Hur kan vi göra länstransportplanen mer klimatsmart?

En presentation över ämnet: "Hur kan vi göra länstransportplanen mer klimatsmart?"— Presentationens avskrift:

1 Hur kan vi göra länstransportplanen mer klimatsmart?
Kom in tidigt! Samhällsbyggande inte transportplanering Klimatmålen ”Vi vill åt samma håll” Hanna Sundqvist och jobbar som klimat- och energistrateg på Länsstyrelsen i Stockholm. Leder detta år ett projekt som heter ”Hur kan vi göra Länstransportplanen mer klimatsmart och som är finansierat av både LEKS och RUS.

2 Upplägg Bakgrund och syfte Länsplaneprocessen
Slutsatser – hur kan vi påverka? Fortsättning – hur driver vi det här vidare? För att växthusgasutsläppen från transportsektorn ska kunna minska så kraftigt behövs insatser inom framför allt tre åtgärdsområden: transporteffektivt samhälle, energieffektivare fordon och förnybara drivmedel. Samhällsplaneringen har stor betydelse för transportsektorns utveckling och dess betydelse ökar. De kommunala och regionala planeringsinstrumenten är av stor betydelse för möjligheterna att nå klimatmålen. Kommunerna har stor rådighet över samhällsplaneringen på den lokala nivån och kan därigenom bidra till ett mer transporteffektivt samhälle både i befintlig bebyggelse- och infrastruktur och vid exploatering av nya områden. Länsstyrelsens energi- och klimatstrateger samordnar det regionala arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser. Den regionala infrastrukturplaneringen är här ett viktigt område.

3 Varför? Transportsektorn 30% av utsläppen
Nytt klimatpolitiskt ramverk 2017 Investeringar i transportinfrastruktur centrala för hur transportsystemet kommer att utvecklas Länstransportplanen – betydelse Klimat- och miljöstrategerna osäkra hur de kan komma in och bidra i länsplaneprocessen Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Transportsektorn är en sektor där mycket stora förändringar måste ske. Den står för cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser och cirka hälften av Sveriges utsläpp i den icke-handlande sektorn. För att växthusgasutsläppen från transportsektorn ska kunna minska så kraftigt behövs insatser inom framför allt tre åtgärdsområden: transporteffektivt samhälle, energieffektivare fordon och förnybara drivmedel. Samhällsplaneringen har stor betydelse för transportsektorns utveckling och dess betydelse ökar. De kommunala och regionala planeringsinstrumenten är av stor betydelse för möjligheterna att nå klimatmålen. Kommunerna har stor rådighet över samhällsplaneringen på den lokala nivån och kan därigenom bidra till ett mer transporteffektivt samhälle både i befintlig bebyggelse- och infrastruktur och vid exploatering av nya områden. Länsstyrelsens energi- och klimatstrateger samordnar det regionala arbetet med att minska utsläppen av växthusgaser. Den regionala infrastrukturplaneringen är här ett viktigt område.

4 Syfte med projektet Integrera klimatmålen i länstransportplanen
Kartlägga processer och verktyg Identifiera samverkansmöjligheter Hypotes: ju tidigare desto bättre Syftet med projektet är att stödja länsstyrelsernas energi- och klimatstrateger i deras arbete med att minska utsläppen från transportsektorn genom att effektivare bidra till att integrera klimatmålen i landets länstransportplaner och annan planering som åtgärdsvalstudier och region- och översiktsplaner. Projektet leder till en kunskapshöjning om de möjligheter energi- och klimatstrategerna har att påverka transportplaneringen i en koldioxidsnål riktning.

5 Det klimatpolitiska ramverket
Inga nettoutsläpp av växthusgaser 2045 därefter negativa utsläpp. 70 % minskning av utsläpp från inrikes transporter (utom flyget) till 2030 jämfört med 2010. Klimatmål Nya ambitiösa klimatmål En klimatlag från 1 jan 2018 Ett klimatpolitiskt råd Regeringens politik ska utgå från klimatmålen Klimatredovisning i budgetpropositionen Klimatpolitisk handlingsplan varje mandatperiod Klimatpolitiska och budgetpolitiska mål ska samverka Klimatlagen Enligt det nya klimatpolitiska ramverket (ref) ska Sverige ha netto-noll-utsläpp av växthusgaser 2045 inom landet. För transportsektorn finns ett särskilt mål, en minskning av klimatpåverkan med 70 procent jämfört med år 2010 till 2030, exklusive inrikesflyget.

6 Hur? Kartläggning av arbetssätt
Intervjuer och workshop med klimatstrateger och länsplaneupprättare Framtagande av handbok Kommunikation av resultat Projektet kommer att pågå i tio månader, från 1 februari till 30 november 2017. Det är uppdelat i två faser, en insamlings- och kartläggningsfas under våren och en analys- och framtagningsfas under hösten. I den första fasen fokuserar vi på att göra en kartläggning av hur man jobbar idag och vilka verktyg som finns tillgängliga. Det innebär att kartlägga kontaktvägar, samverkansmöjligheter och arenor som idag används mellan länsstyrelserna och länsplaneupprättarna samt vilka vägledningar och metoder som finns tillgängliga. Detta sker genom intervjuer och inläsning av tillgängliga rapporter och handledningar. Den första fasen avslutas med en gemensam workshop för energi- och klimatstrateger och länsplaneupprättare kring länstransportplane-processen och hur energi- och klimatstrateger kan bidra mer aktivt till denna. Under fas två arbetar vi vidare med att analysera det material som tagits fram under den första fasen för att identifiera ytterligare behov av nya kontaktvägar som skulle behövas och goda exempel som generaliseras. Slutprodukten blir en handbok med syftet att bättre förstå varandras arbetsprocesser och identifiera vart i länsplaneprocessen dialog och påverkan kan ske. Slutresultatet presenteras på ett seminarium efter överenskommelse med LEKS och RUS. Under projektets gång sker en kontinuerlig dialog med länsstyrelsernas energi- och klimatstrateger via uppskattningsvis tre Lync-möten vardera en timme. Roller och ansvar Projektet finansieras av LEKS. RUS bidrar till projektet genom deltagande i projektgruppen. Ansvarig enhetschef: Johan Beckman, Enheten för samhällsplanering, Länsstyrelsen Stockholm. Styrgrupp: LEKS genom Ylva Gjetrang, Länsstyrelsen i Örebro och Erik Särnholm, Länsstyrelsen Dalarna. RUS genom Magnus Eriksson, Länsstyrelsen Dalarna och Birgit Nielsen, Länsstyrelsen i Västra Götaland. Arbetsgrupp: Hanna Sundqvist (projektledare), Anna-Lena Lövkvist Andersen, Emma Ström, Emma Franzen och Susanne Sass-Jonsson på Länsstyrelsen i Stockholm Referensgrupp (på förslag): Helen Barda, Länsstyrelsen i Stockholm, Camilla Burén, Länsstyrelsen i Skåne, Hanna Eklöf, Trafikverket och Joanna Dickinson Naturvårdsverket. Därutöver kan intresserade klimat- och energistrateger på Länsstyrelserna delta i referensgruppen.

7 Staten Regionen Kommunerna
Hur planeras trafikinfrastrukturen i Stockholms län? Staten Trafikverket, Nationell plan Länsstyrelsen, Länsplan Förhandlingspersoner Regionen Landstingets Trafikförvaltning, Kollektivtrafik Kommunerna Skriv in anteckningar här…….

8 Hur fungerar länsplanen?
12-årig plan Revideras vart fjärde år efter regeringsdirektiv Fyra sista åren ej namngivna objekt, utan brister Namngivna åtgärder över 25 mnkr Åtgärdsområden under 25 mnkr Trafikverket genomför planen Statens budget bestämmer slutlig tilldelning

9 Processen för länsplanen 2018-2029, Stockholms län
2016 2017 2018 Behovsförfrågan Infrastruktur-propositionen Direktiv regeringen Plan på remiss Plan till regeringen Beslut av plan regeringen En behovsförfrågan gick i höstas ut till länets kommuner samt landstinget Chans att spela in de högst prioriterade åtgärdsbehoven under den kommande planperioden Åtgärder som gäller landstingets investeringar, nationell plan och länsplanen Vi önskade åtgärder i linje med vår regionala inriktning Regeringens direktiv: Prioriteringsgrunder, måste göras och kan tas hänsyn till. Regional inrikning:…… År 2029 upptar Sverigeförhandlingen 79% av länsplanen

10 Regeringens direktiv om nya länsplaner
Åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt, samt åtgärder som ger effektivare användning av befintlig infrastruktur kan övervägas Föreslagna åtgärder bör bidra till att andelen kollektivtrafiktransporter ökar Byggstartade objekt i nu gällande planer bör färdigställas Storstadsregionerna ska beakta Sverigeförhandlingens resultat Effektbeskrivning av åtgärdernas påverkan för ökat bostadsbyggande Sammanfatta till en slide

11 Processen för länsplanen 2018-2029, Stockholms län
2016 2017 2018 Behovsförfrågan Infrastruktur-propositionen Direktiv regeringen Plan på remiss Plan till regeringen Beslut av plan regeringen Regional inriktning Konsekvens-beskrivning Stockholmsöverenskommelsen (2007) 2013 års Stockholmsförhandling Sverigeförhandlingen (2017) En bättre sits – storregional systemanalys Övriga beslutade objekt Regeringens direktiv: Prioriteringsgrunder, måste göras och kan tas hänsyn till. Regional inriktning: mer fokus på trimmningsåtgärder, robusthet och smarta lösningar Vi bjöd in brett till workshops med kommuner och klimatstrateger under arbetet som pågick 2012. År 2029 upptar Sverigeförhandlingen 79% av länsplanen Nationell plan RUFS 2050

12 1. 2. 3. 4. Åtgärdsvalsstudie enligt 4 – stegs principen
Tänk om 2. Optimera 3. Bygg om 4. Bygg nytt Trafikverkets arbetsstrategi Ska tillämpas för att säkerställa en god resurshushållning och för att åtgärder ska bidra till en hållbar samhällsutveckling Länsplanens får endast användas till fysiska åtgärder? För att bli ett namngivet objekt i Länsplanen är huvudprincipen att bristen redan ska ha genomgått en åtgärdsvalsstudie med utgångspunkt i fyrstegsprincipen. Åtgärder som kan påverka behovet av transporter: lokaliseringar, p-avgifter, resfria möten Åtgärder som innebär ett mer effektivt utnyttjande av befintlig infrastruktur: busskörfält, signalprioriteringar, ökad turtäthet Begränsande ombyggnationer, trimmningsåtgärder, breddning, muddring av farled Nya vägar, dubbelspår eller järnväg

13 Hur kan du göra länstransportplanen mer klimatsmart?
Kom in tidigt i processen, MKB:n är försent! Driv gemensamma frågor som Klimatlagen in i direktivet, steg 1 och 2 åtgärder in i länsplanen Olika lösningar för storstad/landsbygd Ingå i beredningar och arbetsgrupper som tar fram strategiska dokument/program, delta i kommundialoger m.m. Klimatstrategerna måste göra sig mer synliga, bygga relationer, många vet inte om att de finns Ta stöd av andra processer som det nya klimatramverket och Strategin för fossilfri transportsektor. Målkonflikter mellan transport- och klimatmål. Fokusera på effektiv tillgänglighet istället. Hur gör vi detta då? Vi måste jobba tillsammans!!

14 Hur tar du dig in i processen?
Presentera dig för länsplaneupprättaren i ditt län Delta (tjata dig in i) i remissvar på läns- och nationell plan Lär dig mer om processen! Kartlägg processer och nyckelpersoner i ditt län Samverka med klimat- och miljöstrateger i andra län, andra myndigheter och kommuner Hitta goda exempel och apa efter Medverka på möten och gör nytta! T ex dialogmöten med kommuner. Informera om stöd/klimatlagen utan att bli jobbig. Ingå i MKB:ns arbetsgrupp Ingå i arbetsgrupper som tar fram strategiska dokument, alternativt ta reda på vem från länsstyrelsen som sitter i dessa arbetsgrupper och samarbeta med denna. Anordna workshops och konferenser med transporttema Hur gör vi detta då? Vi måste jobba tillsammans!!

15 Tack för idag, vad händer nu?
Handbok – utkast snart klart Kommunicera resultatet Utbildningsmaterial, PPT (Workshops/utbildningsdagar i vår) Vill du läsa och lämna input, maila: Län