Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.

En presentation över ämnet: "Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet."— Presentationens avskrift:

1 Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet och jämlikhet, APT- material och har ett filnamn som inleds med APT har till syfte att underlätta för dig som chef som vill ta upp frågor om jämställdhet, jämlikhet, normer och diskriminering på era arbetsplatsträffar Materialet är varierande och du väljer det som passar dig och din arbetsgrupp bäst och/eller det som du känner dig mest bekväm med att börja med Varje presentation är max 5 sidor och innehåller bakgrund, korta fakta samt några diskussionsfrågor Hur lång tid presentationen tar beror på ämnet liksom gruppens intresse för dialog och diskussion Ett tips kan vara att börja med de presentationer som är av ”lärande karaktär” Målsättningen är att varje enhet ska använda APT-materialet vid minst tre APT:er per år för att få igång samtal och diskussioner kring jämställdhet, jämlikhet, normer och diskriminering på sin enhet eller i sin ledningsgrupp Behöver du stöd eller har frågor kring materialet kontakta Anna Ebenmark, mångfaldsstrateg,

2 Våld i nära relationer Till dig som är chef:
Tänk på att du kan ha medarbetare som är utsatta för våld i nära relation eller har närstående som är det. Du kan även ha medarbetare som utsätter någon annan för våld. När ni har pratat om våld erbjud alltid möjlighet att komma och prata med dig om någon skulle vilja det efteråt. Du kan även vara tydlig med att synliggöra Kvinnofridslinjens telefonnummer så att medarbetare som heller skulle vilja ta den kontakten ges möjlighet till det. Numret till Kvinnofridslinjen är: (kvinnor, män och närstående är välkomna att ringa)

3 Vad är våld i nära relationer?
Våld som förekommer mellan närstående Heterosexuella och samkönade relationer Våld som förekommer inom familje, - släkt- och syskonrelationer Kännetecknas av många gånger starka känslomässiga band till förövaren Mest vanligt är att våldet sker i offrets egen bostad Våldet accelererar oftast ju längre relationen pågår Med våld i en nära relation menas alla typer av våld som kan förekomma mellan närstående i heterosexuella och samkönade relationer samt det våld som kan förekomma inom familje, - släkt- och syskonrelationer. Starka och känslomässiga band till förövaren är det som är kännetecknande vilket också försvårar både möjligheten till motstånd samt uppbrott. Mest vanligt är att våldet sker i offrets egen bostad och att det accelererar ju längre relationen pågår. Både svensk och internationell forskning visar att grovt och upprepat våld i heterosexuella parrelationer handlar, i de flesta fall, om mäns våld mot kvinnor. Men våld utövas även mot män av kvinnor i heterosexuella relationer precis som att våld även förekommer i samkönade relationer. Våld i nära relationer kan vara såväl fysisk som psykisk, sexuellt och materiellt. Det tilltar oftast ju längre relationen pågår. Genom att systematisk utöva våld och hot försöker förövaren utöva makt och kontroll över den våldsutsatte. Diskussionsfrågor: Vem eller vilka tänker ni på när ni hör ”våld i nära relationer”? Hur vanligt tänker ni att det är? Har ni mött några av dessa patienter i er professionella vardag?

4 Våldets uttryck Psykiskt våld Fysiskt våld Sexuellt våld
Materiellt våld Det psykiska våldet tar sig uttryck genom kränkningar, olika former av isolering, hot om våld, skambeläggande samt utnyttjande av barnen eller djuren i familjen med syftet att utöva kontroll och makt över den andra partnern i förhållandet. Eftersom våldet kan växla mellan kärleksuttryck och ömhet blir våldet oförutsägbart och därmed också väldigt svårt att värja sig mot. Växlingen mellan våld och ömhet gör också att den våldsutsattes självkänsla och självförtroende effektivt bryts ner vilket försvårar möjligheten att ta sig loss från förhållandet. Det fysiska våldet sker genom allt från knuffar, slag, sparkar, stryptag och kvävningsförsök till användandet av olika typer av vapen. För att skadorna inte ska synas är det vanligt att förövaren riktar sitt våld mot delar av kroppen som gör det svårt för utomstående att upptäcka skadorna. Våldet kan även ge upphov till skador som inte går att dölja såsom frakturer, blåmärken och sår på kroppsdelar som är exponerade, rivsår och ögonskador. Det sexuella våldet kan ske i samband med misshandel och det finns en risk att gränserna mellan frivilligt och ofrivilligt sex suddas ut. Att vara tillgänglig sexuell kan vara ett sätt att slippa annat våld. Med sexuell våld menas allt från tvingas utföra sexuella handlingar eller utsättas för desamma, våldtäkt, ovälkomna beröringar eller att tvingas till att bevittna sexuella handlingar eller filmas eller fotograferas i sexuellt syfte mot sin vilja. Det materiella våldet innebär skadegörelse och förstörelse av exempelvis möbler eller andra saker i hemmet, inte sällan materiella ting som värdesätts av den våldsutsatte. Det kan också innebära att den som är utsatt för våld tvingas till att förstöra saker som hen själv sätter ett högt värde på. Förövaren kan även kontrollera ekonomin, öka isoleringen och försvåra möjligheten att ta sig ur relationen för den våldsutsatte. Diskussionsfrågor: Vilket våld tänker ni oftast på när ni hör ”våld i nära relationer?”

5 Normaliseringsprocessen
Våldet accelererar ”Gullig svartsjuka” Kränkningar Puffar/Knuffar Grövre våld Det som i början av en relation ses som oacceptabelt blir en del av vardagen Begränsning av livsutrymme Att förstå våldets uttryck och mekanismer är nödvändigt för att kunna förstå den situation den våldsutsatte befinner sig i. Relationen är många gånger kärleksfull från en början, kanske med en stor omtänksamhet från sin partner och kanske är överdrivet hjälpsam när det gäller att skjutsa till och från jobbet eller till vänner och bekanta. I början kanske det ses som en ”gullig” svartsjuka och därmed ingenting att oroa sig för men på sikt blir beteendet allt mer kontrollerande och begränsande. Kontakter med vänner och bekanta avskärmas allt mer, det verbala våldet utvecklas med ständig kritik, nedsättande tillmälen etc. Därefter accelererar våldet allt mer och de verbala kränkningar blir knuffar, kanske materiell förstörelse i hemmet och därefter tilltar det fysiska våldet. Under hela den här processen har gränserna för vad som ses som acceptabelt i en relation förskjutits. Det som från början sågs som fullkomligt oacceptabelt i en kärleksfull relation blir under normaliseringsprocessen någonting som ses som en del av vardagen. Ständig kritik, kränkningar och slag hade aldrig varit möjligt i början av relationen eftersom konsekvensen sannolikt hade varit separation. Till slut är våldet en del av vardagen och den utsatte vet inte längre vad som är acceptabelt och inte i en kärleksrelation. Den våldsutsattes självkänsla är förlorad liksom självförtroendet och drivkraften. Den våldsutsatte kan ha fått ångest och är förmodligen nedstämd. Kontrollen från våldsutövaren fortsätter och har förmodligen blivit grövre.

6 Att ställa frågan om våld
Personal inom hälso- och sjukvård utgör en nyckelroll i att identifiera kvinnor och män, flickor och pojkar som är utsatta för våld i en nära relation eller upplever våld i en nära relation Frågan kan många gånger behöva ställas flera gånger Tänk på att våldsuttrycket skiljer sig åt vilket gör att frågan behöver varieras Finns barn i familjen? När det gäller barn tänk på att se våldet ur ett barnperspektiv. När det gäller att upptäcka och identifiera patienter som utsatts för våld har personal inom hälso- och sjukvården en nyckelroll. Trots att många våldsutsatta söker vård upprepade gånger, både för akuta symptom men även för kroniska, kommer sällan den bakomliggande orsaken fram. Personer som är våldsutsatta berättar sällan spontant om sina erfarenheter av våld. Däremot är det vanligt att vårdpersonal får ett jakande svar om frågan om våld ställs. Kanske inte första gången men andra eller tredje. Om personen lever i ett våldsamt förhållande och är rädd för repressalier från den som utövar våldet eller att eventuella barn riskerar att bli omhändertagna då är chansen att personen berättar spontant ännu mindre. Eftersom synen på vad som är våld skiljer sig åt (se bilden om våldets olika uttryck) är det viktigt att ge många olika alternativ eftersom ju fler alternativ som nämns desto fler patienter kan känna igen sig och därmed upptäckas. Patienten ska tillfrågas om våld om några av de symptom/diagnoser finns som enligt forskning har en koppling till utsatthet för våld. När det gäller bemötande av barn som upplever våld eller som misstänks uppleva våld – läs mer i dokumentet Se och våga handla på sidan 6-8; Diskussionsfrågor: Ställer ni frågan om våld när patienter uppvisar symptom som kan vara kopplade till våldsutsatthet? Vad är det som underlättar för att ställa frågan? Om det känns tungt att ställa frågan - vad beror det på? Vad kan vi inom arbetsplatsen göra tillsammans för att det ska bli lättare att ställa frågan om våld till våra patienter? Använder vi tolk vid behov?

7 Rutiner och riktlinjer
Övergripande rutiner: Ställa frågan om våld i nära relation och hantera svaret samt Samverkansrutin avseende patienter utsatta för våld i nära relation Dokumentationsmall finns i cosmic Se samtliga rutiner och riktlinjer som omfattar denna patientgrupp på sidan Våga fråga om våld på insidan eller via ledningssystemet på insidan När det gäller barn se dokumentet ”Se och våga handla” Regin Jämtland Härjedalen har en mängd rutiner som omfattar omhändertagandet av patienter utsatta för våld i nära relationer men även dokumentation och när och hur frågan om våld ska ställas. Allt detta finns under Våga fråga om våld som ni hittar i vänster menyn på insidan. Gå därefter in under rutiner och riktlinjer. Diskussionsfrågor: Känner vi till de rutiner och riktlinjer som avser patienter utsatta för våld i nära relation eller barn som far illa? Ställer vi frågan om våld till patienter som uppvisar de symptom som rutinen omfattar? Använder vi dokumentationsmallen Våldsutsatthet i cosmic? Hur hanterar vi när vi misstänker att barn far illa/upplever våld? Om vi inte har gjort ovanstående, hur ser planen ut för att få till detta så att vi ger en god vård till patienter som är utsatta för våld i nära relationer? För barn: Se dokumentet ”Se och våga handla” För vuxna: Våga fråga om våld som finns i vänstermenyn på insidan eller via ledningssystemet, verksamhetsplanering och uppföljning, Jämställd och jämlik verksamhet, våld i nära relationer, rutiner och riktlinjer