Åtgärdsvalsstudie - vad är det?

En presentation över ämnet: "Åtgärdsvalsstudie - vad är det?"— Presentationens avskrift:

1 Åtgärdsvalsstudie - vad är det?
Ett tidigt planeringsskede. I Norge: Konseptvalgutredning Vart vill vi? Var är vi? Fyrstegsprincipen: Tänk om! Optimera! Bygg om! Bygg nytt! Hur tar vi oss dit? Vem gör vad?

2 ÅVS inom stråket Stockholm–Oslo
ÅVS inom stråket Stockholm–Oslo *Åtgärdsvalsstudie … på nationell nivå Christer Karlsson

3 Åtgärdsvalsstudie inom stråket Stockholm–Oslo, del 1 2016
”Bristande tillgänglighet och punktlighet för personresor Oslo-Stockholm”. (nat plan) ”Stor andel tunga godstransporter i stråket Oslo - Stockholm”. Samla ihop befintlig kunskap om dagens/framtida resor och transporter inom stråket och Öka den ”kollektiva kunskapen” Målsättningar: trafikslagsövergripande för tillgänglighet ur ett regionalt, nationellt (internationellt) perspektiv på kortare och längre sikt Identifiera problem och brister Övergripande åtgärdsinriktningar. Fokus på värdeskapande process WS 1 och 2 miljoner resor per år och befolkning

4 Åtgärdsvalsstudie inom stråket Stockholm–Oslo, del 2 2017
Fokus: fördjupade analyser tänkbara åtgärdspaket utifrån åtgärdsinriktningar och hänsyn till andra aspekter på ökat resande och transporter. WS 3 och 4 – fördjupande kring åtgärdspaket och samverkan Processen avslutas i värdeskapande sammanvägning

5 Åtgärdsvalsstudie inom stråket Stockholm–Oslo, intressenter & aktiviteter
Intervjuer ex: Backoffice, Handelskammare/näringsliv, kollektivtrafik Delta på WS ex: fylken, kommuner, statliga verk, transportörer Digitalt forum (Webbsida på trafikverket.se) även för ”de som inte är med på WS” öppnas efter styrgruppens första möte (juli) Blir möjlig för aktörer att lämna synpunkter på och sammanställa Intressentanalys kompletteras med aktiviteter/tidsordning

6 Sth – Oslo? workshop – underlag – backoffice mm Sep-okt apr-juli nov
Inspel från ”nya/andra fakta” Sth – Oslo? workshop – underlag – backoffice mm Målbildsövning TrV + regionerna Inspel från utredningar För/Efterarbete Förarbete Efterarbete apr-juli Sep-okt nov återkoppling Rapport del 1 dec-jan Bred inbjudan ”Inkludera” Mål Brister/problem Tänkbara åtgärder Mål Åtgärdsinr k-l Paket av tänkbara åtgärder Medverkande: medspelare, de som bevakar andra intressen samt kunskapsbärare Öka den kollektiva kunskapen Värdeskapande delar Forum (web) för aktörer utanför WS Intervju, konferens, WS, Flyg-HUB? Kort – lång sikt Rapport del 2 Backoffice kunskap 2017 Denna bild är bra men behöver renodlas och tydliggöras (tycker jag ). Någonstans bör det också så vilka som deltagit i processen (kommunen tjänstemän+politiken, näringslivet, boende, osv…)gör om den och ange deltagandet i stort (kategorier) Digitalt Forum för aktörer som Inte deltar i WS Allt är en del i processen …även intervjuer och forum!

7 Åtgärdsvalsstudie inom stråket Stockholm – Oslo Målbild/målbildsövning
Från Den Attraktiva Regionen: (TrV) Målbild bör få ta tid Finns det en målbild bör nya aktörer få tid att sätta sig in i denna och få möjlighet att tillföra aspekter Gå gärna tillbaka och ifrågasätt målbilden Alt detta för att den ska bli ”allas gemensamma målbild” Konsulten ska utifrån den målbildsövning som TrV – Örebro/Värmland gjort ta fram förslag till målbildsövning på WS1. . Låt gärna aktörer med olika bilder ge inspel på WS

8 Trafikslags övergripande  även flyg och båt
Åtgärdsvalsstudie inom stråket Stockholm – Oslo omfattning och avgränsning Hypotesen är att en väl genomförd målbildsövning gör det lättare att hitta omfattning och avgränsning för studien Trafikslags övergripande  även flyg och båt

9 Lite om upplägg av WS1… Förutsättningar redovisas
Person- och godstrafik Flöden Restid (konkurrensanalys) olika trafikslag som buss, bil, tåg och flyg Perspektiv: Regionalt, nationellt, internationellt Arbetsmarknader Kapacitet, robusthet, trafikutbud Kända brister / flaskhalsar redan idag Övergripande utvecklingstrender Måldiskussion Person och godstrafik Kort och lång sikt

10 Några av bristerna (flera är dolda) BRISTER - Övergripande
Svårigheter med samplanering över nationsgränsen Bristande kunskap om Norges betydelse för Sverige samt vise versa Avsaknad av norsk/svensk trafikplan Avsaknad av gemensam målbild Bristande engagemang från Stockholmsaktörer Bristande samordning mellan stråkets olika aktörer Vid planering av kollektivtrafik Vid planering av godstransporter Bristande internationell tillgänglighet från mellanmarknader

11 BRISTER - Järnväg Högt kapacitetsutnyttjande Värmlands- och Kongsvingerbanan (+ andra delar) Högt kapacitetsutnyttjande påverkar utbudet (restider, uppehållsmönster och turtäthet) Stor missmatch mellan efterfrågan och tillgänglig kapacitet För långa restider i ett flertal viktiga relationer Saknad länk mellan Örebro – Kristinehamn Karlskoga saknar helt tågförbindelse Dagens järnvägssträckning (Oslo – Karlstad) kan ifrågasättas om restiderna ska sänkas Saknas bra omledningsvägar för gods vid problem på Värmlands /Kongsvingerbanan

12 BRISTER - Väg Låg standard på E18, framförallt Värmland – Osloregionen
Kapacitetsbrist på E18, framförallt Värmland – Osloregionen Låg standard Västjädra-Köping och Rv61 Charlottenberg - Riksgränsen Buller i tätorterna från vägen (E18) Vägar och vägtrafik tar mycket utrymme i städer Vägtrafiken påverkar närmiljön Vägtrafiken leder till stora utsläpp av klimatgaser

13 Några av målen (flera är dolda) MÅL - Arbetsmarknad och näringsliv
Näringslivsperspektivet måste komma med i planeringen Hög internationell tillgänglighet genom effektiva koppling till Arlanda och andra flygplatser i stråket Nodstädernas omland behöver integreras med t.ex. matartrafik och effektiva knutpunkter (person och godstrafik) Ett urval av relationer med antal dagliga pendlare

14 MÅL – Järnväg, lång sikt Överflyttning av gods från väg till järnväg
Kortare restider För persontrafik ska tåg vara förstahandsvalet En järnväg som klarar: Sth-Oslo på under tre timmar Möjliggör stopp på mellanmarknader Ger utrymme för gods Restider med järnväg som blir konkurrenskraftiga mot flyget på ändpunktsmarknaden och mot bilen på mellanmarknaderna Max en timmes restid mellan nodstäderna Skapa förutsättning för ökad lönsamhet vid järnvägstransporter – möjliggör för kapacitets starkare tåg (långa, tunga och breda)

15 Stråket Sth – Oslo ”en lång väg att vandra”, eller…
Stråket Sth – Oslo ”en lång väg att vandra”, eller…..? *Åtgärdsvalsstudie övergripande på nationell nivå Samverkan som är uthållig: erfarenheter från utvecklingsprojekt Den Attraktiva Regionen Olika nivåer och typer av planering

16 Principer för samverkan?
Vart är vi på väg? Skilj från värdeskapande förhandling Regional aktör Länsstyrelse Besöksnäring Trafikverket Transportörer Kollektivtrafik Näringsliv Kommun Metaforen - ”vart är vi på väg?” används återkommande i processen för att ge igenkänning och förväntan Barn/unga m fl. Vi ”samverkar för värdeskapande samarbete” mot målen

17 Smått och gott om bra samverkan
Gå från konkurrens mellan kommuner till att komplettera varandra Kollektivtrafikens aktörer behöver vara med mer i tidiga skeden Alltid ett ömsesidigt beroende mellan lokal och regional nivå Möten över gränser skapar mervärden Transportinfrastruktur = en katalysator, men inte alltid lösningen på utvecklingsbehov Relationsbyggande och meningsskapande Att mötas som jämbördiga parter… En bred och öppen inbjudan gav bra spridning på olika aktörer Vi började WS 1 med lite grundtankar kring vikten av ett bra samarbete Politisk förankring en framgångsfaktor för långsiktighet – styrande + opposition

18 Förutsättningar  process  utfall
Etablerade strategier och visioner Institutionella förhållanden Tolkning och konkretisering Kunskap och beslutsunderlag ”Planering” Mobilisering av aktörer och resurser Legitimitet och handlingskraft ”Politik”, värderingar Gemensam förståelse Kunskapsunderlag, metoder, aktiviteter ARBETET I DAR HAR TVÅ BESTÅNDSDELAR: Men! Det är inga vattentäta skott mellan vad som traditionellt kallas ”planering” och vad som traditionellt ses som ”politik”. Det talas idag mycket om att planeraren samordnaR intressen, får aktörer att genomföra önskade åtgärder i samverkan, vilket tangerar politiskt beslutsfattande. Helt enkelt: handling! Men, poängen är att det är viktigt att planeringens kunskapsunderlag och tolkningar möter politikens värderingar så att gemensam förståelse uppnås. Varje strategisk process har dock att förhålla sig till de grundläggande förutsättningarna: etablerade strategier och visioner, liksom rådande institutionella förhållanden, som ger stöd genom att sätta ramar för såväl arbetets inriktning som arbetssätt. Utfallet i en utvecklingsprocess tycks också bero på grundförutsättningarna. Regioner med en etablerad strategi och process för rumslig regional planering fokuserar på handling: kunskapsunderlag, planeringsmetoder och konkretisera aktiviteter för genomförande. Regioner som saknar detta fokuserar i högre utsträckning på processer och samverkansformer, varav merparten ser ett behov av att etablera ett samverkansforum som grund för handling. Detta är konkreta resultat i piloterna i Den attraktiva regionen. 4. Enligt teorin kan dock en gemensam förståelse ge mer långvarigt avtryck – i vardagen, i förhållningssätt till frågor. Vilket är vad vi valt att benämna ”strategisk kapacitet”. CF: Förstår ni det här förhållningssättet, så har ni bättre förutsättningar att nå framåt i arbetet, och ha realistiska förväntingar. Strategisk kapacitet: att nå genomslag för en strategi genom att kombinera tänkande och handlingskraft, låta planeringens kunskap möta politikens värderingar, och inte se planeringen som enbart ett underlag för politiska beslut. Fördjupad förståelse i arbetssätt, praktik Processer och samverkansformer Strategisk kapacitet!

19 Om vi skapar målbilden var och en för sig så arbetar vi som i fabeln om de 7 blinda männen och elefanten och skapar

20 Förtroendemodell Närhet + Pålitlighet Egenintresse Förtroende = +
Trovärdighet Egenintresse Trovärdighet = min expertis, erfarenhet, pondus Pålitlighet = håller vad jag lovar (lovar det jag kan hålla) Närhet = i den relation jag är med och skapar Egenintresse = fokus på mitt eget på bekostnad av andras Alltihop efter hur jag uppfattas av andra! Hur du uppfattas!

21 Processen- linjärt beskriven
Förstå situationen Pröva åtgärder Rekommendera Förutsätt-ningar Brister Målbild Åtgärder 1-4 Effekter/ Målupp-fyllelse 19/9 13/10 feb/mars 2017 sep 2017 WS 1 WS 2 WS 3 WS 4 Del 1 Del 2

22 Processen – som den är/kan bli! Paket av tänkbara åtgärder
Inspel från ”nya fakta” Processen – som den är/kan bli! Inspel från utredningar För/Efterarbete Förarbete Efterarbete maj-aug Sep-okt nov WS WS återkoppling Rapport del 1 dec-jan Mål Tänkbara åtgärder Åtgärdsinriktningar Bred inbjudan ”Inkludera” Mål Brister/problem 2017 För/Efterarbete Feb sep WS WS Backoffice kunskapsbärare Denna bild är bra men behöver renodlas och tydliggöras (tycker jag ). Någonstans bör det också så vilka som deltagit i processen (kommunen tjänstemän+politiken, näringslivet, boende, osv…)gör om den och ange deltagandet i stort (kategorier) Paket av tänkbara åtgärder Digitalt Forum för aktörer som Inte deltar i WS Slutrapport