Planer, strategier och visioner

En presentation över ämnet: "Planer, strategier och visioner"— Presentationens avskrift:

1 Planer, strategier och visioner
Rasmus Lilja Planer, strategier och visioner Klicka upp Confluence: Satsningsmall Roadmap-sidan Introduktionsutbildning NyA

2 Välkomna – vad ska vi prata om idag?
Hur vi jobbar med planer, strategier och visioner inom NyA Mål och prioriterade områden i förvaltningsstrategin Hur vi jobbar med satsningar och hur dessa knyter an till vår förvaltningsplan Vision för NyA på lång sikt Effektstyrd förvaltning Hej och välkomna allihop! Idag ska vi prata lite mer om hur vi arbetar med planer, strategier och visioner inom NyA. Det här med strategier kan ju vara ganska fluffigt och det har ju hänt både en och två gånger undrar hur alla vackra ord faktiskt omsätts i praktiken – hur man går från snack till verkstad helt enkelt. Jag skulle vilja visa hur vi löst detta inom NyA. Vi kommer att: Gå igenom våra mål och områden i förvaltningsstrategin (så som de ser ut idag) Hur vi knyter an till strategin i skapandet av våra satsningar och i vår förvaltningsplan för NyA Vad en satsning är och hur vi jobbar med dem Tankarna kring framtagandet kring en vision på lång sikt för NyA Effektstyrd förvaltning Våra special guests idag är Anders som ska berätta mer om en vision för NyA och Lillian som ska berätta mer om vad effektstyrd förvaltning är. Centralt i de här sammanhangen är NyA:s förvaltningsstrategi som innehåller inriktningsmål prioriterade områden på tre års sikt. Vi tar även fram en årlig förvaltningsplan där vi där vi ringar in vad vi kommer att satsa på under året. Innan jag går in på hur vi arbetar med att kopplar utvecklingen av systemet till förvaltningsstrategin tänkte jag bara snabbt visa målen vi har i vår strategi för

3 Mål för antagningssystemet
Nöjda lärosäten Nöjda sökande Stabilitet och driftsäkerhet Effektivitet Rättssäkerhet God arbetsmiljö Så vad är det då vi strävar efter – vad har vi för mål med NyA? I vår strategi för NyA finns det antal mål som väldigt övergripande sammanfattar vad vi strävar efter. Nöjda lärosäten Det övergripande målet vid förvaltningen av NyA är att lärosätena ska vara nöjda med det stöd till antagningsverksamheten som vi erbjuder. NyA och de stödfunktioner som finns ska underlätta antagningsverksamheten så mycket som möjligt. Nöjda sökande Förvaltningsobjektet NyA ska bidra till att de sökande blir nöjda. Funktionaliteten på sökandewebben liksom de texter och meddelanden som systemet skapar ska vara utformade utifrån de sökandes behov. Som sökande ska man få klar och tydlig information om vad som gäller och man ska kunna förstå hur antagningsprocessen funkar. Stabilitet och driftsäkerhet Förvaltningsobjektet NyA ska vara ett stabilt, driftsäkert och tillgängligt stöd för antagning. Objektets IT-komponenter ska vara konstruerade i enlighet med rådande standarder och normer – för enklare och mer effektiv utveckling, förvaltning, drift och systemadministration. Systemet ska vara uppe och snurra och vara uppbyggt på ett sådant sätt att det går att både underhålla och utveckla på ett sätt som inte gör systemet skakigt. Det ska tuffa på helt enkelt! Effektivitet Förvaltningsobjektet NyA ska bidra till en effektiv studieadministration genom att erbjuda ett effektivt, användbart och uppföljningsbart system- och processtöd genom hela antagningsprocessen. Rättssäkerhet Förvaltningsobjektet NyA ska bidra till en rättssäker hantering av sökande genom hela antagningsprocessen. God arbetsmiljö Förvaltningsobjektet NyA ska bidra till en god arbetsmiljö för sina användare genom att erbjuda ett användbart och målgruppsanpassat stöd för samtliga delar av antagningsprocessen. Arbetsmiljöperspektivet tycker jag är ett viktigt perspektiv att ta med sig i målsättningarna med ett system. Systemet ska göra vardagen på jobbet lättare, det ska underlätta ens arbetsuppgifter och man ska inte få musarm!

4 Prioriterade utvecklingsområden 2017 - 2019
Effektiv handläggning Kommunikation med sökande Teknisk effektivisering Internationalisering I strategin för NyA finns även ett antal prioriterade utvecklingsområden. Arbete pågår kontinuerligt med förvaltning och utveckling av befintlig funktionalitet, men för de kommande tre åren ska följande områden särskilt prioriteras när det gäller vidareutveckling av antagningssystemet. Effektiv handläggning Sedan NyA togs i drift 2005 har antagningsverksamheten genomgått stora förändringar, vilket har påverkat handläggningsprocessen hos lärosätena såväl som den gemensamma hanteringen inom UHR. Under de kommande åren läggs särskild vikt vid att utveckla systemstöd för en effektiv handläggningsprocess. Kommunikation med sökande NyA vidareutvecklas för att bättre stödja kommunikationen med de sökande under antagningsprocessen. Idag stödjer NyA kommunikation med sökande i huvudsak via systemtexter och meddelanden kopplade till kontrollbesked och antagningsbesked. Det finns emellertid behov av att kommunicera med sökande löpande under antagningsprocessen samt av att kunna rikta kommunikationen till enskilda eller grupper av sökande. Teknisk effektivisering Den tekniska infrastrukturen i systemet ska förbättras och moderniseras i syfte att möjliggöra en effektivare antagningsprocess, en effektiv och långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning, drift och systemadministration. Internationalisering Den svenska högskolan verkar inom en allt mer internationaliserad miljö, vilket också ställer nya krav på antagningsverksamheten och dess systemstöd. Under de kommande åren anpassas och vidareutvecklas NyA för att bättre stödja behov som uppstår på grund av högskolornas ökade internationalisering.

5 Beskrivning och värdering av satsningar
Beskriv satsningen i stort! Vad är syftet? Vad vill vi uppnå? Vilka åtgärder ska vidtas? Vilken funktionalitet ska produkten/systemet ha för att uppfylla det vi vill uppnå? Beskriv hur satsningen bidrar till att uppfylla målen i förvaltningsstrategin: Nöjda lärosäten Nöjda sökande Stabilitet och driftsäkerhet Effektivitet Rättssäkerhet God arbetsmiljö Ange hur satsningen stödjer de prioriterade utvecklingsområdena: Effektiv handläggning Kommunikation med sökande Teknisk effektivisering Internationalisering I stora drag jobbar vi så att vi hittills en gång om året (i mitten av juni) har haft en satsningsworkshop där vi ger förslag på större satsningar som vi se behöver göras i systemet. För att få presentera en satsning måste den vara beskriven på ett speciellt sätt enligt en gemensam mall där man bland annat får specificera nyttan med satsningen. I mallen för satsningar anger vi hur satsningen kopplar till målen i förvaltningsstrategin men också de övergripande prioriterade utvecklingsområdena som finns där. De satsningar som är mest ”mitt i prick” och som vi anser vara genomförbara klustrar vi sedan ihop till större satsningsområden som vi sedan definierar i förvaltningsplanen. Använder sedan detta för att värdera satsningsförslagen tillsammans under workshopen. Använder alltså aktivt förvaltningsstrategins mål och områden för att välja ut satsningarna. VISA SATSNINGSMALLEN PÅ CONFLUENCE (vi har en mall för detta precis som för paketen) Beskrivning Beskriv vad satsningen innebär, vad det är för verksamhetsbehov som satsningen ska tillfredsställa och vilken förväntad nytta satsningen ska ge. Som stöd för beskrivningen ska även följande frågor besvaras: Varför… …ska vi göra det här? Vad är syftet? Vilken effekt vill vi uppnå? Vilka… …skapar den önskade effekten? Vilka är de huvudsakliga målgrupperna för denna satsning? Vad… …har målgrupperna för behov/drivkrafter? Vilka användningsmål har målgrupperna - vad vill de uppnå i användningen? Hur… …ska produkten utformas för att uppfylla användningsmålen? Vilka åtgärder ska vidtas, vilken funktionalitet ska produkten/systemet ha för att uppfylla målgruppernas användningsmål? Beskriv på en övergripande nivå, motsvarande utkast på ”paket”. Det behöver inte vara detaljerat eller heltäckande i ett första läge Ursprung Här kan ursprunget till behovet anges, vem eller vilka som haft önskemålet, lämnat förslaget (Förslagsställare). Om förslagsställaren angivet en prioritet kan denna också anges här, Ursprungsprio: Koppling till målen i förvaltningsstrategin Vilka av målen i förvaltningsstrategin bidrar denna satsning till att uppfylla (eller motverka…)? Målen är följande: Mål i förvaltningsstrategin (inklusive beskrivning) Ange om/hur satsningen bidrar till att uppfylla respektive mål Nöjda lärosäten Det övergripande målet vid förvaltningen av NyA är att lärosätena ska vara nöjda med det stöd till antagningsverksamheten som förvaltningsobjektet erbjuder Nöjda sökande Funktionaliteten på sökandewebben liksom de texter och meddelanden som systemet skapar ska vara utformade utifrån de sökandes behov och gällande tillgänglighetskrav. Stabilitet och driftsäkerhet Förvaltningsobjektet NyA ska vara ett stabilt, driftsäkert och tillgängligt stöd för antagning. Objektets IT-komponenter ska vara konstruerade i enlighet med rådande standarder och normer – för enklare och mer effektiv utveckling, förvaltning, drift och systemadministration Effektivitet Förvaltningsobjektet NyA ska bidra till en effektiv studieadministration genom att erbjuda ett effektivt, användbart och uppföljningsbart system- och processtöd genom hela antagningsprocessen Rättssäkerhet Förvaltningsobjektet NyA ska bidra till en rättssäker hantering av sökande genom hela antagningsprocessen. God arbetsmiljö Förvaltningsobjektet NyA ska bidra till en god arbetsmiljö för sina användare genom att erbjuda ett användbart och målgruppsanpassat stöd för samtliga delar av antagningsprocessen Koppling till de prioriterade utvecklingsområdena i förvaltningsstrategin Ligger föreslagen satsning inom något av de prioriterade utvecklingsområdena i förvaltningsstrategin? Utvecklingsområdena är följande: Prioriterade utvecklingsområden Ange om/hur satsningen bidrar till att uppfylla respektive prioriterat utvecklingsområde Effektiv handläggning Sedan NyA togs i drift 2005 har antagningsverksamheten genomgått stora förändringar, vilket har påverkat handläggningsprocessen hos lärosätena såväl som den gemensamma hanteringen inom UHR. Under de kommande åren läggs särskild vikt vid att utveckla systemstöd för en effektiv handläggningsprocess. Kommunikation med sökande NyA vidareutvecklas för att bättre stödja kommunikationen med de sökande under antagningsprocessen. Idag stödjer NyA kommunikation med sökande i huvudsak via systemtexter och meddelanden kopplade till kontrollbesked och antagningsbesked. Det finns emellertid behov av att kommunicera med sökande löpande under antagningsprocessen samt av att kunna rikta kommunikationen till enskilda eller grupper av sökande. Teknisk effektivisering Den tekniska infrastrukturen i systemet ska förbättras och moderniseras i syfte att möjliggöra en effektivare antagningsprocess, en effektiv och långsiktigt hållbar utveckling, förvaltning, drift och systemadministration. Internationalisering Den svenska högskolan verkar inom en allt mer internationaliserad miljö, vilket också ställer nya krav på antagningsverksamheten och dess systemstöd. Under de kommande åren anpassas och vidareutvecklas NyA för att bättre stödja behov som uppstår på grund av högskolornas ökade internationalisering.

6 Prioriterad utveckling 2017
Mindre men bättre handläggning! Färre ärenden att handlägga Samarbete mellan institution och antagningsavdelning Kommunicera rätt sak i rätt tid till rätt sökande! Konsekvent och tillgänglig sökandewebb Nytt ramverk för meddelanden Säkra teknisk effektivisering! Villkorshantering i NyA Stabilisera inplaceringen Stabilisering av BM Stabilisera och optimera urvalet Beda som valideringstjänst I år har vi tre större områden som vi kommer att satsa på. De har vi formulerat som ”slogans” och det är dessa vi utgår ifrån när vi beskriver vad vi kommer att satsa på i förvaltningsplanen. Varje område innehåller ett antal satsningar: Mindre men bättre handläggning! Färre ärenden att handlägga Samarbete mellan institution och antagningsavdelning Kommunicera rätt sak i rätt tid till rätt sökande! Konsekvent och tillgänglig sökandewebb Nytt ramverk för meddelanden Säkra teknisk effektivisering! Villkorshantering i NyA Stabilisera inplaceringen Stabilisering av BM Stabilisera och optimera urvalet Beda som valideringstjänst

7 Roadmap för NyA Vi lägger ut satsningarna i tid och skapar på detta sätt en road map för NyA. Road mapen är inget som spikas en gång om året utan uppdateras kontinuerligt efter för att få en aktuell bild av hur vi ligger till. Uppdateras efter varje paketworkshop som ny rutin!

8 Hur planerar vi utvecklingen inom NyA?
BRP BRP BRP BRP Inkrement 1 Inkrement 2 Inkrement 3 Inkrement 4 S1 S2 S3 S1 S2 S3 S1 S2 S3 S1 S2 S3 Bereda paket Bereda paket Bereda paket Bereda paket Paket-WS Paket-WS Paket-WS Paket-WS Den lite mer detaljerade planeringen och genomförandet av satsningen sker sedan i utvecklingsperioder som är ca 10 veckor långa som vi planerar tillsammans. Vi skapar en gemensam utvecklingsplan där vi bland annat bryter ner satsningarna i paket. Vi planerar alltså inte hela genomförandet av satsningarna ett år i förväg utan istället planerar vi lite hela tiden (alltför långsiktiga planer i detalj tenderar ju att börja skeva rätt snabbt).

9 Vi håller även koll på vilka paket som ingår inom respektive satsning för att kunna göra uppföljningar och berätta om vad som ligger under utveckling just i större drag. (Hur vi håller koll – visa Confluence)

10 Koppling mellan utveckling, plan och strategi
Förvaltningsstrategi med mål och prioriterade områden Mall för satsningar Mall för paket Förvaltningsplan med satsningar Paket 1 Paket 2 Paket 3 Paket 4 Det vi då gör är att skapa en röd tråd mellan utveckling, förvaltningsplan och förvaltningsstrategi. Här skulle jag återigen vilja slå ett slag för paketen som vi pratade om förra gången. Innan jag går in på det skulle jag vilja backa bandet ca ett år tillbaka i tiden. Vi hade det då svårt att få en överblick över hur det som var på gång inom utvecklingen kopplade till förvaltningsplanen och förvaltningsstrategin. Vi hade en förvaltningsplan med satsningar och teamen hade sina Jiror med ärenden och åtgärder men det var svårt att se hur dessa kopplade till förvaltningsplanen. Detta har skapade problem, inte minst i uppföljningssammanhang av olika slag. Det gjorde det också svårt att diskutera hur vi mäter effekten av utvecklingen av systemet – får de insatser vi gör och det vi utvecklar avsedd effekt? Det vi saknade var då alltså en röd tråd mellan ärendena i Jira och de mer övergripande beskrivningarna i förvaltningsplanen. Då föddes tanken kring paketen (eller features som de kallas på engelska). Paket är helt enkelt en klustring av ärenden som hör ihop och som tillsammans levererar ett värde eller en nytta till användarna – en ny funktionalitet av något slag exempelvis. Genom att klustra ihop ärenden och åtgärder till en lite högre nivå blir det mycket lättare att få en överblick över vad som faktiskt är under utveckling och prata om den på ett mer gemensamt plan. Det ökar förståelsen för vad som faktiskt är under utveckling helt enkelt. Om man dessutom medvetet anger vilken satsning i förvaltningsplanen paketet stödjer så får vi helt nya förutsättningar att se en röd tråd i det vi gör. Vi kan få en överblick över vilka paket som faktiskt ingår i vilka satsningar i förvaltningsplanen. Men för att få denna överblick och denna röda tråd krävs att paketen ser likadana ut (innehåller viss typ av information). För att kunna jobba med paketen tog vi därför fram en mall för paketen, där vi bland annat anger vilken satsning som paketet tillhör. Ärenden i Jira

11 Ett förvaltningsår inom NyA
Så för NyA:s del ser ett förvaltningsår ungefär ut så här. Börjar med en satsningsworkshop där vi går igenom och värderar satsningsförslag. Under hösten förfinar vi sedan satsningarna och skapar en road map. Vi arbetar vidare med satsningarna och börjar bryta ner dem i paket som vi sedan tar upp på respektive Big Room Planning under året. Efter varje Big Room Planning uppdaterar vi road mapen. Det innebär inte att vi jobbar med ett års planer utan snarare att vi skapar inriktningsmål som vi siktar på. Exakt vad som kommer att göras bestäms inför varje utvecklingsperiod och är därför inte projektplaner i traditionell mening. Anledningen till att vi inte vill göra för långgående planer i tid är för att vi vill ha utrymme att göra förändringar. Vi ska vara så agila, flexibla och lättrörliga som vi kan och ska snabbt kunna planera om vår verksamhet om så skulle behövas. Vi arbetar nu för att kunna ta in större satsningar när som helst under året om så skulle behövas. Vi vill inte cementera en årsplanering eftersom vi inte kan förutse vad som behöver göras i speciellt stor utsträckning mer än typ två månader i förväg. Detta för att alltid kunna vara beredda att utveckla NyA på det sätt som möter användarnas behov på bästa sätt. Vi måste också bli bättre på att värdera satsningar i form av nytta och kostnader. Kompletterar värderingen baserat på målen och prioriterade områden i förvaltningsplanen.

12 Vision för NyA Inriktning på förvaltningen på lång sikt

13 Vilken inriktning på förvaltningen ska vi ha?
Sänka ambitionerna, låta NyA stagnera och dö  Bygga nytt system: ”NyA3-projektet ”! Fortsätta aktiv förvaltning och vidareutveckling  stegvis systemförnyelse, förlängd livslängd

14 Nya 12 år i förvaltning När NyA var nytt: Stora förändringar: Trender:
Centraliserad, hårt styrd process Papperskommunikation, skanning, batchar… Fokus på ”massantagning” till nybörjarutb. Stora förändringar: Mastersantagning/avancerad nivå NyA-webben med antagningsfunktionalitet Efter- och reservantagning Avgifter och separat antagning (SEPA) Och mycken annat… Trender: Samarbeten – mellan lärosäten, inom lärosäten, internationellt, tillfälliga/långsiktiga Flexibilitet – alla gör inte likadant (faktiskt!!!) Fortsatt snabb teknisk förändring och utveckling

15 Utmaningar i dagens system
Expertklienten – behöver ersättas på sikt Monolitisk systemstruktur – allt sitter ihop Komplexa regler, krav och implementation i centrala delar av systemet (BM, inplacering, urval mm)

16 Strategi för framtiden
Tänk långsiktigt i alla lägen! Modularisering av arkitekturen Minskade beroenden, effektivare kod, möjligt att ”delleverera” förändringar Refaktorisera och renovera komplexa regler, dokumentation, implementationer Möjliggöra förändring och vidareutveckling Långsiktig, stegvis utbyte av Java- (swing-) klienten mot ett webbgränssnitt Inte bara ett teknikbyte! Fokus på förbättrad (mer aktuell…) funktionalitet och användbarhet Långsiktigt hållbar lösning – hand i hand med arkitektur och omstrukturering av systemet

17 Tidsplan? Vi kommer inte göra allt på en gång!
Fortsatt agila principer: små steg, utvärdera, ta nästa steg Viktigast är att vi alla vet vartåt vi strävar Förlängd livslängd för systemet Bättre anpassning till förändrande behov Effektivare system, effektivare förvaltning/utveckling Tekniska förändringar är medel – inte mål…

18 Effektstyrd förvaltning
Lillian Fådal Effektstyrd förvaltning Effektstyrd förvaltning är att styra så att de tänkta effekterna och användarna är i centrum. Vad är det egentligen?

19 Introduktion till effektstyrd förvaltning
Effektstyrd förvaltning är att styra så att de tänkta effekterna och användarna är i centrum och att arbeta med kontinuerliga förbättringar. Grunden för att lyckas är att förstå hur effekter uppstår Effekterna, såväl de önskade som de oönskade uppstår alltid ”nedifrån och upp”. Om tillräckligt många individer använder produkten och den är välutformad, så uppstår verksamhetsnytta.

20 Olika nivåer för användbarhetsarbete och hur pass användbara (effektiva) system vi får vid de olika nivåerna Här visas olika nivåer av hur man kan tillämpa användbarhetsarbete. Teknik, funktionalitet – På denna nivå gör man egentligen inget användbarhetsarbete alls. På sin höjd kollar man vilka funktioner användarna behöver för att kunna utföra sitt jobb. Fokus är tekniken och att alla funktioner finns. Sporadisk användbarhet – Man genomför användningstester alla olika skäl. Kan vara att det var länge sedan man gjorde något. Kan vara att man har fått indikation på att något flöde inte fungerar som det ska osv. Oftast sker ingen uppföljning/förändring pga. att man ”gör nåt” Systematisk användbarhet – Ex. Att man tar fram en effektkarta i projekt el. liknande. Man genomför användbarhetsaktiviteter löpande under en viss avgränsad period. När projektet är klart lägger man undan effektkartan samt inga uppföljningar görs över tid. Effektstyrd förvaltning – Nivån där effekterna och mätningar ses som det främsta verktygen för att hålla rätt riktning på sin förvaltning/projekt. Effektstyrning kräver alltså reell kunskap om användningssituationer, behov och förväntningar. För att styra mot de önskade effekterna behövs en organisation och en process för effektstyrning. Organisationen måste ta ett ansvar för att effekterna ska uppstå.

21 Effektstyrning –metod för IT-projekt
Effektstyrningens fyra steg: Att klart definiera vilket den eftersträvade effekten med projektet är. Vilken ska den bestående verksamhetsförändringen vara, när projektet är genomfört? Målgruppsanalysen, som syftar till att hitta och definiera de grupper av personer som kan bidra till att avsedda effekter verkligen uppnås. Att undersöka målgruppernas användningsmål. Dessa definieras som de saker målgrupperna/användarna ska göra, vill göra eller behöver. Att undersöka vilka åtgärder som krävs för att uppfylla användarnas användningsmål. Effektstyrning är en projektmetod för i första hand IT-projekt, där man sätter det avsedda målet med projektet i fokus.

22 Effektkartan - modellen
Den andra grundläggande pelaren är effektkartan. Den ligger till grund för förvaltningen av systemet. Effektkartan är en metod för att beskriva och följa upp de önskade effekterna vid förvaltning av system. Effektkartan ska ägas och förvaltas av utsedd person i förvaltningsorganisationen.

23 Effektstyrning - Processen
Processen för effektstyrning består av tre delar: Processen för effektstyrning består av tre delar: Vision – att fastställa verksamhetens och målgruppernas förväntningar på nytta. Det underlag som tas fram här ska beskriva en idé och lösning. Utforska – att styra produktens utformning. Grunden är att förstå användarna/verksamheten och att effektmålet visar vägen för att rätt strategiska vägval tas. Utveckla – Gör det som ger mest effekt med hjälp av effektkartan som vägledning. Bygg och godkänn och validera med slutanvändare.

24 Effektstyrd förvaltning
Hur ska ett system förvaltas effektivt? Grunden är att förstå användarna/verksamheten och att effektmålet visar vägen för att rätt strategiska vägval tas (3). – 2 (Utforska) Gör det som ger mest effekt – effektkartan som vägledning – 5 (Utveckla) Testa och validera - 4 (Utforska) och 7 (Utveckla) Förvaltning Förankra förbättringar - 8 Utbilda användare - 8 Sist men inte minst – mät och följ upp -8

25 Den effektstyrda förvaltningen innehåller fyra delar, se bild.
Organisationen (Grundläggande pelare) Organisationen är viktig för att säkerställa att önskade effekter uppstår. Genom att tydliggöra rollerna och ansvarsuppdelningen gällande effektstyrning för alla nivåer i förvaltningsorganisationen är risken liten att ansvaret för effektsyrningen hamnar mellan stolarna. Oavsett hur organisationen ser ut är det viktigt att:  sätta fokus på användning av systemet och att användningen ska ge önskade effekter att det finns en person som är ansvarig för effektkartan att det finns en person som ansvarar för att önskade effekter uppstår att det finns en person som ansvarar för produktens utformning och användningskvalitet Effektkartan (Grundläggande pelare) Den andra grundläggande pelaren är effektkartan. Den ligger till grund för förvaltningen av systemet. Effektkartan är en metod för att beskriva och följa upp de önskade effekterna vid förvaltning av system. Effektkartan ska ägas och förvaltas av utsedd person i förvaltningsorganisationen.

26 Mät och följ upp effektmålet
Genomför inplanerade mätningar Planerat underhåll - Revidera effektmålet vid behov – Minst 1 ggr/år bör effektkartan ses över. Avrapportera resultat till verksamheten.