Finanspolitik i praktiken

En presentation över ämnet: "Finanspolitik i praktiken"— Presentationens avskrift:

1 Finanspolitik i praktiken
Karolina Ekholm, statssekreterare Gästföreläsning, SU, 11 december 2017

2 Disposition Finanspolitikens roll och det finanspolitiska ramverket
Förutsättningar för finanspolitiken Makroekonomiskt läge Strukturella utmaningar Finanspolitikens inriktning

3 Finanspolitikens roll och det finanspolitiska ramverket

4 Ansvarsfördelning för den ekonomiska politiken
EKONOMISK POLITIK Stabiliserings-politik Penningpolitik Riksbanken Finanspolitik Finans-departementet Strukturpolitik Fackdepartement (Arbetsmarknad, Näring, Utbildning etc.) Regering och riksdag fattar beslut Riksbanks-direktionen fattar beslut

5 Finanspolitiskt ramverk
1. Utgiftsramar och inkomster 2. Anslag inom utgiftsområden Budgetprocess i två steg Bestäms flera år i förväg Utgiftstak För närvarande 1 procent över konjunkturcykel Överenskommelse om en tredjedels procent från och med 2019 Överskottsmål Balanskrav för kommunerna Utvärderar finanspolitiken i årlig rapport Finanspolitiskt råd

6 Förändringar av ramverket från och med 2019
Sänkt överskottsmål till en tredjedels procent av BNP Införande av ett skuldankare på 35 procent av BNP Riktmärke Uppföljning av målet baserat på det strukturella sparandet Översyn av överskottsmålets och skuldankarets nivå vart åttonde år

7 Stabilitets- och tillväxtpakten
Två huvudregler i Maastrichtfördraget 1992 Offentligt finansiellt sparande får lägst vara -3 procent av BNP Skuldkvoten får högst vara 60 procent Ett landspecifikt medelfristigt budgetmål (MTO) Det strukturella sparandet får inte vara lägre än -1 procent av BNP Ger en säkerhetsmarginal till -3 procent av BNP Utgiftskriteriet Om det medelfristiga budgetmålet inte klaras Nettoutgifterna får inte öka snabbare än potentiell BNP

8 Vad karaktäriserar finanspolitiken?
Regler på nationell nivå och EU-nivå sätter ramar Medelfristigt perspektiv Liksom de penningpolitiska besluten beroende av makroekonomiska prognoser Utfall av förhandlingar inom regeringen Finansdepartementet sammanhållande roll Politiken läggs fast i två årliga propositioner Riktlinjer i vårpropositionen (och bedömning av utgiftstak för sista prognosåret) Konkret budgetförslag i höstens budgetproposition

9 Förutsättningar för finanspolitiken
Makroekonomiskt läge

10 Stärkt konjunktur i omvärlden
BNP i omvärlden Procentuell förändring Handelsviktad BNP i omvärlden (KIX) Procentuell förändring Källa: IMF Källor: Macrobond och egna beräkningar (BP18)

11 Tydlig men ojämn återhämtning i EU
BNP Index 2006=100 Arbetslöshet Procent av arbetskraften år Källa: Europeiska kommissionen (AMECO)

12 Hög tillväxt i Sverige de senaste åren…
BNP-tillväxt för Sverige och världen Årlig procentuell förändring, fasta priser Anm: BNP - prognoser för omvärlden är sammanviktade med KIX-vikter, som är ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. Källa: SCB, Macrobond och egna beräkningar

13 …även per capita Tillväxt i BNP per capita Procent, fasta priser
Anm: Ej kalenderkorrigerade siffror Källa: SCB och egna beräkningar

14 Faktisk BNP bedöms överstiga potentiell BNP BNP-gap, procent av BNP
Källa: Egna beräkningar

15 God sysselsättningsutveckling och minskad arbetslöshet
Arbetslöshet (15-74 år) Procent av arbetskraften Sysselsättningsgrad (15-74 år) Procent av befolkningen Källa: SCB

16 Överskott i de offentliga finanserna
Källor: SCB och Finansdepartementet

17 Måttlig inflation trots rekordlåg styrränta
Källor: Riksbanken och SCB

18 Förutsättningar för finanspolitiken
Strukturella utmaningar

19 Arbetsmarknaden

20 Hög arbetslöshet hos utrikes födda…
Procent av arbetskraften, år Arbetskraftsdeltagande Procent av befolkningen, år Källa: SCB

21 …liksom hos personer med enbart förgymnasial utbildning
Arbetslöshet Procent av arbetskraften, år Källa: SCB

22 Brist på arbetskraft riskerar hämma tillväxten
Andel arbetsgivare med brist på arbetskraft Procent Indikatorer Tusental respektive nettotal Källa: Arbetsförmedlingen Källor: Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och SCB

23 Tecken på försämrad matchning på arbetsmarknaden
Källor: SCB och KI

24 Bostadsmarknaden

25 Stigande bostadspriser och skuldsättning under lång tid
Såväl priser som skulder är på historiskt höga nivåer Tillväxttakten i utlåningen till hushåll stabil på omkring 7 procent det senaste året Bostadspriserna har ökat med över 40 procent sedan början av 2014 Avmattning i bostadspriserna den senaste tiden Källor: Valuegard,och SCB

26 Kraftigt ökat byggande
Påbörjade lägenheter Antal Anm: Preliminära siffror för 2016 och beräknat under antagande att det fjärde kvartalet utvecklas som ett genomsnitt av de tre föregående kvartalen. Källa: SCB

27 Perioder med fallande bostadspriser
Källa: Valuegard, HOX-index

28 Demografi

29 Andelen av befolkningen under 20 år och över 75 år ökar framöver
Andel av totalbefolkningen som är 0-19 år eller 75+ år Procent Källa: SCB

30 Den demografiska utvecklingen driver högre offentliga utgifter
Offentlig årlig konsumtion per person och ålder Tusentals kronor Källa: Finansdepartementet

31 Finanspolitikens inriktning

32 Utgångspunkter för BP18 Stark konjunktur och slutet BNP-gap
Måttlig inflation trots expansiv penningpolitik Låga räntor har drivit upp tillgångspriser och bidragit till ökade risker på bostadsmarknaden Ungefär neutral finanspolitik

33 Ungefär oförändrat finansiellt sparande 2018
Finansiellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Procent av BNP Överskott på ca 40 Mdr kr, reformer för ungefär lika mycket Inriktning på politiken: Fler i jobb Större klimatinsatser Ökad trygghet Källa: SCB, egna beräkningar

34 Något svagare strukturellt sparande 2018
Strukturellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Procent av potentiell BNP Källa: Egna beräkningar

35 Finanspolitikens sammansättning påverkar dess effekt
Multiplikator Typ av finanspolitik ca 1,0 Offentlig konsumtion och offentliga investeringar ca 0,75 Transfereringar riktade till hushåll med låga inkomster ca 0,5 Generella transfereringar och inkomstskatteförändringar ca 0,25 Indirekta skatter och skatter som påverkar företagens kostnader Anm: Multiplikatorn anger kortsiktig effekt på BNP per krona Skattefinansierad ökning av offentlig konsumtion och offentliga investeringar väntas ha positiv effekt (jmfr balanserade budgetens multiplikator) Bedömer att finanspolitiken bidragit 0,5 p.e. per år till BNP-tillväxten

36 Tack!

37 Extra

38 Lägre offentlig skuld Offentliga sektorns bruttoskuld, konsoliderad
Andel av BNP, procent Anm.: Den 29 september publicerade SCB ett reviderat utfall för Maastrichtskulden som 2016 uppgick till 42,2 procent av BNP Källa: ESV och Finansdepartementet.

39 Produktiviteten stiger igen
Nivå, säsongsrensade kvartalsvärden Förädlingsvärde per timme, fasta priser Källa: SCB

40 Minskad flyktinginvandring sedan 2015
Antal asylsökande Prognos från 2017 Källa: Migrationsverket

41 Temporärt förhöjda utgifter för migration och integration
Miljarder kronor Källa: Finansdepartementet

42 Offentliga inkomster och utgifter
Inkomster, utgifter, konsoliderad offentlig sektor Procent av BNP 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Inkomster 51,2 50,4 50,6 49,3 48,7 49,1 49,4 48,4 49,0 49,5 49,2 48,9 48,8 Utgifter 47,9 48,5 51,3 50,1 50,8 49,9 48,6 48,2 48,1 47,8 47,3 Källa: SCB, egna beräkningar.

43 Reformer och finansiering BP18

44 Lägre ungdoms- och långtids-arbetslöshet
Ungdomsarbetslöshet (15-24 år) Procent av arbetskraften Långtidsarbetslöshet > 6 mån (15-74 år) Procent av arbetskraften Källa: SCB, AKU

45 Ökat utbud på bostadsmarknaden