Kommunerna om tillståndet för den lokala journalistiken

En presentation över ämnet: "Kommunerna om tillståndet för den lokala journalistiken"— Presentationens avskrift:

1 Kommunerna om tillståndet för den lokala journalistiken
Södertörn 6 december 2017 Carina Tenor

2 Enkäten 8 frågor till informationsansvarig på kommunen
Svaren har samlats in 21 augusti till 3 oktober 2017 Svarsfrekvens 98 procent (283 kommuner)

3 I 73 kommuner saknas redaktion på plats
 ”en fysisk plats där det regelbundet sitter journalister” 10 procent : Redaktion har stängt senaste året 16 procent: Nya lokala medier har startat Prenumererad dagspress: 9 nedlagda lokalredaktioner, en återöppnad (Hörby) Public service: Plus en redaktion (Övertorneå)

4 Dagspress är den viktigaste kommunbevakaren
Det är de traditionella medierna – dagspress och public service – som upplevs som viktigast när det gäller att bevaka Sveriges kommuner. Undantaget är storstadsområdena, där gratistidningar anses viktigast. Lokala sajter och lokala etermedier anses inte viktiga i så många kommuner, men de finns. Dagspressen tycks också behålla också sin roll som viktigast för kommunbevakningen även i kommuner som saknar redaktioner.

5 Dagspress – störst försämring
Störst missnöje med viktigaste kommunbevakaren Det är framför allt de lokala och regionala prenumererade tidningarna (inklusive webb) som anses ha försämrat sin kommunala bevakning P4 och Gratistidningar oförändrade. Fristående nyhetssajt saknas i hälften av kommunerna, men i 24 kommuner blivit bättre/mycket bättre

6 Kommunens pressmeddelanden publiceras i princip rakt av…
ofta/mycket ofta Dagspress 50 procent Gratistidning 41 procent Fristående nyhetssajt 28 procent Lokal etermedia 9 procent P4 10 procent SVT 9 procent Åtta av tio kommuner har också erfarenhet av att deras kommunala pressmeddelanden publiceras i princip rakt av då och då till mycket ofta. Så här ser det ut om vi lägger ihop svaren ofta/mycket ofta. Om det finns en redaktion eller inte verkar inte ha betydelse, och det finns heller inga tydliga skillnader mellan kommungrupperna.

7 Mediernas fyra uppdrag
Vilka uppgifter tycker du att den lokala journalistiken uppfyller i bevakningen av kommunens verksamhet (sammantagen bild av de medier ni har): Ett annat intressant resultat är att kommunerna tycker att de lokala medierna är bra på att informera, men dåliga på att förklara hur saker hänger ihop.

8 medborgarna på grund av att de söker enkel dramaturgi.
De lokala medierna är bra på att granska kommunen. Tycker de är dåliga på att förklara för medborgarna på grund av att de söker enkel dramaturgi. Väldigt dålig faktakoll, men även otrevligt svar när vi tar kontakt för att dementera. Reportrarna har sämre kunskaper om kommunen och är latare än tidigare. Mediebevakningen centraliseras – på flera nivåer. Lokalt material återanvänds inom lokalpressen (ses inte enbart som negativt). Fysisk närvaro ersätts av digital närvaro. Bevakningen upplevs som mer vinklad och ytlig. Pressmeddelanden publiceras rakt av – utan att ifrågasättas. .

9 Trots allt – betyg 4,4 på en 7-gradig skala
Avslutningsvis fick de svarande fylla i hur mediebevakad deras kommun är i form av ett sorts betyg på en skala från 1–7. Det visade sig att det högsta betyget gavs av kommuner som tillhör gruppen Större städer och kommuner nära större stad (kommungrupp B), följt av storstadsområdena (A), medan mindre städer och landsbygdskommuner (grupp C) hamnade lägst. Allra lägst rankas alltså mediekvaliteten i gruppen landsbygdskommuner. Här har många nedläggningar av lokalredaktioner skett, även om det också finns en del lokala gratistidningar, nyhetssajter med mera (ibid). Detta tycks dock inte uppväga att de traditionella medierna dragit sig tillbaka.

10 Tack för uppmärksamheten!
Carina Tenor, journalist och projektforskare