Att stärka skyddet i anvisningskommunen Exempel på förebyggande arbete i Malmö

En presentation över ämnet: "Att stärka skyddet i anvisningskommunen Exempel på förebyggande arbete i Malmö"— Presentationens avskrift:

1 Förebyggande arbete mot att barn avviker Att stärka skyddet i anvisningskommunen

2 Att stärka skyddet i anvisningskommunen Exempel på förebyggande arbete i Malmö
Hur kan en anvisningskommun arbeta för att minska risken för försvinnanden? Hur kan man förbereda barn på avslag samt att fylla 18 eller bli bedömd som myndig? Hur vi arbetar inom boendeverksameten i Malmö stad med förebyggande arbete för att undvika att ensamkommande anvisade barn avviker. Och bara för att rama oss – avdelning Social resurs är den avdelning som ansvarar för mottagandet av ensamkommande barn som ankommer till Malmö och också de som anvisas till Malmö men som saknar anknytning till kommunen. Ansvaret för dem ligger hos socialtjänstavdelningarna. Fördelningen mellan samtliga av Malmö stads stadsområden och Social resurs är ungefär hälften. Hur kan en anvisningskommun arbeta för att minska risken för försvinnanden? Hur kan man förbereda barn på avslag samt att fylla 18 eller bli bedömd som myndig? Det var några av de frågor som vi ställde oss under 2016 när regeringen annonserade en rad olika förslag om lagändringar som skulle träda i kraft som skulle påverka förutsättningarna för såväl ensamkommande barn som ankommit till Sverige och också de verksamheter och myndigheter som möter dem.

3 Lagändringar 1 juni 2016 – Ändring i lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. rätten till bistånd enligt LMA upphör för vuxna utan barn 20 juli Lag (2016:752) om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (gäller 3 år) Tidsbegränsade uppehållstillstånd 13 månader/3 år Svårare att få uppehållstillstånd pga. anknytning PUT vid anställning + försörjning 1 januari Rättsmedicinalverket - uppdrag att genomföra medicinska åldersbedömningar 1 maj 2017 – Ändringar i utlänningslagen möjlighet till åldersbedömning tidigare i asylprocessen Migrationsverket fattar tillfälligt beslut om ålder 1 juli Ändringar i ersättningsförordningen - Ett nytt ersättningssystem för mottagandet av ensamkommande barn Det här är några av de lagändringar som regeringen annonserade under 2016 som gjorde att verksamheten såg ett behov av ett gemensamt krafttag inom den egna verksamheten.

4 Behovet av gemensamt förhållningssätt
Fyra huvudsakliga områden utkristalliserades som särskilt viktiga att fokusera på: Utifrån ovan teman togs gemensamma rutiner och handlingslaner fram/uppdaterades så att verksamhetens arbete skulle genomsyras av ett gemensamt förhållningssätt i arbetet i dessa områden. Psykisk ohälsa Återvändandeprocessen Barn som avviker Meningsfull sysselsättning I samband med alla de lagändringar som trädde i kraft 2016 påbörjade verksamheteten ensamkommande ett omfattande arbete med att se över dels vad alla lagändringar skulle innebära för barnen och för boendeverksamheten som ansvarar för mottagandet av barnen. Vi utgick från främst begränsningslagen och vad den skulle innebära för förändrade förutsättningar och vilka anpassningar som verksamheten behövde göra för att möta förändrade behov som följde av lagen. Fyra olika områden identifierades som särskilt i behov av att fokusera på. Här såg vi att det fanns utmaningar att vi behövde ett gemensamt förhållningssätt inom den egna verksamheten. Det gemensamma förhållningssättet som verksamheten arbetade fram utifrån de fyra områdena återfinns också i gemensamma rutiner och handlingsplaner. Vi såg över befintliga rutiner och handlingsplaner och anpassade dem och skapade också nya.

5 Behovet av gemensamt förhållningssätt

6 Behovet av gemensamt förhållningssätt

7 Fokus i det förebyggande arbetet
Ge relevant information om och hänvisa vidare Uppmärksamma tecken Förebyggande och professionellt förhållningssätt Sammarbete med andra aktörer Fokus i det förebyggande arbetet i verksamheten återspeglas bl a i handlingsplanen som beskriver hur boendepersonal arbetar förebyggande mot att barn ska avvika. Ge relevant information Löpande under asylprocessen är det viktigt att ungdomen ges relevant information så att denna kan fatta väl övervägda beslut rörande sin framtid. Dels behöver den unge information om asylprocessen – verksamheten erfar bl a att barn har avvikit i samband med avslag i första instans – och har då inte haft tillräckligt god insyn i asylprocessen och då ej kännedom om att beslutet kan överklagas till exempel. Den unge behöver ha kännedom om processen efter ett beslut – rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Den unge behöver också information om rättigheter men också vilka risker och baksidor det innebär att leva som gömd om denne funderar på att avvika. Boendepersonal kan ge en viss information men det kan också handla om att hänvisa vidare var ungdomen kan få mer information om sina rättigheter, möjligheter och skyldigheter. Uppmärksamma tecken Erfarenheterna om varför barn avviker är att det kan vara t ex; Negativt besked i asylärendet - Dåligt psykiskt mående eller Ovilja att ha kontakt med myndigheter. Här är det viktigt att boendepersonal uppmärksammar tecken på detta. Förebyggande och professionellt förhållningssätt Om den unge uppvisar tecken likt ovan eller om den unge har tankar kring att avvika hålls samtal med den unge för att utreda varför den unge funderar på att avvika och se till att den unge får relevant information samt att den unge vet var den kan få informationen. Negativt besked Om den unge är orolig inför ett negativt besked, är det viktigt att boendepersonal är tydlig med att åter informera den unge om att denne inte har insyn i dennes enskilde asylärende och att denne aldrig ska/kan göra egna tolkningar av klienters asylärenden, varken positiva eller negativa. Personalen ska inte inge falska förhoppningar för att få en klient att må bättre i stunden och inte heller ge utlopp för sina egna frustrationer över läget. Det är viktigt att personal håller klientens, och inte sina egna, känslor i fokus under samtal. Försök i dialog med GM förkorta tiden av oro och ovisshet i samband med kallelse till delgivning. Vi har också rutiner kring posthantering om besked i asylärendet levereras per post till den unge som är då att det ska vara tillräckligt med personal på plats vid brevöppning. Läs även Rutin delgivning negativt beslut. DÅLIGT MÅENDE Personal måste våga fråga och ha redskap för att samtala med barnen om sitt mående. Viktigt att hålla SSK uppdaterad kring barnets mående så att en insats kan sättas in före barnet avviker. Håll kontinuerlig kontakt med god man gällande klientens mående och oro. När klienter har frågor eller funderingar på att inte stanna kvar på boendet ska boendepersonal ta kontakt med god man och socialsekreterare för vidare planering. OVILJA ATT HA KONTAKT MED MYNDIGHETER Var extra uppmärksamma på signaler på att barnet kommer avvika. Boendepersonal ska inte vänta 24 timmar med att göra polisanmälan när det är uppenbart att barnet har avvikit. Försök förmå barnet att förstå vinsterna det innebär att fortsätta vara en del av samhället.

8 Så här jobbade man vidare i projektet Inga barn ska försvinna
Lokala rutiner och handlingsplaner sågs över Samverkan med många olika aktörer – gemensamma krafttag behövs Involvera de unga i framtagande av arbetssätt Malmö stad var en part av Rädda Barnen och Helsingborgs stads projekt inga barn ska försvinna som pågått under Projektet syftar till att öka det regionala och lokala sammarbetet i frågan och skapa bättre förutsättningar för att förhindra att ensamkommande barn och unga avviker. Lokala rutiner och handlingsplaner sågs över Lärdom: Skapa rutiner för när ungdomar som har avvikit kommer tillbaka Lärdom: Samverkan med många olika aktörer – gemensamma krafttag behövs Lärdom: Involvera de unga i framtagande av arbetssätt

9 Utmaningar i det förebyggande arbetet
Hantera frustration & ovisshet Knappare resurser & platsbrist Hantera information & lagändringar Implementera & anpassa förhållningssätt Samverkan med andra aktörer Några av de utmaningar som verksamheten upplever och upplever att man fortsatt står inför är: Hantera frustration & ovisshet. Utmaningen att hantera frustration (såväl hos barn men även personal). Många av barnen mår allt sämre psykiskt och många gånger idag ser vi att den psykiska ohälsan är kopplad just till asylprocessen. Här upplever även ibland personal som möter barnen att det är svårare att möta barnens behov med de andra förutsättningarna som nya lagar och lagändringar lett till. Knappare resurser & platsbrist. En bild som många kommuner vittnar om är det faktum att det är en utmaning att samtidigt som behoven hos de unga ökar – så minskar ekonomiska resurser för att klara uppdraget. Även platsbrist på till exempel SiS har nämnts som orsaker till att LVU:n inte kunnat verkställas varefter det har hänt att barn har avvikit. Hantera information & lagändringar. Det sker många lagändringar på området som ställer krav på ställningstaganden och anpassning av kommunala verksamheter. Det är en utmaning för verksamheten och för personalen att hålla sig a jour med alla lagändringar och förändringar. Tex erfar verksamheten att det finns barn som avviker efter initialt belsut om avslag och redan där ”stänger av” eller inte får rätt/förståelig information om att de kan gå in i en överklagningsprocess och vad det kan innebära. Utmaningar att implementera gemensamt förhållningssätt (och alla de rutiner och handlingsplaner som tagits fram/uppdaterats). Det upplevs som hjälpsamt och bra att det finns rutiner och handlingsplaner framtagna och att det finns ett gemensamt förhållningssätt. Men det är svårt att hålla det helt uppdaterat då det sker så många ändringar. Samverkan med andra aktörer har också setts som en nyckel men också som en utmaning. Det sker samverkan på olika nivåer i och med arbetet för att förebygga och förhindra att barn avviker men här identifieras klara förbättringsområden.

10 Tack! Kristina Tobin Social resurs