Fristående grundskolor

En presentation över ämnet: "Fristående grundskolor"— Presentationens avskrift:

1 Fristående grundskolor
Stationsgatan Spårvidden plan 5 Utbildningsförvaltningen 19 oktober 2017

2 Innehåll Beräkningar ersättningar Ny modell tilläggsbelopp Övergångar
Barnrättskalender BoiU Antagningsenheten Bedömning tilläggsbelopp Skolsam Enheten för flerspråkighet EFF Ökad skolnärvaro Nya rutiner neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)

3 Beräkningar ersättningar
Lars Romanus/Ingrid Holström Utbildningsförvaltningen 19 oktober 2017

4 Förändringar i ersättningsdokumentet 2018 - beslut kommunfullmäktige 11 december
Redovisning av statsbidrag Redovisning av kostnader i kommunal verksamhet Nytt beslut tilläggsbelopp och extraordinära kostnader för barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd

5 Statsbidrag Generella statsbidrag Uppsala kommun får kompensation från staten i form av generella statsbidrag för att finansiera nya uppdrag. Kommunen har rätt att prioritera hur intäkterna ska fördelas mellan nämnder och uppdrag vilket innebär att de generella statsbidragen inte är öronmärkta för respektive uppdrag. Det är varje huvudmans ansvar att genomföra de uppdrag som följer av de generella statsbidragen. Exempel: Allmän förskola 3-åringar Läsa-skriva-räkna-garanti Lärarlegitimation

6 Statsbidrag – forts. Riktade statsbidrag
Söks av respektive huvudman och avser att finansiera ett specifikt ändamål eller uppdrag. Exempel: Förlängt matematiklyft Förlängt läslyft Mindre barngrupper i förskola Ett fjärde tekniskt år i gymnasieskolan

7

8 Ny ersättning Arbetskläder till medarbetare i fritidshem 79 kr/elev/år
Ersättning utgår två gånger per år beräknat på aktuellt elevunderlag i mars och oktober.

9 Budget 2018 Förskola Grundskola
Uppräkning av ersättningar, preliminärt drygt 2% Antal barn fortsätter att öka. Grundskola Antal elever till hösten ökar med drygt 700 från ht17 till ht 18 Kostnaden per elev för elevresor ökar betydligt jämfört med budget. Utredning pågår tillsammans med UL. Budget 2018 beräknas enligt befintligt avtal och utfall. Andel barn som har fritidshem beräknas minska marginellt.

10 Budget 2018 Grundsärskola Uppräkning av ersättningar, preliminärt drygt 2% I förslag till mål och budget flyttas tkr kommunbidrag till grundsärskola från gymnasiesärskola för att kompensera för trubbiga beräkningsgrunder, vilka bygger på befolkningen i åldersgruppen och inte faktiskt antal särskoleelever. Antal elever ökar kraftigt. Budget 2017: 178 elever, Prognos 2017: 185 elever Budget 2018: 205 elever. Ökningen beror delvis på att det var få som slutade årkurs 9 samt betydligt fler som började i årskurs 1 till höstterminen Samtidigt förväntas antal elever som är individintegrerade öka.

11 Budget 2018 Gymnasieskola Gymnasiesärskola
Uppräkning av ersättningar, preliminärt drygt 2% Stor osäkerhet råder kring volymen IMSPR-elever, samt antalet asylsökande elever. Den senare grupperingen finansieras med statsbidrag från Migrationsverket. Rör sig om ca 60 mnkr för Gymnasiesärskola Preliminärt inget utrymme för prisuppräkningar. Orsak och osäkerhet: tilläggsbelopp för de kommunala skolorna.

12 Ny modell för tilläggsbelopp
Ingrid Holström Utbildningsförvaltningen 19 oktober 2017

13 Tilläggsbelopp och extraordinära kostnader för barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd
Nuvarande modell Tilläggsbelopp finns för alla fristående skolformer samt för kommunal förskola och grundsärskola Inget tilläggsbelopp finns för kommunal grundskola men avsatt i budget för resursenheter som täcker halva elevkostnaden Inget tilläggsbelopp finns för kommunal gymnasieskola men medel avsatt i budget för insatser motsvarande tilläggsbelopp som huvudmannen fördelar inom skolformen Inget tilläggsbelopp finns för kommunal gymnasiesärskola

14 Ny modell Den kommunala huvudmannen ansöker på samma villkor som fristående huvudmän om ersättning för extraordinära kostnader för barn och elever med omfattande behov av särskilt stöd för samtliga skolformer hos utbildningsförvaltningens myndighetsenhet Ersättningen höjs till 200 kr per timme för samtliga skolformer Förändringen gäller för ansökningar om ersättning från och med höstterminen 2018

15 Varför? Skapa större tydlighet, transparens och likvärdighet mellan skolformer och skolhuvudmän På ett bättre sätt säkerställa att alla förskolor och skolor får del av tilldelade medel på lika villkor I remissvaren framkom att det finns en stor samstämmighet att en modell där alla huvudmän söker om tilläggsbelopp på lika villkor är att föredra för samtliga skolformer I nuvarande modell skiljer sig ersättningen per timme mellan skolformerna Det föreslagna beloppet per timme bedöms både ge en rimlig kostnadstäckning vid extraordinära stödbehov och ge en rimlig förändring av grundbeloppet

16 Jämförelse nuvarande och nytt ersättningsbelopp
Skolform Nuvarande månadsbelopp (kr) vid bedömt behov av 1 timme per vecka Vilket motsvarar ersättning (kr) per timme Föreslagen timersättning (kr) från och med höstterminen 2018 Förskola (kommunal och fristående) 700 175 200 Grundskola (fristående) 332 83 Grundsärskola (kommunal och fristående) 627 157 Gymnasieskola (fristående) Gymnasiesärskola (fristående)

17 Utbildningsförvaltningen
Övergångar Ingrid Holström Utbildningsförvaltningen 19 oktober 2017

18 Projekt övergångar: tidsplan
Förarbete om övergångar HT 15 – VT 16 HT 2016 chefsdagen med tema övergångar för förskolechefer/skolledare inom kommunala och fristående verksamheter. Hösten 2016 fattade UBF:s ledningsgrupp beslut om centrala riktlinjer, gäller från den 1 januari 2017. Tids- och aktivitetsplaner beslutades hösten 2016, gäller från den 1 januari Jan 2017: projekt för övergångar samt projektledare utsågs. Projektet omfattar Jan 2017: pilotprojekt med projektledare utsågs. Pilotprojektet omfattar 2017.

19 Tidsplan, forts. HT 2017 implementering genom övergångsansvariga för samtliga enheter inom den kommunala huvudmannens förskolor och skolor samt intresserade från fristående förskolor och skolor; 2 workshops. 1 januari 2018: Målet är att alla kommunala förskolor och skolor ska arbeta med de konkretiserade tids- och aktivitetsplanerna från och med 1 januari Önskvärt är också att de fristående förskolorna och skolorna utgår från planerna i sitt arbete med övergångar. Alla kommunala förskolor och skolor använder samtalsmallar i UNIKUM vid övergångar. Det är önskvärt att de fristående verksamheterna använder motsvarande blanketter.

20 Karuselldagen förmiddag den 22 maj 2018
Besöksdag då barn och elever besöker mottagande skola, träffar blivande lärare och klasskamrater och tittar på skolans lokaler Gäller övergångar från förskola till förskoleklass, från förskoleklass till skola samt övergångar inom grundskolan Önskvärt att samtliga förskolor och grundskolor deltar

21 Barnrättskalender BoiU
Annbritt Öqvist Utbildningsförvaltningen 19 oktober 2017

22 Utbildningsförvaltningen
Antagningsenheten Giggi Thomson Utbildningsförvaltningen 19 oktober 2017

23 Antagningsenheten Skolplikt Skolplikten vilar på tre ben;
Hemkommunen, ska ha kännedom om var alla elever, folkbokförda i Uppsala kommun, befinner sig någonstans. Huvudmannen, ska vidta åtgärder för att eleven ska komma till skolan. Vårdnadshavare ska se till att barnet fullgör sin skolplikt. Anmäl då elev är borta från skolan. Anmäl till Digital blankett kommer så småningom.

24 Antagningsenheten En väg in
Idag har enheten flera telefonnummer som de kan nås på Från och med december ska alla samtal gå via ett nummer. Syskonförtur Två överklaganden Överklagat till näst instans Syskonförturen kvarstår

25 Bedömning av tilläggsbelopp
Giggi Thomson Utbildningsförvaltningen 19 oktober 2017

26 Utbildningar i hur man ansöker om TB
Grundskola: 29 november kl Fyrisborg 1, sal 118 30 november kl Fyrisborg 1, sal 118 4 december kl Fyrisborg 1, sal 118 11 december kl Fyrisborg 1, sal 118

27 Utbildningsförvaltningen
Skolsam Giggi Thomson Utbildningsförvaltningen 19 oktober 2017

28 Skolsamordnare för samhällsplacerade barn - Skolsam
Maria Freiman, specialpedagog Skolfam Skolsam

29 Utbildningsnämnden,UBN
Utbildningsförvaltningen,UBF Individstöd Konsultativt stöd

30 UBN:s arbetsbeskrivning augusti 2017
Säkerställa samhällsplacerade elevers skolgång i Uppsala kommun: Samverkansrutiner med Socialtjänsten Skolbesök: -informera om ”riskgruppen” -vid förekomst av bristande måluppfyllelse erbjuda kunskapsstöd gällande t ex kartläggning, dokumentation, anpassningar, särskilt stöd Medverka vid skolbyten och övergångar Följa upp och sammanställa skolresultat på gruppnivå

31 Placering av annan kommun…
Hjälp!... Skolfam…

32 Elevuppgifter…per post (ej ensamkommande)
elevens namn personnummer årskurs skola placeringsform (familjehem, HVB, jourhem) hemkommun (om annan än Uppsala).

33 Samhällsplacerade elever på gruppnivå:
Underpresterar Ökad risk för självmord, missbruk, kriminalitet, bidragsberoende och tonårsföräldraskap. Den enskilt viktigaste skyddsfaktorn är att lyckas i skolan. Går att påverka. Såväl svensk som utländsk forskning pekar på att placerade barn, trots normal begåvning, ofta underpresterar i skolan.42 Svensk registerforskning har visat att det är mellan två och tre gånger så vanligt med låga betyg hos placerade barn jämfört med genomsnittet. De placerade barnen har också hälften så stor chans att genomgå en högskoleutbildning i vuxen ålder jämfört med barn som inte varit placerade med motsvarande begåvning och betyg. Sammanfattningsvis har de placerade barnen som grupp väsentligt lägre utbildningsnivå vid vuxen 41 Socialstyrelsen (2010) Social rapport 2010, s. 227–266. 42 Se t.ex. Vinnerljung B. (1998) Fosterbarns skolgång och utbildning. I: Socialvetenskaplig Tidskrift, 1998;1:58–80; Stone S. (2007) Child maltreatment, out-of-home placement and academic vulnerability: A fifteen-year review of evidence and future directions. I: Children and Youth Services Review 2007;29:139–161; Trout A.L, Hagaman J, Casey K, Reid R, Epstien M.H. (2008) The academic status of children and youth in out-of-home care: A review of the literature. I: Children and Youth Services Review 2008;30:979–994. 27 ålder än andra jämnåriga, oavsett längden på placeringen, deras ålder vid placeringen eller placeringsformen.43

34 Skolan är den viktigaste friskfaktorn: forskare: Martin Hugo, David Wästerfors
Går ej att skilja behandling från skola-kontinuitet Skolan representerar ”vanlighet” och framtid Viktigt att få vara ”elev” såsom jämnåriga ”En färdigbehandlad” ungdom utan grundskola- vad ska hen göra?

35 Skollagen

36 3 kapitlet Barns och elevers utveckling mot målen
ledning o stimulans särskilt stöd extra anpassningar

37 10 kapitlet Grundskolan Mottagande i en annan kommun 25 § En elev har rätt att bli mottagen i en grundskola som anordnas av en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning, om eleven med hänsyn till sina personliga förhållanden har särskilda skäl att få gå i den kommunens grundskola. Innan kommunen fattar beslut om att för ett visst läsår ta emot en sådan elev ska den inhämta yttrande från elevens hemkommun. En elev som vistas i ett sådant hem för vård eller boende som avses i 6 kap. 1 § socialtjänstlagen (2001:453) och som är beläget i en annan kommun än den som ska svara för elevens utbildning har rätt att bli mottagen i en grundskola i den kommun där eleven vistas. Lag (2015:176).

38 Interkommunal ersättning (IKE)
34 § En kommun som i sin grundskola har en elev från en annan kommun ska ersättas för sina kostnader för elevens utbildning av elevens hemkommun, om elevens skolgång i kommunen grundar sig på 25 §, 26 § eller 28 § andra stycket.

39 Rutinhäftet ”Placerade barns skolgång och hälsa”
Rutinhäftet ”Placerade barns skolgång och hälsa” Sök: Utbildningsförvaltningen» Grundskola » Stöd till elever » Åtgärdshjulet » Externt stöd » Socialtjänst » HÄFTET

40 Kontaktuppgifter: MARIA FREIMAN Specialpedagog, Skolsam Postadress: Uppsala kommun, Konsultativt stöd, Uppsala Besöksadress: Fyrisborgsgatan 2 Telefon: E-post:

41 Enheten för flerspråkighet EFF
Giggi Thomson Utbildningsförvaltningen 19 oktober 2017

42 EFF Översyn gjord och förändringar för kostnadsanpassningar görs. Erbjuder fjärrundervisning då elevantalet understiger 4-5 elever i ett språk. Skolan ska tillhandahålla datorer och hörlurar.

43 Differentierad form av studiehandledning
Studiehandledning som kräver för-/efter arbete, tätt samarbete med ämneslärare på plats i resp. skola, tid bokas i samråd med skolan, gäller 60 min/vecka för en termin: - Enskilt eller i grupp av 2-3 elever med samma behov kr/termin Prisskillnad mot kommunal verksamhet beror på moms.

44 Differentierad form av studiehandledning
Studiehandledning som kräver för-/efter arbete, samarbete med ämneslärare, IT- utrustning och samordningsstöd på skolan i form av fjärrundervisning till gymnasieelever från olika skolor på schemalagda tider som erbjuds av EFF, gäller 60 min/vecka för en termin. - Genomgång av vissa delar/ämne i grupp av 2-6 elever kr Samhällsintroduktion på modersmål i grupp av 2-6 elever k Prisskillnad mot kommunal verksamhet beror på moms.

45 Differentierad form av studiehandledning
Studiehandledning utan för- och efterarbete, gäller 60 min/vecka för en termin: Studiehandledning med lärare på plats enskilt under pågående lektion i klass som tolkning/förklaring kr/termin Studiehandledning som fjärrundervisning genom Skype enskilt under pågående lektion i klass som tolkning/förklaring kr/termin Studiehandledning på plats på en skola i området, senare eftermiddag, minst 120 min, gäller 1 läsår kr - Studiehandledning/läxhjälp-verkstad i grupp av 3-15 elever kr/termin

46 Utbildningsförvaltningen
Ökad skolnärvaro Giggi Thomson Utbildningsförvaltningen 19 oktober 2017

47 Brister som framkommit i projektet
Bristande kartläggning av orsaker till frånvaron Avsaknad av eller bristande rutiner (inom skolan och socialtjänst) Bristande kompetens om målgruppen, bemötande och möjliga åtgärder Bristande samordning För sena insatser.

48 Målbild Individuellt anpassade insatser Rätt insatser i rätt tid
Vårdnadshavare/barns delaktighet Samordning/helhetstänk

49 Förslag till åtgärder Kompetenssatsningar
Övergripande ledningsgrupp för skolnärvaroprojektet Centrala skolnärvarorutiner Namngiven samordnare på skolan för eleven Samordnad skolplan för elev Samordningsfunktion/koordinatorer Deras funktion ska vara att se till att rätt insatser kopplas på i ett tidigt skede samt att det stöd som ges är samordnat, utgår från barnets behov samt bygger på hög delaktighet från elev och vårdnadshavare. Ytterligare åtgärder utifrån identifierade utvecklingsområden

50 Tänkt process

51 Genomförande Tre samordnare/koordinatorer – en från varje förvaltning: Utbildningsförvaltningen - Socialförvaltningen- Omsorgsförvaltningen PRIO-pengar under HT Pengar från sociala investeringar Region Uppsala kontaktas för att se om de är intresserade av att vara delaktiga (BUP, HAB)

52 Nya rutiner neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF)
Giggi Thomson Utbildningsförvaltningen 19 oktober 2017

53 Hur länge gäller nya rutinen?
Nya rutinen gäller till dess att en rutin för länet tagits fram, dock längst ett år.

54 Varför ny rutin Nuvarande rutin upphörde 170831
Regionen begär s.k. basutredning av skolan vid alla utredningar inom BUP/Habiliteringen. Detta måste upphöra. Skollagen säger tydligt att skolan endast ska göra de utredningar skolan själv behöver. Skolorna skickar in ansökningar/remisser som är: otydliga i frågeställning, inaktuella bifogade dokument, många ärenden som inte ska till regionen d v s inte gäller en vård eller behandlingsinsats.

55 Arbetsgång för skolan Om en elev har svårigheter att nå målen eller mår uppenbart dåligt ska skolan utreda. OBS!! Skolan ska endast göra de utredningar skolan behöver för att veta vilken form av stöd eleven behöver. Anpassningar och särskilt stöd måste sättas in. Alla tänkbara insatser i form av särskilt stöd ska ha provats. OM problematiken kvarstår och bedömning görs att vård/behandlingsinsats behövs kan remiss skickas till BUP/Hab. En tydlig frågeställning som är av ”vårdkaraktär” måste kunna ställas Remiss skickas enligt mall. Remiss passerar skolläkaren för att säkerställa att frågeställningen gäller något som tillhör aktuell vårdgivare. Underlaget från skolans utredning kan medsändas om VH ger sitt samtycke. INGET underlag får vara äldre än 6 månader.

56 Vad ska skolan INTE göra
Inte utredningar på begäran av BUP/Habiliteringen Inte agera på föräldrars uppdrag. Har inte skolan en problematik så ska skolan INTE skicka remiss. Har föräldrar problem i hemmet får föräldrarna själva söka hjälp. Inte skicka remiss för att få en diagnos. Undantaget om det är så att en elev helt uppenbart behöver det för att kunna hantera sina svårigheter.

57 Vad kan regionen begära av skolan
Regionen kräver ett pedagogiskt utlåtande. Det måste tydligt framgå om eleven har en problematik som omhändertas med extra anpassningar eller särskilt stöd. Regionen kräver screeningunderlag från skolorna för eventuell diagnos

58 Utredning i fyra delar till särskoleansökan
Basutredning – finns inte som begrepp Vi behöver hjälpas åt att få bort begreppet Utredning i fyra delar till särskoleansökan Kognitiv – psykologutredning Social – kurator Pedagogisk – lärare/speciallärare Medicinsk – läkare