Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
1
Beräkning och FE-analys svets Martin Edgren, Stockholm, 2018-01-11
Global partner for a safe world Namn Företag Datum Background Tjänsteutveckling drivs av kundens behov Ökad konkurrens på cisterntjänster - med kalibrering blir DEKRA=one stop shop 1.2 Bakgrund/Historik Recuirements Vilka krav finns på cisternkalibrering? Varför kalibrera? Service package DEKRA som helhetsleverantör Vad säljer vi och hur kan kunden dra nytta av det?
2
Kort agenda FE-analys av svets – metodik, belastningsförutsättning och resultat Två kursiva Case-studies – skorsten och komponent spårgående fordon Vad är på tapeten idag? Uttryck som man bör känna till – AIM, FFS, SHM, IoT och Digital tvilling
3
FE-analys av svets Från verklighet och modell till resultat Geometri
Belastningsförutsättning FE-analys och resultat
4
FE-analys – geometri
5
FE-analys - geometri
6
Belastningsförutsättning
Stormfall Driftsfall Utmattning 40-tal lastfall varav gäller utmattning
7
FE-analys – överföra resultat från ramverk till FE-modell
Reaktionskrafter x y z, Lf 1 Reaktionskrafter x y z, Lf 2 Reaktionskrafter x y z, Lf 3 Reaktionskrafter x y z, Lf N
8
FE-analys Metodexempel – utvärdering av spänningar, nyckelord
Förbandsklasser (FAT etc) S.k. ”enveloperade” resultat Spänningsomfång och utnyttjandegrad
9
FE-analys – Förbandsklass
10
FE-analys – Förbandsklass
11
FE-analys – Kort om förbansklass och S-N-kurvor
Förbandsklass: Spänningsomfånget en viss typ av svetsförband klarar av i cykler innan spricka uppstår (95% konf.)
12
FE-analys – Enveloperade lastfall
Exempel ”enveloperade” (sammanslagna) lastfall
13
FE-analys – Spänningsomfång
Anm.: Förbandsklassen är justerad för analyserat antal cykler om 5miljoner vilket motsvarar utmattningsgränsen för konstant amplitud.
14
FE-analys – Spänningsomfång
Anm.: Utnyttjande om ungefär 20% med avseende på spänning innebär att detaljens livslängd med avseende på cykler ökar med 53ggr (125ggr!).
15
Insikter Oftast utvärderas inte svetsen i FE-analysen utan det är strukturen som utvärderas och förbandsklasser tillämpas Fördubbling av spänning – t.ex. för lite svets och/eller högre belastning än tänkt, och felaktig förbandsklass, halvering av spänningsomfång (FAT71 -> FAT 36) ger mer än 60ggr kortare livslängd med avseende på cykler Skutsats: Viktigt att känna till belastningsförutsättningar samt att svets blir av rätt mängd, utformning och kvalitet
16
FE-analys av svets Ren FE-analys av svets vid t.ex. forskning
Lighter – Round Robin, en typ av jämförande studie
17
FE-analys av svets Ren FE-analys av svets vid t.ex. forskning
Modellering av svetsförlopp för att förutsäga distorsion och residualspänningar
18
Två kursiva Case-studies
Skorsten – svajar skorstenen för mycket? Konstruktionsdetalj som spricker – varför spricker detaljen?
19
Case-study Skorsten - Långtidsmätning med visuell återkoppling
Typiska frågor från en anläggningsägare kan ha: Utan mätning är det frågor som är nästan omöjliga att svara på…
20
Case-study Skorsten - Fördelning för vindriktning och vindhastighet över sex månader
Ö S V Ovan: antal gånger skorsten har ’svajat’ med avseende på vindriktning och vindhastighet N Ö S V
21
Case-study Skorsten – Vindriktning har betydelse
Vindar huvudsakligen västliga (270°) med vindhastigheter i huvudsak mellan 4m/s och 14 m/s. Tidpunkt: :00: :59:01 N Ö S V Tydligt att det finns en korrelation mellan ”svaj” och vissa vindriktningar
22
Case-study Skorsten – Vad har det här med svets att göra? Allt!
Modell Beräknad livslängd Geometri Verklighet Ramverksmodell och förbandsklass – störst spänningsomfång återfinns i svets mellan första och andra svepet räknat från marken. Total livslängd baserat på uppmätt lastkollektiv estimeras till 10år – skorstenen hade vid detta tillfälle redan 5 år på nacken! Resultat: Skorstenen ”svajar för mycket” och det konstateras att närliggande struktur skapar turbulens som exiterar utböjningar i undersökt skorsten. Skorstenen rivs något år senare.
23
Case-study – Komponent inom spårbunden trafik
Underlag för riskanalys – hur lång tid för screening av hela beståndet Orsak till skada – varför spricker komponenten
24
Case-study – Komponent inom spårbunden trafik
Modell Beräknad livslängd Geometri Verklighet FE-analys av svets då även sprickpropageringshastighet efterlystes Screening av komponenter påbörjas – NDT visuell inspektion med fiberoptik Beräkning av livslängd och spricktillväxthastighet baserat på teoretiskt lastfall samt uppmätta sprickor Resultat: Teoretiskt lastfall tillsammans med storlek på identifierbar/påfunnen spricka gav två veckor för screening av samtliga komponenter! 1) Borde hitta massor med sprickor 2) förklarar inte varför sprickan uppkommit… Teoretiskt
25
Case-study – Komponent inom spårbunden trafik
Påbörjar mätning för att ta fram faktiskt lastkollektiv Beräkning av ekvivalentlast för jämförelse med teoretiskt lastfall. Uppmätt last är ca 4ggr lägre än den beräkningslast -> dvs drygt 60ggr längre livslängd än beräknat
26
Case-study – Komponent inom spårbunden trafik
Modell Beräknad livslängd Geometri Verklighet Komponenterna borde inte spricka – screening visar att det endast var ett par detaljer med spricka av ca 400st. Komponenterna spricker alltså inte på grund av lasten. Spricka beror på svetsutförandet – i underlag framgår inte hur detaljen ska svetsas (start och stopp). På vissa komponenter har start och stopp lagts på ”bästa” stället med avseende på högsta möjliga sprickanvisning. Stor spridning i svetskvalitet samt illa vald start- och stopp-position ger stor spridning i utfallet gällande faktisk livslängd för komponenterna varför endast ett fåtal komponenter uppvisade sprickor.
27
Vad är på tapeten idag? AIM – Asset Integrity Management
FSS – Fitness For Service SHM – Structural Health Monitoring IoT – Internet of Things Digital tvilling
28
Kontinuerligt uppdaterad beräknad livslängd
Modell Kontinuerligt uppdaterad beräknad livslängd Geometri Internet/ Cloud IoT / SHM
29
Tack för uppmärksamheten!
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.