningar för ett aktivt åldrande

8 Mål- och inriktning HSN
Den psykiska ohälsan ska minska och omhändertagandet av personer med psykisk sjukdom ska förbättras Stärka första linjens förmåga att möta psykisk hälsa Vården som erbjuds ska vara jämlik och jämställd Vård på lika villkor Ett hälsofrämjande förhållningssätt ska vara en självklar del av vård och behandling. Skillnader i livsvillkor och hälsa ska minska Bryta utanförskap och segregation och stärka kopplingen mellan utbildning och arbetsliv Några av de prioriterade mål som kopplar till folkhälsoarbetet

9

10

11 Folkhälsoplan 2016-2019 Prioriterade områden
Folkhälsoperspektivet ska integreras i nämnders och förvaltningars dagliga verksamhet Ökad kunskap i nämnder och förvaltningar om folkhälsa och folkhälsans betydelse Skapa förutsättningar för ett jämlikt och jämställt samhälle Öka tryggheten och minska antalet våldsbrott i nära relationer samt i offentlig miljö Processer och organisation Jämlika och jämställda livsvillkor Aktuella uppdrag

12 Skapa förutsättningar för en god psykisk hälsa
Ökad tillgänglighet till promenad, friluftsliv och träning En gång- och cykelvänlig kommun Ökade förutsättningar för en god livsstil och god kosthållning Antalet barn och unga som börjar använda tobak, narkotika och dopningsmedel eller debuterar tidigt med alkohol ska minska Antalet ungdomar i Strömstad som provat narkotika ska minska Tillgång till narkotika, dopningsmedel, alkohol och tobak ska minska Antalet vuxna brukare av tobak, narkotika, alkohol och dopningsmedel ska minska Psykisk hälsa Goda Levnadsvanor

13 Välfärdsredovisning 2016 Klyftorna i hälsa ökar i Sverige. I Norra Bohuslän skiljer sig hälsan mellan grupper med olika utbildningsnivå. Så är fallet även i Strömstad. I gruppen med hög utbildningsnivå upplever fler att de har god hälsa jämfört med gruppen med låg utbildningsnivå. (Källa: Hälsa på lika villkor, Fyrbodal 2015) Hälsan skiljer sig beroende på vilka förutsättningar du har i livet. Vi kan också se att personer med funktionsnedsättning har sämre självrapporterad hälsa. Nationellt kan vi se att skillnaderna ökar. I regel har en vit man i 60-årsåldern det lättare att göra sin röst hörd än en funktionshindrad kvinna. (påverkar våra förutsättningar i livet) Vi ser samma mönster vad gäller ohälsosammma levnadsvanor. rökning, snusning, riskabla alkoholvanor, stillasittande fritid, fetma, litet intag av frukt/grönsaker, riskabla spelvanor och/eller använt hasch senaste året. Personer som givits goda förutsättningar i livet har lättare att göra goda val gällande sin hälsa. Jämlikhet ur ett hälsoperserspektiv handlar om alla människors rätt till liv och hälsa. Vill vi ha ett samhället som accepterar att det skiljer flera år i medellivslängd bara beroende på utbildningslängd eller ekonomiska faktorer? Who:s senaste rapport menar att det är möjligt att sluta de påverkbara hälsoklyftorna. Även om man inte tycker att det finns ett moraliskt ansvar att minska skillnaderna i hälsa så finns det andra argument. Det finns ekonomiskt rationella argument för att minska hälsoklyftorna. Minskade klyftor kan bidra till ekonomisk tillväxt och minskade kostnader för hälso- och sjukvården.

14 Utbildningsnivå påverkar individens möjligheter för egna val av livsstil och arbete.
Utbildningsnivån ökar långsamt i Strömstad liksom i resten av riket. Nivån är förhållandevis låg jämfört med riket men ungefär i nivå med kommunerna i Norra Bohuslän. Kvinnor i Strömstad har högre utbildningsnivå än män. Under den senaste treårsperioden har kvinnors utbildningsnivå i kommunen ökat medan männens har stagnerat. (Källa: Folkhälsomyndigheten) Andelen elever i åk 9 som uppnått målen i alla ämnen har sjunkit i Strömstad de senaste åren. Siffran för Västra Götalands län är 76% något under rikets, men högre än Strömstad. (Källa: Skolverket) Rapport VG regionen – att motverka skolavhopp.

15 Den totala arbetslösheten i Strömstads kommun har ökat något sedan 2013 medan arbetslösheten bland de yngre (18-24 år) har minskat. Den största minskningen har skett bland yngre män. (Källa: Arbetsförmedlingen) Ohälsotalet* i Strömstad har sjunkit sedan 2014 och ligger nu något under rikets. I jämförelse med länet ligger Strömstad lågt. Ohälsotalet för unga vuxna (20-29 år) i Strömstad ökade fram till 2014, men ligger lägre än såväl riket som övriga länet. Kvinnor har generellt högre ohälsotal än män, det gäller både i riket och i Strömstad. (Källa: Försäkringskassan) *utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt sjukersättning/aktivitetsersättning

16 Inflytande Delaktighet
Medborgarundersökning: Betygsindex 53. Män 59, Kvinnor 47. Tryggast år (58). Otryggast år samt år (50). Lokal trygghetsenkät 51% känner sig trygga i sitt närområde Trygghet Betygsindex under 40 klassas som ”inte godkänt”. Gränsen för ”nöjd” går vid 55 och 75 eller högre tolkas som ”mycket nöjd”. I jämförelse med andra deltagande kommuner med invånarantal mellan ligger Strömstad något lägre. Viktigt att påpeka att vi sänkt oss från tidigare år! De som upplever sig trygga lyfter goda grannar, trygga bostadsområden, känslan av att alla känner alla samt närhet till hav och natur som starka positiva faktorer. De som upplever otrygghet anger rädsla för att gå hem ensam kvälls- och nattetid, trafik och fortkörning samt kriminalitet i form av kriminella gäng, hot, oprovocerat våld och droger som problemområden.

17 Antalet anmälda brott varierar över tid men skiljer sig inte märkbart åt utan ligger mellan 1300 och 1500 anmälda brott per år i Strömstad kommun. För att kunna jämföra sig med andra kommuner samt region och rike slås antalet brott ut på invånare. I jämförelse med grannkommunerna anmäls fler brott i Strömstads kommun. I jämförelse med region och rike anmäls färre brott i Strömstad. Statistik från BRÅ (Brottsförebyggande rådet) visar att de vanligast förekommande brotten i Strömstads kommun är stöld och snatteri, Hot-, kränknings- och frihetsbrott samt Misshandel. BRÅ: vanligast förekommande brotten i Strömstads kommun är: Stöld och snatteri, Hot-, kränknings- och frihetsbrott samt Misshandel.

18 Strömstad – övervikt och fetma
Övervikt: 32 % kvinnor 45% män Fetma: Totalt 16% Riket Övervikt: 29% kvinnor 42% män Fetma: Totalt 13% Ca 25% av barn och unga i Sverige är överviktiga och feta.

19 Riskbeteende Strömstad överens 2016: I årskurs 2 på gymnasiet är det 84% som anger att det druckit alkohol. I de lägre årskurserna är det lägre andelar som druckit alkohol, se tabell nedan. Ungefär var fjärde elev på högstadiet och var tredje på gymnasiet tror sig veta hur de skulle kunna få tag på narkotika, medan användningen av narkotika uppges vara 3-5 % beroende på årskurs. Likaså i årskurs 2 på gymnasiet uppgår narkotikaanvändningen till ca 5 %. Av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet uppger 11 % att de skulle kunna få tag i dopningspreparat, men 0 % har använt dopning (data saknas för åk 7-1). Vad gäller tobakskonsumtion anger 4% av eleverna på högstadiet, respektive 9 % av eleverna i årskurs 1 på gymnasiet samt 20 % av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet att de röker ibland eller dagligen. Den andel elever som snusar ibland eller dagligen uppgår till 3 % av högstadieeleverna, 4 % av eleverna i årskurs 1 på gymnasiet, och 13 % av eleverna i årskurs 2 på gymnasiet. Tobak köper de flesta själva eller genom kompisar. Alkohol får de tag på genom kompisar, kompisars syskon eller andra vuxna, men också i olika omfattning genom sina egna föräldrar. (Källa: lokal drogvaneundersökning 2016, samt CAN’s undersökning om ungdomars drogvanor, 2016). Nationellt har befolkningens genomsnittliga alkoholkonsumtion sjunkit gradvis. Av den vuxna befolkningen i Strömstads kommun har 18 % riskabla alkoholvanor (2015).

20 Nedsatt psykiskt välbefinnande: (2015) 15 % kvinnor 11% män (2011) 16% kvinnor 14% män. lägre än snittet i länet År 2030 förväntas psykisk ohälsa vara den dominerande folkhälsoutmaningen, inte bara i Sverige utan också globalt. Andelen barn som uppger att de har haft minst två besvär, psykiska och/eller somatiska, mer än en gång i veckan under de senaste sex månaderna ökar, särskilt bland de äldre barnen. Mer än varannan flicka och var tredje pojke över 15 år (Nationellt) Den nationella folkhälsoenkäten från 2015 visar att 15 % av kvinnorna i Strömstad och 11% av männen upplever nedsatt psykiskt välbefinnande. Motsvarande siffror för 2011 var 16% för kvinnorna och 14% för männen. Jämfört med västra götalandsregionen är det lägre siffror än snittet. Nationellt visar ett flertal undersökningar att besvär av ängslan, oro, ångest och sömnbesvär har ökat under de senaste två decennierna. Nedsatt psykiskt välbefinnande är i dag ett omfattande folkhälsoproblem. Det psykiska välbefinnandet påverkas av en rad olika faktorer, bland annat individens förmåga att hantera stress, arbetslöshet, ekonomisk utsatthet samt förmåga att upprätthålla goda levnadsvanor. År 2030 förväntas psykisk ohälsa vara den dominerande folkhälsoutmaningen, inte bara i Sverige utan också globalt. Andelen barn som uppger att de har haft minst två besvär, psykiska och/eller somatiska, mer än en gång i veckan under de senaste sex månaderna ökar, särskilt bland de äldre barnen. Mer än varannan flicka och var tredje pojke som är 15 år uppgav denna typ av besvär. Psykosomatiska besvär bland ungdomar kan kopplas till varaktiga negativa effekter på hälsan. Unga personer som upplever ängslan och nervositet löper större risk att drabbas av allvarlig psykisk ohälsa senare i livet. Även andelen barn och unga som får vård på grund av psykisk ohälsa ökar.

21 Hur åstadkommer vi en bättre folkhälsa i Strömstad kommun?
Diskussion Hur åstadkommer vi en bättre folkhälsa i Strömstad kommun? Områden att prioritera Möjligheter för samverkan