Pedagogen och det entreprenöriella lärandet

En presentation över ämnet: "Pedagogen och det entreprenöriella lärandet"— Presentationens avskrift:

1 Pedagogen och det entreprenöriella lärandet
En grund & -påbyggnads utbildning för pedagoger i Sektor lärande Lerum

2 Dagordning 4 mars Lekstorp
Varför EL? Teoretisk grund Övning Elbarometern - Hur EL är du? 10.00 Fikapaus Film 10.30 Caseövning ”Vad kan bli bättre med EL? Avrundning och sammanfattning. Nästa tillfälle. Uppgiftsgenomgång. 11.30 Lunch

3 Bakgrund Sektor lärandes verksamhetsidé betonar att all förskole- och skolverksamhet ska arbeta med entreprenöriellt lärande. I Lerums kommuns skolor har vi sedan 2008 arbetat för att implementera entreprenöriellt lärande (EL) i verksamheten i syfte att utveckla elevernas entreprenöriella förmågor/kompetenser. Under hösten 2013 genomfördes en omfattande enkätundersökning för att se hur EL implementerats i verksamheten. Undersökningen visar på stor skillnad av hur EL är implementerat i kommunens olika arbetslag. En spridning från dem som har kommit långt i arbetet med elevernas entreprenöriella kompetenser och de som inte har kommit så långt. Parallellt med andra idag pågående utbildningsinsatser för att minska spridningen enligt ovan behöver Sektor lärande arbeta fram och erbjuda ett återkommande utbildningspaket. Utbildningen ska erbjudas nyanställda pedagoger och de pedagoger som behöver utveckla sin förståelse och höja sin kompetens gällande entreprenöriellt lärande efter beslut av rektor/förskolechef.

4 Samhälleliga drivkrafter, paradigm och förespråkande attityder i utbildningssektorn
Sid 29 EP i skolan. Från LpO 94 till Lgr 11. Varför ändringen? Drivkrafter för lärares inställning/förståelse för EL som pedagogisk grund. “En viktig uppgift för skolan är att ge överblick och sammanhang. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet och självförtroende samt vilja till att pröva egna idéer och lösa problem. Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att arbeta såväl självständigt som tillsammans med andra. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar ett förhållningssätt som främjar entreprenörskap” Källa: Mahieu, sid 43.EP i skolan,. Falk-Lundqvist mfl.

5 Syftet med utbildningen
Att höja pedagogens förståelse för, kompetens kring och förmåga att arbeta utifrån ett entreprenöriellt lärande. Utbildningen skall ge pedagogerna en bild/förståelse av Varför EL? Vad EL är? och EL i praktiken (hur)

6 Engagerande Involverande och vara till nytta
Nyckelord för hur utbildningsinsatsen helst skall upplevas och genomföras…. Engagerande Involverande och vara till nytta

7 Målgrupp och målet med utbildningen
Nyanställda pedagoger i Lerum och övriga pedagoger som vill och behöver öka sin förståelse för, kompetens kring och förmåga att arbeta utifrån ett entreprenöriellt lärande. Mål Att pedagogerna under och efter avslutad utbildning har tillägnat sig och fördjupat sin förståelse av entreprenöriellt lärande samt genomfört ett mindre utvecklingsarbete i sin verksamhet.

8 Varför EL? ett försök till en överflygning, med några snabba nedslag för att kanske landa i en gemensam teoretisk grund med utgångspunkt i ”Skapa och våga”, Skolverket 2015. Definitioner Hur och varför Entreprenörskap i skolan Undervisning och lärande Nordisk och Internationell utblick En gemensam kärna? Källa för bilderna 7-16 är om inget annat anges ”Skapa och våga”, Forskning för skolan, Skolverket 2015

9 Definitioner Alltid definitionsproblematik
olika discipliner, kontexter och branscher ”Entreprendre” (franska ”åtar”) en aktiv person som får något gjort. En individ som företar sig något, är nyskapande och risktagande, kan organisera och utveckla nätverk samt ser möjligheter istället för problem. Entreprenörskap Numer entreprenöriellt lärande (kreativa lärprocesser där eleverna är aktörer)

10 Olika men ändå lika…..ett exempel..
Källa; Elisabeth Ronnevig, Högskolan i Hedmark, utbildning Kritisk vän, Lerum oktober 2014

11 Varför entreprenörskap/EL just nu?
Bra fråga. Vem frågar du? Vilka GUDAR har du? ”Lärare pekar ofta på betydelsen av att sätta undervisningen i tydligare relation till samhällsutvecklingen och att utveckla elevers kunskaper, förmågor och självtillit som gör dem väl rustade både inför framtiden och att skapa framtiden ” Källa: sid 10, Skapa och våga, Forskning för skolan, Skolverket 2015

12 Olika benämningar – varför då?
Entreprenörskap i skolan Entreprenöriell pedagogik Företagsamt lärande entreprenörsfostran Entreprenörskap och företagsamhet Entreprenörskapande i skolan Ta-sig-församhet Entreprenöriellt lärande

13 Källa: ”Entreprenöriellt lärande -Vad innebär det och vilken betydelse kan det ha?” Lackéus,
Forskning i korthet 2013:2 Kommunförbundet Skåne

14 Tillväxtverkets definition. Punkt.
”Entreprenörskap är en dynamisk och social process, där individer, enskilt eller i samarbete, identifierar möjligheter och gör något med dem för att omforma ideér till praktiska och målinriktade aktiviteter i sociala, kulturella och ekonomiska sammanhang.”

15 Entreprenörskap i politiken
OECD (1998) Fostering Entreprenuership EU:s olika skrifter under 90talet… Utredningen ”I entreprenörskapets tecken- en studie av skolning i förnyelse” (1997) – vägledande.. Nutek/Tillväxtverket För framtida företagsamhet (2000) - speglar intentioner i tid läroplaner, LpO94 etc Ny skollag (2010) (…utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt) Lgr 11, Gy 11 mfl. (tex …eleverna utvecklar ett förhållningsätt som främjar entreprenörskap) Färdigheter och förmågor

16 Entreprenörskap i skolan
De flesta argumenterar idag för mycket vidare tolkning: man vill försöka frigöra begreppet från de starka ekonomiska konnotationerna Utbildningsmaterial är sällsynt men det kommer mer. Böckerna från Umeå är ett par exempel. Kopplingen mellan kunskapsmål och sociala mål är ofta stark. Fokus ligger på den inre företagsamheten och de entreprenöriella kompetenserna hos eleven Koppling till progressiv pedagogik (Dewey mfl.)

17 Entreprenörskap i skolan- finns det en gemensam kärna?
Källa: Skapa och Våga, Skolverket 2010 sid Förmågor • Utveckla elevens specifika och generella kompetenser, det ena stödjer det andra Förhållningssätt • Aktivt medborgarskap, aktivt skapande av värden – sociala, kulturella eller ekonomiska Undervisningsformer och lärprocesser • Samarbete, skola – närsamhälle/arbetsliv, lärare – elev, elev – elev • Tvärvetenskapliga, ämnesövergripande, problemlösande och autentiska undervisningsformer • Proaktiva producerande lärandeformer • Kreativa, innovativa och nytänkande lärprocesser Lärarens och elevens roller • Lärare som vägledare, coach och möjliggörare • Lärare som företrädare för både ämneskunskaper och generella kompetenser • Elever som aktiva, sökande, ansvarstagande och initiativrika

18 HUR EL ÄR DU?

19 Kan man undervisa entreprenöriellt utan att vara entreprenöriell själv?

20 Om värdeskapande och skaparglädjens doktrin

21 Vad kan bli bättre med EL?

22 Varför gör vi inget på riktigt?
Du arbetar på en skola i ett arbetslag med gedigen läsårsplanering. Du har själv en klar planering, vet vad du och dina elever ska göra varje lektion. Du är välplanerad. På en genomgång du har räcker en elev plötsligt upp handen. Du har sett att eleven verkar omotiverad och lite trött. Eleven säger: Varför läser vi bara om saker! Varför gör vi inget på riktigt? Vad är ditt EL-svar till eleven? Hur påverkar det din undervisning?

23 Vad har vi för nytta av detta?
Lektionerna fortsätter, och löven från träden smyckar marken gul och röd. Dina lektioner fortsätter, kanske något förändrat. En dag frågar en annan elev; Vad har vi för nytta av detta? Vad är ditt EL-svar till eleven? Hur påverkar det din undervisning?

24 Kan vi inte göra på något annat sätt?
Lektionerna fortsätter, kanske något förändrade medan snöflingor kryddar markens mörker. Plötsligt utbrister en elev  Måste vi verkligen ha matte nästa lektion? Jag är ju redan färdig med allt. Varför finns det olika ämnen egentligen? Kan vi inte göra på något annat sätt? Vad är ditt EL-svar till eleven? Hur påverkar det din undervisning?

25 Får jag föreläsa och inspirera andra?
Lektionerna fortsätter, kanske något förändrade, medan en blomma kikar fram. Plötsligt säger en elev entusiastiskt nästan spirituellt; - jag vill hjälpa flyktingarna, kan inte jag få ha en föreläsning för hela skolan och inspirera andra att också hjälpa till. Får jag föreläsa och inspirera andra? Vad är ditt EL-svar till eleven? Hur påverkar det din undervisning?

26 En motivation som genomsyrar hela tillvaron, precis som en eldsjäl.”
”Entreprenöriellt lärande handlar inte primärt om att öka elevernas motivation för ett enskilt ämne, utan snarare om att stimulera elevens grundläggande inre motivation. En motivation som genomsyrar hela tillvaron, precis som en eldsjäl.” citat ur Westlund, ”Så tänds eldsjälar” sid 35

27 Källa: Westlund ”Så tänds Eldsjälar”

28 Avrundning & sammanfattning. Nästa tillfälle. Uppgiftsgenomgång
Läsuppgift. Läs kapitel 1 och 7 i Entreprenöriellt lärande- i praktik och teori. Reflektionsfrågor & Loggbok. Se nästa bild Förändra skolan! - läraren, eleven och Sokrates se filmlänk här nedan 7E "Var är jag nu i mitt eget arbete med EL?” – påbörja gärna reflektion inför tillfälle 2. Handout- valfri läsning Entreprenöriell pedagogik / Åsa Falk

29 Frågor att reflektera över i din loggbok inför tillfälle 2.
Hur motiverar du dig själv? Vad tror du eleverna motiveras av? I vilken grad tror du att du som pedagog kan påverka elevernas inre motivation? Hur väl tycker du att arbetet på din skola stimulerar eleverna till att utveckla de kompetenserna som är nödvändiga i dagens samhälle? Källa: Westlund ”Så tänds Eldsjälar”, kapitel 1

30 Handouts Åsa? Har du den? Loggboksfrågor sid 37 i ”så tänds eldsjälar”

31 27 oktober Tillfälle 1 Uppstart ½ dag Aspenäs (arbetsanteckningar)
Handouts: Entreprenöriell pedagogik – varför det? ÅSA F L Grundskoletidningen Så tänds eldsjälar, sid 78 (projekt) sid 107 (traditionell kontra entreprenöriell Lärarjaget (eller annan rubrik? ) Välkomna. Sammanhangsmarkering. (PR) Varför EL? Översikt, Samhället, då, nu och framtid. (PR) Övning Elbarometern - Hur EL är du? (OS/JG) enskild reflektion först. Därefter två och två- övertyga varandra. Uppföljning på övning (OS/JG) 10.00 Fikapaus – medskick fråga: Kan man undervisa entreprenöriellt utan att vara entreprenöriell själv? 10.20 Filmklipp Samverkan-skola; Lackeus 8 min 10.30 Caseövning ”Vad kan bli bättre med EL? (OS/(JG) 4 pers/grupp. Vägledning i Teknologi. Kollegaperspektiv. Redovisning i storgrupp. 11.40 Avrundning och sammanfattning. Nästa gång. Uppgiftsgenomgång. Lägg till loggboksfrågor samt ev. läsuppgift. (OS/JG/PR) Dela ut anteckningsbok Ev checkout: Sätt en annan rubrik på dagen” 12.00 Gemensam lunch

32 12 november Tillfälle 2 Mentorskap- relation elev-lärare (arbetsanteckningar)
Mentorskap –relationen elev och lärare Start med fika/litt.sem innan 15.00? (OS/JG) Plats: Rydsberg Fika och litt.sem. 15.30 Övrning ”klassrummet” Förhållningssätt Vilken kunskap görs tillgänglig i ditt klassrum? Vem får eleven ”bli”? Inledande samtal eller annan form? Improvisationsteater Kulle vs grop (elev) Stensmo 16.00 Övning ”klassfotot” ”vem får eleven bli?” definiera chartereleven och tågluffareleven Loggboksfrågor: Var är jag nu? Värdeskapar jag något i min praktik? 16.40 Avslut. Uppgift till nästa tillfälle: Läs kapitel 2 ”Så tänds Eldsjälar….” samt frågor i slutet av kapitlet. Handouts: sista delen - Situationsanpassat Ledarskap/Christer Stensmo. Föreläsning med språk, Michael Klingenstierna Hjert

33 19 november Tillfälle 3 Eleven – projektet och uppgifterna- (arbetsanteckningar)
Vad gör eleven? Prova på ideérna Start med fika/litt.sem innan 15.00? (OS/JG) Rydsberg Inledning med återkoppling till Stensmo, Situationsanpassat ledarskap. (OS/JG) A,B och C projekt (Westlund) Gruppen, uppgiften och läraren. Övning (tidigare hinder blir möjligheter. Tex; vilka ramfaktorer begränsar din undervisning idag? - skall skissas upp. Design av ett projekt - Behövs kanske en mall här….. Loggboksfrågor: Var är jag nu? Värdeskapar jag något….? Uppgift till nästa tillfälle: läs kapitel 3 ”Så tänds Eldsjälar….” +frågor från kapitlet i boken. Handout: EL- konkret arbete bakom floskeln. Fredrik Bernelf. Kanske även Stensmo sid ?

34 1 december Tillfälle 4 Avslutning Aspenäs ½ dag (arbetsanteckningar)
Litt.sem under lunchen Gemensam lunch (PR) 13.15 Inledning- sammanhangsmarkering (PR) 13.30 Redovisning för varandra. ½ grupp. (OS/JG) 1) Vad har jag gjort? 2) Hur kan det/tror jag att det påverkat mina elever? 3) Hur/vad har jag förändrat? (förhållningssätt, metoder. Vad har jag sas blivit medveten om?) Övning Outside witness (OS/JG) 15.00 Fikapaus 15.20 Vad vill jag gå vidare med i min praktik gällande EL? (PR) -enskild reflektion-hinder/möjligheter/alternativa lösningar. Goda råd på den resan (redovisning i storgrupp) eller kanske göra det i 1/2grupp, 10+10? 16.40 Avslutande runda med utvärdering (våra frågor) 17.00 Diplomutdelning? Eller kontraktsrivning? ☺

35 En diskussion om varför EL (utkast till ”varför”)
Kontroll/lydnad vs osäkerhet/motivation/drivkraft Samhälle då, livsvärld nu, framtid sen- implikationer för undervisning och utbildning Behov av att tydliggöra vision/målbild (ex charter vs tågluffare

36 Följande ansåg vi viktigt att ha med….
Dess innebörd Mentorskapets innehåll Arbetslagets funktion ? Mentorskapet Vad innebär det att arbeta som lärare i Lerum? Vad säger jag ”ja” till? Arbetssätt och förhållningssätt till lärande Nyanställd lärares egna tidigare erfarenhetet- vad säger dom? Lärarskapet Mening, inflytande och delaktighet Nyfikenhet, lust och kreativitet Mentorsgrupper- åldersblandade Eleven har/skapar en medvetenhet om sitt eget lärande Elevens förmågor och kompetenser Elevens lärande Art och utformning Syfte, mål, mening och sammanhang (riktiga uppdrag, nytta för andra Projektbaserat? A-B-Cmodellen (A: lärarledd B: Lärarhandledd C: elevstyrd Uppdraget/uppgiften

37 Behov av att grunda i styrdokument och tidigare forskning( ex. följer )
Nationella och lokala styrdokument (utdrag) Skapa och våga/Skolverket 2015 (bra ref.mtrl) Dewey, Lackéus, Westlund, Leffler mfl Entreprenörskapets rötter, H Landström (?) Olika definitioner av pedagogiskt entreprenörskap, ex Elisabeth, HiH. Ett par böcker som grund. Övrigt länkar/papers.

38 Text från ansökan……. På kort sikt är målet att pedagogerna ska lära mer om EL utifrån sina individuella behov; 1. En ökad förståelse för varför skolan ska genomsyras av EL 2. Utveckla sina kunskaper om vad EL innebär 3. Öka sina kunskaper om hur de ska göra för att förädla, förbättra och förnya sin praktik. 4. Få en fördjupad förståelse för hur de med hjälp av ett formativt arbetssätt kan utgå från varje eleven och bygga och utveckla undervisningen utifrån varje elevs behov och därigenom våga utveckla EL i verksamheten.

39 Litteraturlista Bortom lärandet/Gert Biesta Skapa och våga/Skolverket
Situationsanpassat ledarskap/Christer Stensmo Så tänds eldsjälar/Christer Westlund Projektarbete 100p lärarboken/Krister Andersson Bohlin Lösningsfokus- gör mer av det som fungerar/Michael Klingenstjerna Hjert Entreprenöriellt lärande: konkreta exempel i alla ämnen/Fredrik Bernelf Från lydnad till ansvar/Margareta Normell (se även Pedagogens inre rum) Entreprenöriellt lärande i praktik och teori/Åsa Falk Lindqvist Avhandling/Martin Lackeus

40 Restprodukter Tillfälle 1: ev riva diplomet och upprätta kontraktet?
Länk från Josefina:

41 Förutsättningar Halvdag uppstart - start tisdag v.44 27 oktober
2 workshops. 12/11 samt 19/11. Tid: 15-17 Avslutande halvdag- onsdag 18/11 Helgrupp och halvgrupp beroende på aktivitet/övning Utrymme för att läsa litteratur samt genomföra mindre reflektionsuppgifter mellan träffarna förutsätts för att kunna tillgodogöra sig utbildningen på ett bra sätt. Plats. Aspenäs uppstart och avslut. Tid och plats övriga workshops enligt ök. Kallelse/inbjudan – EEU. Mejlas via rektor.