Totalförsvarsplanering

En presentation över ämnet: "Totalförsvarsplanering"— Presentationens avskrift:

1 Totalförsvarsplanering

2 Bakgrund Regeringen har beslutat att en sammanhängande planering för totalförsvaret ska återupptas – uppdrag i regleringsbrev med stöd av: Förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap – statliga myndigheter under regeringen. Förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap. Beslut framgår i respektive myndighets regleringsbrev. Förordning (2015:1053): syftar till att statliga myndigheter genom sin verksamhet ska minska sårbarheten i samhället och utveckla en god förmåga att hantera sina uppgifter inför och vid höjd beredskap. Förordning (2015:1052): Gäller för s.k. bevakningsansvariga myndigheter. Dessa är verksamma inom: Teknisk infrastruktur, transporter, farliga ämnen, ekonomisk säkerhet, geografiskt områdesansvar, skydd, undsättning och vård.

3 Hur Sverige styrs vid krig och krigsfara
Sverige ska ha regler som så långt det är möjligt skapar grund för legalt handlande även vid höjd beredskap. Krigsdelegation i stället för riksdag. Möjligheter för regeringen och för myndigheter under regeringen att utöva särskilda befogenheter. Se kap. 15 RF I regeringsformen regleras bl.a. hur Sverige ska styras i händelse av krig eller krigsfara (höjd beredskap) Det finns ett antal fullmaktslagar som kan aktiveras vid höjd beredskap och ger regeringen bemyndigande att föreskriva om tillämpning vid krigsfara m.m. T.ex.: Lag om förfarande hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara m.m., ransoneringslagen, förfogandelagen och arbetsrättsliga beredskapslagen. Se vidare i förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap.

4 Totalförsvar All militär och civil verksamhet som behövs för att förbereda Sverige för krig. Civilt försvar – den verksamhet som bedrivs av statliga myndigheter, kommuner, landsting, privata företag och frivilligorganisationer. I krig är totalförsvar all samhällsverksamhet som då ska bedrivas. Se: Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap

5 Höjd beredskap (skärpt och högsta)
Regeringen beslutar – för att stärka Sveriges försvarsförmåga. Är Sverige i krig råder högsta beredskap. Är Sverige i krigsfara eller råder det sådana utomordentliga förhållanden som är föranledda av att det är krig utanför Sveriges gränser eller av att Sverige har varit i krig eller krigsfara, får regeringen besluta om skärpt eller högsta beredskap. Se: Lag (1992:1403) om totalförsvar och höjd beredskap

6 Vid höjd beredskap – vad gäller för statliga myndigheter
Försvarsmakten krigsorganiseras helt eller delvis. Myndigheternas fredstida verksamhet ska om möjligt upprätthållas i normal omfattning. Bevakningsansvariga myndigheter ska i första hand inrikta sin verksamhet på uppgifter som har betydelse för totalförsvaret och hålla regeringen informerad om händelseutvecklingen, tillståndet och förväntad utveckling samt vidtagna och planerade åtgärder. Se: Förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap och förordning (2015:1052) om krisberedskap och bevakningsansvariga myndigheters åtgärder vid höjd beredskap. Vilka myndigheter som är s.k. bevakningsansvariga framgår av bilaga till förordningen. Kommuner och landsting ska bl.a. vidta de särskilda åtgärder som behövs för att under de rågande förhållandena kunna fullgöra sina uppgifter i totalförsvaret. Kommun- respektive landstingsstyrelsen har ledningsansvar. Vid högsta beredskap ska kommuner och landsting övergå till krigsorganisation. Enskilda organisationer och företag – om de enligt överenskommelse eller på annan grund är skyldiga att fortsätta sin verksamhet i krig ska de vidta särskilda åtgärder för att kunna fullgöra dessa skyldigheter.

7 Totalförsvarsplikt Totalförsvarsplikten gäller
Personer som är 16 – 70 år och svenska medborgare eller var och en som utan att vara svensk medborgare är bosatt i Sverige. En totalförsvarspliktig är skyldig att Medverka vid utredning om sina personliga förhållanden Tjänstgöra inom totalförsvaret i den omfattning som kroppskrafter och hälsotillstånd tillåter. Se: Lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt

8 Totalförsvarsplikt fullgörs genom
Värnplikt Civilplikt Allmän tjänsteplikt Värnplikt och civilplikt omfattar grundutbildning, repetitionsutbildning, beredskapstjänstgöring och krigstjänstgöring. Värnplikten och civilplikten möjliggör att totalförsvarspliktiga grundutbildas och krigsplaceras i fredstid för att därefter kunna kallas in vid behov till krigs- eller beredskapstjänstgöring. Värnplikten fullgörs hos Försvarsmakten. Civilplikten fullgörs i de verksamheter inom totalförsvaret som regeringen föreskriver i förordning (1995:238) om totalförsvarsplikt. Den syftar till att säkerställa tillgången på personal inom det civila försvaret. Det kan t.ex. vara inom hälso- och sjukvården, räddningstjänst, posthantering och flygtrafikledning. Allmän tjänsteplikt är bara tillämplig vid höjd beredskap. Regeringen får föreskriva om allmän tjänsteplikt om det behövs för att en verksamhet som är av särskild vikt för totalförsvaret ska kunna upprätthållas. Det kan avse en viss del av landet eller en viss verksamhet. Ingen grundutbildning sker inom ramen för den allmänna tjänsteplikten.

9 Allmän tjänsteplikt Fullgörs genom att den som är totalförsvarspliktig
Kvarstår i sin anställning eller fullföljer ett uppdrag (konsult), tjänstgör enligt avtal om frivillig tjänstgöring inom totalförsvaret, eller utför arbete som anvisats honom eller henne av den myndighet (Arbetsförmedlingen) som regeringen bestämmer. Beslut om allmän tjänsteplikt får inte omfatta den som är krigsplacerad med stöd av lagen om totalförsvarsplikt. Totalförsvarspliktig är den som är mellan 16 – 70 år, svensk medborgare eller utländsk medborgare och vistas i landet. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska besluta hos vilka arbetsgivare eller uppdragsgivare som allmän tjänsteplikt ska fullgöras och vilka arbetstagare och uppdragstagare som ska omfattas av allmän tjänsteplikt. Vanligtvis innebär detta att man utför den allmänna tjänsteplikten hos den myndighet där man har sin anställning. En totalförsvarspliktig som omfattas av ett beslut enligt ovan ska få del av detta genom anslag på arbetsplatsen eller på annat lämpligt sätt.

10 Krigsplacering kan ske med stöd av
Lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt Anställningsavtalet, enligt förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap Frivilligavtal, enligt förordning (1994:524) om frivillig försvars-verksamhet Krigsfrivilligavtal, enligt förordning (FFS 1987:12) om krigsfrivilliga vid försvarsmakten De två översta grunderna för krigsplacering beskrivs närmare i de följande bilderna. Frivilligavtal och krigsfrivilligavtal beskrivs däremot inte vidare.

11 Krigsplacering med stöd av lagen om totalförsvarsplikt
Av totalförsvarspliktig efter avslutad grundutbildning (ska) eller annan militär utbildning (får). Beslut om krigsplacering fattas av Rekryteringsmyndigheten efter framställan från statliga myndigheter, kommuner, landsting, bolag, föreningar, samfälligheter, registrerade trossamfund o.s.v. Beslut om krigsplacering får fattas utan att den som beslutet avser ges tillfälle att yttra sig. En grund för att krigsplacera är med stöd av lagen om totalförsvarsplikt. Krigsplacering kan med detta stöd ske av den som fullgjort värnplikt, grundläggande militär utbildning (GMU i Försvarsmakten) eller civilplikt. I 4 kap 7 § förordning om totalförsvarsplikt framgår vilka statliga myndigheter, som enligt 3 kap. 15 § lagen om totalförsvarsplikt, får göra framställning om krigsplacering. Dessa är Försvarsmakten och, med stöd av 4 kap 5 § andra stycket förordning om totalförsvarsplikt, Länsstyrelserna, Polismyndigheten, Säkerhetspolisen, Post- och telestyrelsen, Trafikverket, Transportstyrelsen, Jordbruksverket, Migrationsverket, Statens energimyndighet och Affärsverket svenska kraftnät.

12 Krigsplacering med stöd i anställningsavtalet
Personal som är anställd hos en myndighet och som inte tas i anspråk i totalförsvaret i övrigt får, med stöd av anställningsavtalet krigsplaceras vid myndigheten. Personalen ovan och personal som kan komma att beordras att tjänstgöra hos någon annan myndighet än den där den är anställd ska få skriftligt besked om krigsplacering eller avsedd tjänstgöring av anställningsmyndigheten. Gäller statliga myndigheter under regeringen förutom Regeringskansliet, kommittéväsendet och Försvarsmakten. Krigsplacering är en sådan fråga som typiskt sett bör förhandlas enligt MBL eller samverkansavtal. Se: Förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap Krigsplaceringen berör i sig inte arbetstagarens arbetsskyldighet, utan är en planeringsåtgärd. Ovan nämnda förordning reglerar att en myndighet får besluta om hur myndigheten och dess personal ska vara organiserad vid höjd beredskap. Vid höjd beredskap kan arbetstagaren också omfattas av tjänsteplikt. Denna ändring sker med av stöd av lagen om totalförsvarsplikt då beslut finns om allmän tjänsteplikt. Beskedet om krigsplacering ska innehålla uppgift om inställelseplats. Arbetsförmedlingen kan besluta att en person ska utföra arbete hos en annan myndighet än den där personen är anställd.

13 Ianspråktagen i totalförsvaret
Stöd för beslut om krigsplacering Tjänstgöringsskyldighet vid höjd beredskap Värnplikt och GMU/ civilplikt Lag om totalförsvarsplikt (3-4 kap) (Vissa mynd. TRM beslutar) Krigs-placeras Ja Nej Anställningsavtalet enl. förordning om totalförsvar och höjd beredskap (De flesta mynd. Mynd beslutar) Allmän tjänsteplikt – Lag om totalförsvarsplikt (6 kap) Alla andra år Frivillig- eller krigsfrivillig-avtal* (Mynd m uppgift i totalförsvaret eller Försvarsmakten) GMU: är den grundläggande militära utbildning som unga kvinnor och män kan söka till frivilligt. Försvarsmakten utbildar. TRM: Totalförsvarets rekryteringsmyndighet ”Rekryteringsmyndigheten”. Inte ianspråktagen * Enl förordning om frivillig försvarsverksamhet eller förordning om krigsfrivilliga vid försvarsmakten.

14 Vad händer när beslut om höjd beredskap tillkännages?
Bland annat Ett antal författningar tillämpas omedelbart eller efter regeringsbeslut, t.ex. arbetsrättsliga beredskapslagen, lagen om arbetsförmedlingstvång, lag om förfarandet hos kommunerna, förvaltningsmyndigheterna och domstolarna under krig eller krigsfara. Regeringen får föreskriva om allmän tjänsteplikt. Beredskapslarm innebär föreskrift om allmän tjänsteplikt. Beredskapslarm innebär order till den som är krigsplacerad (plikt eller annan grund) att omedelbart inställa sig. Se Lag (1994:1809) om totalförsvarsplikt och förordning (2015:1053) om totalförsvar och höjd beredskap. Höjd beredskap tillkännages i radio, TV och, vid högsta beredskap, även genom beredskapslarm (”Hesa Fredrik”). Generellt gäller att vid högsta beredskap slår vissa regelsystem till automatiskt. I övriga situationer då höjd beredskap råder krävs att regering fattar särskilda beslut.

15 Arbetsrättslig beredskapslag
Tillämpas helt vid krig och helt eller delvis vid höjd beredskap i övrigt. Följande lagar tillämpas med ändringar och tillägg enligt lagen: - Medbestämmandelagen (MBL) - Förtroendemannalagen - Lagen om anställningsskydd (LAS) - Semesterlagen - Föräldraledighetslagen Följande lagar gäller inte - Studieledighetslagen - Lag om rätt till ledighet för vissa föreningsuppdrag i skolan - Lag om rätt till ledighet för SFI Regeringen får föreskriva om bl.a. förbud mot fackliga stridsåtgärder m.m. om det kan skada totalförsvaret Tillämpas helt vid krig och helt eller delvis om det föreligger krigsfara eller utomordentliga förhållanden (krig utanför Sveriges gränser eller om Sverige har varit i krig eller krigsfara). Den arbetsrättsliga beredskapslagen tar sin utgångspunkt i följande: (prop 1986/87:165): ”En utgångspunkt är att parterna under fredstid har ett betydande ansvar för förhållandena på arbetsmarknaden och att detta ansvar inte är mindre betydelsefullt i ofärdstider. Behovet av parternas medansvar är snarare större när sådana förhållanden råder. En annan utgångspunkt är att det inte kan vara eftersträvansvärt att för krissituationer skapa ett regelsystem som mer än oundgängligt avviker från den ordning som gäller under fred. Detta skall inte förstås på det sättet att ingrepp i det fredstida regelsystemet skulle till varje pris undvikas. Men man bör om möjligt undvika ingrepp som i grunden rubbar det fredstida mönstret för samverkan mellan parterna och mellan dessa och statsmakterna.”

16 Avtal om arbetstid m.m. under krigs- och beredskapstillstånd (AKB)
Ansluter till den arbetsrättsliga beredskapslagen. Innehåller bl.a. bestämmelser om: - arbetstid m.m. - semester - lön och andra ersättningar - förhandlingsordning i rättstvister Centralt kollektivavtal som finns på Arbetsgivarverkets hemsida.

17 Tack för idag!