Välkommen! Grundutbildning för nya rehabkoordinatorer, sakkunnig läkare och TRIS-representanter.

En presentation över ämnet: "Välkommen! Grundutbildning för nya rehabkoordinatorer, sakkunnig läkare och TRIS-representanter."— Presentationens avskrift:

1 Välkommen! Grundutbildning för nya rehabkoordinatorer, sakkunnig läkare och TRIS-representanter

2 Program 09.00 - 09.10 Välkomna! Inledning och innehåll 09.10 - 10.00
Grundkunskap TRIS Läkarens dilemma – dr Anna-Sophia Von Celsing 12.00 – 13.00 Lunch 13.00 – 13.40 Vårdens uppdrag – Karin och Charlotte Försäkringskassans uppdrag 14.15 – 14.30 Arbetsförmedlingens uppdrag 14.30 – 15.00 Fika 15.00 – 15.20 Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan – Konkreta case 15.20 – 15.50 Socialtjänstens/försörjningsstöds uppdrag 15.50 – 16.00 Sammanfattning och avslut

3 Vad innebär försäkringsmedicin?
” Läran om sambandet mellan sjukdom, försäkring och samhälle”

4 Exempel på frågeställningar inom försäkringsmedicin
Hur förhåller jag mig för att på bästa sätt ta tillvara patientens resurser trots sjukdom? Hur bemöter jag bäst patienter med en självupplevd ohälsa utan påvisbar medicinsk orsak? Vem i vårdkedjan eller i patientens omgivning är bäst lämpad när det gäller att vara ett stöd i rehabiliteringen? Hur fyller jag i medicinska underlag till Försäkringskassan, privata försäkringsbolag och andra myndigheter? Hur kommunicerar jag med övriga aktörer i samband med rehabilitering, exempelvis TRIS-team, arbetsgivarkontakter, företagshälsovård? Källa: Vad är försäkringsmedicin? Varje dag görs bedömningar inom vården inom det försäkringsmedicinska området och vanligast är bedömning inför sjukskrivning. Det bedöms vilka åtgärder och instanser som krävs för att patienten ska upprätthålla eller återfå arbetsförmåga. Försäkringsmedicin berör flera professioner, är en del av vård och behandling och ska hanteras utifrån samma kriterier som andra åtgärder inom vården.

5 Lite grundkunskap TRIS

6 Samverkan och försäkrings-medicin går hand i hand TRIS-team är en typ av Försäkringsmedicinskt forum

7 TRIS är ingen rehabiliteringsinsats utan en struktur för rehabiliteringssamverkan i Sörmland

8 TRIS idag En struktur/organisation för rehabiliteringssamverkan i Sörmland. Utvecklats sedan 2002, initialt under namnet Rehabskelettet. Ingående parter: Landstinget, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och samtliga kommuner i länet (Socialtjänsten). Sammantaget medarbetare. Viktigaste beståndsdelen – våra 40 TRIS-team. Löpande överenskommelse mellan parterna (14 st)

9 TRIS-team Förstärks med Vårdens rehabiliteringsteam
Sjukskrivande läkare, sakkunnig läkare, arbetsterapeut, sjukgymnast, kurator, psykoterapeut Rehabkoordinator = teamledare och spindeln i nätet Arbetsförmedling Försäkringskassan Socialtjänst Förstärks med Kravet på resurstillsättning i TRIS-teamet enligt uppdragsbeskrivningen: Vården: rehabkoordinator och relevant vårdpersonal Försäkringskassan: representant som arbetar utifrån uppdragsbeskrivning Arbetsförmedlingen: representant som arbetar utifrån uppdragsbeskrivning Socialtjänsten: representant som arbetar utifrån uppdragsbeskrivning TRIS-team finns på samtliga VC i länet, även privata samt på vissa kliniker där många inom TRIS-målgrupp finns: bl a psykiatrin, medicin, SRS, ortopeden, reumatologen TRIS-teamet har det absolut viktigaste uppdraget då de arbetar individnära och stödjer individen i dess rehabiliteringsprocess. TRIS-teamet arbetar enligt TRIS-processen. Rehabkoordinatorn är teamledare, har uppdraget att samverka och koordinera såväl internt som externt. Rehabkoordinatorn är anställd på vårdenheten och finansieras via statliga medel/sjukskrivningsmiljarden. TRIS-teamen ger snabba kontaktvägar och förkortar handläggningstider. Det ger även en ökad kännedom om och förståelse för våra olika uppdrag. Det ger goda förutsättningar för att samordna det som kan samordnas och arbeta flexibelt men inom ramarna.

10 Så här kan det se ut Sjukgymnast Rehabkoordinator Socialtjänsten
Sakkunnig läkare Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Psykoterapeut Arbetsterapeut Socialtjänsten Rehabkoordinator Sjukgymnast TRIS-teamet på VC Skiftinge i Eskilstuna.

11 Varför TRIS?

12 Vi har alla olika uppdrag inom rehabiliteringsområdet
Nu ska vi titta närmare på våra olika uppdrag inom rehabiliteringsområdet. Sjukvården Försäkringskassan Socialtjänsten Arbetsförmedlingen

13 Individens ansvar Lämna information Delta i planering
Aktivt medverka i sin rehabilitering lämna den information som är relevant i rehabiliteringen, delta i planeringen samt aktivt medverka i sin rehabilitering.

14 ”Rätt insatser, rätt ersättning, från rätt instans vid rätt tidpunkt”
Syfte? ”Rätt insatser, rätt ersättning, från rätt instans vid rätt tidpunkt” I TRIS arbetar vi med individer som är sjuka och behöver hjälp från flera parter för att kunna behålla sitt arbete, återgå i arbete eller söka arbete. Vårt mål är att ge individen rätt insatser, rätt ersättning, från rätt instans vid rätt tidpunkt. Varken sjukvården, Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller Socialtjänsten kan uppnå målet på egen hand. För att lyckas med det krävs samverkan - vi behöver hjälpas åt för att nå vårt mål. Till stöd har vi då TRIS-organisationen och TRIS-processen. TRIS handlar sammantaget om kundnytta, patientsäkerhet, jämlik vård, arbetslinjen och individers möjlighet till egenförsörjning.

15 För vem?

16 Personer som på grund av sjukdom behöver stöd från flera parter för att kunna behålla sitt arbete, återgå i arbete eller söka arbete

17 Om vi inte hade TRIS

18 Lt FK AF Soc Individer faller mellan stolar
Individer ramlar mellan myndigheternas ”stolar” Soc

19 FK AF Lt Soc Eller slussas runt
Myndigheten och vården som slussar runt individer med sammansatt problematik Kalle anmäler sig som arbetssökande hos Arbetsförmedlingen. Han berättar då också att han har ryggbesvär och inte h är begränsad i vissa typer av arbeten. Jag förstår. Men om du är sjuk så är det Försäkringskassan som ska hjälpa dig så ta kontakt med dig. I Försäkringskassans kundtjänst får då Kalle information om att han då behöver göra en sjukanmälan och lämna ett läkarintyg som beskriver hans nedsättning. Kalle ringer till vårdcentralen och får en tid för läkarbedömning. Läkaren hittar inga fysiska problem och kan därför inte sjukskriva kalle och utfärda ett läkarintyg. Kalle kan då inte få någon ersättning från Försäkringskassan. Kalle går till Socialkontoret och ansöker om försörjningsstöd. På Socialkontoret får Kalle berättar Socialsekreteraren att Kalle måste vara inskriven på Arbetsförmedlingen och aktivt söka arbete för att få försörjnignsstöd. Om han är förhindrad på grund av sjukdom måste han ha ett läkarintyg…………och Kalle slussas runt i systemet. Soc Illustration lånad av Eskilstuna Kommun, Arbetsmarknad och Familjeförvaltningen

20 FK AF Lt Soc Samverkar istället runt individen
Så här vill vi ha det – myndigheter och vården som samverkar runt individen. De insatser som kan samordnas och ske parallellt ska ske parallellt. Inte en kedja av insatser med glapp där emellan. Soc Illustration lånad av Eskilstuna Kommun, Arbetsmarknad och Familjeförvaltningen

21 Ett lite mer konkret exempel

22 Individ Försäkringskassan
Vad finns det för möjligheter på Arbetsförmedlingen? Kan jag få stöd från sjukvården när jag arbetstränar? Om det är ok för dig så stämmer jag av med din läkare och så tar jag kontakt med Arbetsförmedlingen. Individ Försäkringskassan Exempel på gången om vi inte hade TRIS: En person är redo för att påbörja arbetslivsinriktad rehabilitering. Behov finns av att stämma av med läkare och sedan Arbetsförmedlingen. Ingen struktur finns uppbyggd för detta förutom den vanliga gången med telefonkontakt.

23 Personen du söker är upptagen. Tala in ett meddelande efter tonen.
Försäkringskassan Läkare Både läkare och handläggare på Arbetsförmedlingen är oftast upptagna i möten eller samtal med patienter och kunder. Det kan därför ta sin lilla tid att både få stämma av med läkaren om det är lämpligt med att påbörja en arbetslivsinriktad rehabilitering och vilka möjligheter som finns på Arbetsförmedlingen. Individen får vänta, blir orolig, kanske tappar motivationen och sjukpenningdagarna tickar. Handläggaren kommer inte framåt i sitt arbete och blir frustrerad och organisationen förlorar i produktivitet vilket påverkar andra kunder, patienter, klienter.

24 TRIS-processen

25

26

27

28 Under = TRIS-mötet Kartläggning av alternativa insatser utifrån individens förutsättningar och mål Finns behov av uppföljning på TRIS-möte längre fram? Beslut om vem som återkopplar till individen TRIS-mötet är också ett forum för informationsutbyte mellan organisationerna

29

30 Efter – återkoppling och vidare planering
Återkoppling och vidare planering med individen Genomförande av samordnade insatser Avstämningsmöte/annat flerpartsmöte vid behov

31

32 Avslut –planering Ärendet avslutas i TRIS när det finns en planering i ärendet. Det kan exempelvis vara en planering mot: Förberedande träning ex TUNA Arbetslivsinriktad rehabilitering Arbete Studier Sjuk- eller aktivitetsersättning

33

34 Avgörande för att det ska fungera
Alla ingående parter är engagerade och tror på samverkan. Prestigelöshet, god samarbetsanda i teamet. Ordning och reda i teamen: skriftliga uppdragsbeskrivningar, rutiner, fasta mötestider etc. Tydlighet avseende uppdrag i alla delar av organisationen. Att fortsätta driva utvecklingsarbetet på alla nivåer och inom den egna verksamheten. (Utvecklingsdagar)

35 TRIS ger en snabbare väg till fortsatt planering
Snabbare kontaktvägar Kortare handläggningstider Smidigare flöden Bättre kunskap om varandra uppdrag och roller som ger ökat förtroende i samarbetet.

36 Viktigt att ha koll på……….

37

38 Försäkringsmedicin TRIS-utbildning Läkarintyget och DFA - kedjan
Anna-Sophia von Celsing Ortoped / Rehaböverläkare, Med Dr Försäkringsmedicinska kommittén Sörmland TRIS-utbildning Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap Enheten för allmänmedicin och klinisk epidemiologi, Uppsala universitet

39 Vi ska prata om Vad händer när man blir sjuk? Läkarens beslutsunderlag
Intygets väg - FK Läkarintyget Frågor A-S v Celsing

40 Vad händer när man blir sjuk?
Arbetsgivaren Anmäler t FK inom 1 v Anställd Sjukanmälan t arbetsgivaren Sjuklön Sjukpenning Karensdag Läkarintyg 1 2 8 14 90 180 365 Arbetslös Sjukanmälan till FK Sjukpenning Rehabkedjan A-S v Celsing

41 Rehabiliteringskedjan
Återgång till vanliga arbetsuppgifter eller andra arbets-uppgifter hos arbetsgivaren. Arbetsuppgifter söks även på hela arbets-marknaden med hjälp och stöd från arbetsgivare och Arbetsförmedlingen.* Fortsatt hjälp och stöd från arbetsgivaren och Arbetsförmedlingen för återgång i någon form av arbete. Sjukpenning betalas ut om man inte kan klara de vanliga arbets-uppgifterna. Sjukpenning betalas ut om man inte kan klara någon arbets-uppgift hos nuvarande arbetsgivare.** Sjukpenning betalas ut om man inte kan utföra något arbete alls på arbetsmarknaden.*** Den 1 juli 2008 trädde den nya sjukförsäkringsreformen i kraft. För sjukpenningens del var den främsta förändringen införandet av en rehabiliteringskedja i vilken anges bestämda tidpunkter då den försäkrades arbetsförmåga ska prövas. För den som inte har haft arbetsförmåga under 180 dagar ska, om inte särskilda skäl talar emot det, arbetsförmågan prövas mot ett ”förvärvsarbete på den reguljära arbetsmarknaden i övrigt”. Dagar med sjukpenning begränsas så att det under 364 dagar kan utgå sjukpenning med 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Därefter får de försäkrade ansöka om ytterligare maximalt 550 dagar med sjukpenning på fortsättningsnivå (75 procent av SGI:n). I det fall det föreligger synnerliga skäl kan sjukpenning med 80 procent av SGI beviljas under obestämd tid (flera dagar med sjukpenning på normalnivå). När dagarna med sjukpenning är slut erbjuds den försäkrade ett arbetslivsintroduktionsprogram hos Arbetsförmedlingen under 90 dagar. Om det visar sig att det inte finns någon arbetsförmåga utifrån den utredningen kan man ansöka om sjukpenning igen. 90 180 365 * Den sjukskrivne har rätt tilltjänstledighet för att söka och pröva annat arbete ** Vid särskilda skäl eller om oskäligt kan detta gälla längre än 180 dagar. *** Vid allvarliga sjukdomar eller om oskäligt betalas sjukpenning ut längre än 365 dagar.

42 Från penna till penning…….
Läkarintygets väg Försäkringskassan

43 och när får patienten pengar??
Läkarintyg elektroniskt Vad gör FK med Läkarintyget? Dag 1 Dag 8 Ansökan skickas till den försäkrade Försäkrade gör ansökan om sjukpenning Finns obligatoriska uppgifter? Bedömer rätt till sjukpenning ersättning Fastställer dag i rehabkedjan Dag 15 Försäkringskassan Behövs komplettering/förtydligande?LUH?Fördjupad utredning.Avstämningsmöte? Kundflöde 1 Korta sjukfall, förväntat frisk av sig själv, annars friska individer, Ex ICD-10 J diagnoser Kundflöde 2 Fortsatt sjuk, förväntad åter i arbete efter medicinsk rehab, kortare sjukfall ca 2 månader. Gravida. Kundflöde 3 Komplexa sjukfall där medicinsk rehab och samverkan med myndigheter krävs för att komma tillbaka i arbete eller kunna vara arbetssökande Ex ICD-10 F och M diagnoser och när får patienten pengar?? Dagar

44

45 Läkarens dubbla uppdrag
Medicinskt Ställa diagnos Behandla Rehabilitera Försäkringsmedicinskt Bedöma arbetsförmåga Utfärda medicinska underlag Intyg o utlåtanden Intyg: beskriver sakförhållande t.ex. omfattningen av en kroppsskada som läkaren sett vid undersökning Utlåtande: bedömning t.ex. om vad som orsakat skadan eller/och en prognos A-S v Celsing

46 Rätt till sjukpenning vid arbetsoförmåga till följd av sjukdom
Försäkringskassan - beslutar

47 Sjukskrivning ? Skada eller nytta? Läkarens dilemma Ja Nej Anamnes
Status Röntgen Lab Behandling Läkarens dilemma Sjukskrivning ? Ja Nej

48 Sjukskrivning = Behandling

49

50

51 Läkarintyget

52 Viktigaste rutorna! D Koden ska avse huvuddiagnosen. Ange gärna övriga diagnoser som kan försämra patientens förutsättningar. Bidiagnoser som har betydelse för patientens arbetsförmåga anges i klartext Patientens redogörelse för den aktuella sjukdomens utveckling före undersökningstillfället och vilka begränsningar i arbete och dagligt liv som patienten upplever. Beskrivning av fynd i status som motiverar aktuell diagnos. Gärna även röntgen och laboratoriesvar. F Tydlig beskrivning av hur sjukdomen begränsar patientens förmåga/aktivitet på individnivå. Konsekvenser och omfattning av funktionsnedsättningen. Relateras till arbetsuppgifter A

53 Funktionsnedsättning
Fält 4 Funktionsnedsättning Exempel - rörelseorgan Nedsatt rörlighet, böj- och sträckförmåga, rotation Nedsatt kraft Smärta Exempel - Psyk Koncentrationssvårigheter Nedsatt uthållighet Minnessvårigheter Trötthet A-S v Celsing

54 Exempel – rörelseorgan
Att ändra kroppsställning Att bibehålla kroppsställning Lyfta armarna ovan axelhöjd Gå med eller utan hjälpmedel Lyfta, sitta, gå Stå framåtböjd Utföra finmotoriskt arbete med händerna Exempel – psyk Att vara uppmärksam Att lära nytt, förstå instruktioner Att påbörja, genomföra och avsluta en uppgift Att hantera stress, förändring o andra psykologiska krav Att förstå och uttrycka sig i tal och skrift

55 Ex. orkar inte företa sig någonting, blir apatiskt sittande i timmar, ingen aptit, klarar inga
sociala kontakter, svårt att ta sig ur sängen, orkar inte se på TV eller läsa tidningar, svarar inte i telefon, går inte ut ur huset, alltid trött

56 Förtydliga vad arbetet innebär ex tungt undersköterskearbete
på vårdavdelning för strokeskadade

57 Om den sjukskrivningstid som rekommenderas i Socialstyrelsens försäkringsmedicinska beslutsstöd överskrids ska det finnas en motivering till varför i detta fält. OBS! Bra ruta för komplettering av upplysningar!

58 DFA - kedjan Fält 2 Fält 4 Fält 5 Diagnos Funktionsnedsättning
Aktivitetsbegränsning Fält 2 Fält 4 Fält 5 A-S v Celsing

59 Läkarintyget får bärkraft i samverkan!
TACK

60 Våra uppdrag inom rehabiliteringsområdet
Nu ska vi titta närmare på våra olika uppdrag inom rehabiliteringsområdet. Sjukvården Försäkringskassan Socialtjänsten Arbetsförmedlingen

61 Sjukvården

62 Sjukvårdens uppdrag Verka för en välfungerande sjukskrivningsprocess
Tidigt och aktivt Medicinskt förebygga, utreda, behandla och följa upp. Erbjuda relevanta rehabiliteringsinsatser. Upprätta rehabplan tillsammans med patienten. Sjukvården ska verka för en väl fungerande sjukskrivningsprocess som präglas av tidiga och aktiva åtgärder så att fler personer återfår arbetsförmågan och ges förutsättningar att återgå i arbete. Huvuduppgiften är att medicinskt förebygga, utreda, behandla och följa upp sjukdomar och skador samt erbjuda relevanta rehabiliteringsinsatser. En effektiv rehabilitering förutsätter att de olika åtgärder som sätts in, samordnas och inriktas mot samma mål. Detta sker både genom intern samverkan inom vården och tillsammans med andra aktörer såsom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunernas socialtjänst.

63 Sjukskrivnings-processen
Treenighet Stödjer Rehabkoordinator Sakkunnig läkare Ansvarig Sjukskrivnings-processen Verksamhetschef

64 Rehabkoordinatorns uppdrag
Samordna vårdens del av sjukskrivnings- och rehabiliterings-processen Arbeta med att aktivt delta i Tidig Rehabilitering I Samverkan (TRIS) Vara stöd till individen Charlotte tar vårdens del Denna bild ska ligga kvar när Therese tar över. Hur arbetar Therese med de olika delarna?

65

66

67

68 Case – Tidiga insatser Arbetsgivare
Patientbesök med läkare – ont knä, fötter, lätt gonartros Tungt arbete. Ingen sjukskrivning Kontakt Rehabkoordinator, kartläggning av arbetssituation, hinder möjligheter Ytterligare anpassning ej möjliga MEN AG föreslår byte av arbetsuppgifter Samtycke till kontakt med AG Telefonsamtal till AG med patienten i rummet Läkarintyg krävs till AG inför rehabutredning på arbetsplatsen Kontakt med FHV rekommenderas då av VC. Godkänns av AG

69

70

71

72

73 Viktiga faktorer i rollen som Reko
Vara tillgänglig såväl inom egna organisationen som gentemot samarbetspartners Vara flexibel i uppdraget som rehabkoordinator och uppdragets utformning Att vara lyhörd och öppen för teamarbete Att vara synlig ute på egna enheten

74 Försäkringskassan

75 Olika sjukskrivningssituationer – olika behov
Kunder som behöver ersättning för den tid de varit sjuka. Inget behov av samordnade insatser eller stöd. Inget behov av kontakt med FK. Kunder som är tillfälligt sjuka och kommer att gå tillbaka i sitt vanliga arbete. Inget behov av samordnade insatser. Kunder med behov av personlig kontakt, samordnade insatser och stöd för att återgå i arbete så snart som möjligt/hitta en hållbar lösning.

76 Försäkringskassan bedömer arbetsförmågan
Arbetet Arbetsmarknaden Aktiviteter Bedömning Sjukdom Funktionsnedsättning Aktivitetsbegränsning Det handläggare ska göra är att fastställa vilken bedömningsgrund som är aktuell. Utifrån de aktiviteter som är aktuella (i arbete hos arbetsgivaren, i annat arbete m.m.) ska sedan handläggare bedöma, gentemot de aktivitetsbegränsningar som man identifierat, om arbetsförmågan är nedsatt. Knyta an till det Anna-Sophia har sagt under förmiddagen

77 Nollplacerade Nollplacerad – vad menar vi?
En person som har en nedsatt arbetsförmåga p g a sjukdom men som saknar sjukpenninggrundande inkomst (SGI) och kan därför inte få sjukpenning från Försäkringskassan. Sjukpenninggrundande inkomst = 0

78 Sjukdom och rehabilitering
Förebyggande sjukpenning Sjukpenning (efter arbetsgivarens sjuklön 14 dagar) Rehabiliteringsersättning Aktivitetsersättning Sjukersättning Sjukpenning ska ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. - Av de 24,1 miljarder kronor som betalades ut i sjukpenning år 2013 (exklusive samverkansmedel) gick 61 procent till kvinnor och 39 procent till män. Olika rehabiliteringsåtgärder ska underlätta för de långtidssjuka att återgå till arbete. - Av 1,1 miljarder kronor som totalt betalades ut i rehabiliteringspenning under år 2013 gick 66 procent till kvinnor och 34 procent till män. Närståendepenning gör det möjligt för en person att avstå från arbete för att vårda en svårt sjuk närstående. - Av totalt 153 miljoner kronor i närståendepenning år 2013 betalades 70 procent ut till kvinnor och 30 procent till män. Sjukersättning och aktivitetsersättning ger ekonomisk trygghet vid långvarigt nedsatt arbetsförmåga. - Av totalt 3,1 miljarder kronor som betalades ut i aktivitetsersättning under år 2013 gick 46 procent till kvinnor och 54 procent till män. - Av totalt 37,6 miljarder kronor som betalades ut i sjukersättning under år 2013 gick 56 procent till kvinnor och 44 procent till män. Arbetsskadeersättning ska ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av arbetsskada. - År 2013 utbetalades 3 miljarder kronor i arbetsskadelivränta. Av det utbetalda beloppet gick 38 procent till kvinnor och 62 procent till män.

79 Samordningsuppdraget
Försäkringskassan samordnar Sjukvården ansvarar för den medicinska behandlingen och rehabiliteringen. Arbetsgivaren eller Arbetsförmedlingen har ansvaret för de arbetslivsinriktade åtgärderna Kommunen ansvarar för de sociala åtgärderna.

80 Samordningsuppdraget I 30 kap. 8-11 §§ SFB
innebär att FK ska utreda om det finns behov av rehabilitering för att individen ska kunna få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättningar att försörja sig själv genom arbete. En viktig avgränsning är att FK inte ska rehabilitera, utan samordna och säkerställa att de aktörer som har ansvar för åtgärderna genomför dessa. Koppla diskussion till den initiala behovsbedömningen. De ärenden som bedöms som kundflöde 2 är kunder som kommer att återgå i sitt vanliga arbete/sysselsättning utan behov av stöd eller insatser från Försäkringskassan. Kunderna är självgående. Därmed har man tagit ställning till att utredning av samordning eller behovet av samordningsinsatser inte finns hos kunderna. Den utredning som sker initialt i ärendet görs utifrån att Försäkringskassan behöver uppgifter för att kunna göra den första bedömningen och fatta beslut avseende inkommen ansökan.

81 Exempel – Försäkringskassan och TRIS
Ansökan sjukpenning. Diagnoser: depression och ADHD Sjukpenning-grundande inkomst (SGI) finns Uppsägning under sjukperioden Telefonutredning med kund. Inhämtar TRIS-samtycke TRIS-möte – lämplig väg för fortsatt planering? Förslag = Gemensam Kartläggning med AF SASSAM-kartläggning görs med kund. Impuls lämnas för möte med AF Gemensam Kartläggning: starta samarbete med AF/FK för att kunna återgå till arbetsmarknaden. Byta arbetsinriktning???

82 Arbetsförmedlingen

83 Två vägar in på Arbetsförmedlingen
Skriva in sig på eget initiativ Komma på initiativ av annan myndighet; kommun eller Försäkringskassan – ex. Gemensam Kartläggning

84 Krav för att vara aktuell för Arbetsförmedlingens service och insatser:
Vara arbetslös eller riskera arbetslöshet Vilja och kunna arbeta till någon del

85 Två olika spår Självgående Behov av fördjupat stöd

86 Särskilt uppdrag Arbetsförmedlingen har ett särskilt uppdrag inom arbetslivsinriktad rehabilitering; ”rusta individen att bli så självgående som möjligt”

87 Anpassa din arbetssituation
För personer med nedsatt arbetsförmåga som har ett klart fokus i sitt arbetssökande men behöver hjälp med anpassning av sin arbetsplats, arbetsuppgifterna eller arbetsmiljön, för att klara av att arbeta.

88 Faktablad om stöd finns i era mappar
Arbetshjälpmedel Personligt biträde Lönebidrag Utvecklingsanställning Trygghetsanställning Offentligt Skyddat Arbete, OSA Samhall Stöd och matchning

89 Förstärkt samarbete Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan
Individen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är överens om att behov och förutsättningar finns för att individen ska kunna nå målet arbete eller utbildning inom ett år.

90 Amanda – Arbetsförmedlingen och TRIS
Möten handläggare och Amanda Kontakt AG, Intressetester, uppföljningsmöten, arbetspsykolog TRIS-möte: vilken nivå rimlig? Testa två arbetsprövnings-platser Arbetsprövning på idrottsförening TRIS-möte: stöd stresshantering, avspänning bolltäcke Resultat – klarar 20 timmar men ej 25 Internt uppdrag – resurs skolbibliotek Arbetsprövning 4 mån. Känna sig för. AF:s arbetsterapeut. Ergonomi, hjälpmedel Anställning 50 %. Lönebidrag till AG TRIS-möte – information till vården om resultat Utbyte till halv sjukersättning

91 TRIS Under samtliga delar av processen inom det förstärkta samarbetet kan frågetecken kring förmågan uppstå och TRIS kan då vara en lämplig väg för att klara ut dessa.

92 Exempel - Försäkringskassan
Om vi hade använt våra verktyg – Hur hade det kunnat blivit istället?

93 Socialtjänsten

94 Arbetet styrs av Socialtjänstlagen Socialstyrelsens allmänna råd
Praxis (Kammarrätten) Kommunala riktlinjer

95 Försörjningsstöd/ ekonomiskt bistånd
4 kap. Rätten till bistånd 1 § Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda på annat sätt har rätt till bistånd av socialnämnden för sin försörjning (försörjningsstöd) och för sin livsföring i övrigt. Den enskilde ska genom biståndet tillförsäkras en skälig levnadsnivå. Biståndet ska utformas så att det stärker hans eller hennes möjligheter att leva ett självständigt liv. Lag (2010:52).

96 Riksnorm Livsmedel Kläder och skor Lek och fritid Hygien och hälsa
Förbrukningsvaror Tidning, telefon och TV-licens

97 Kostnader utöver riksnorm
Boende El Hemförsäkring Arbetsresor/bussresor Fackavgift/A-kassa

98 Livsföring i övrigt Exempel: Tandvård Medicin och vård Glasögon
Hemutrustning Umgängeskostnader

99 Förutsättningar för rätt till försörjningsstöd
Behovet kan inte tillgodoses på annat sätt Stå till arbetsmarknadens förfogande - studera - praktik genom AF eller kommunens arbetsmarknadsenhet - aktivt arbetssökande Vid sjukdom gäller - läkarintyg - delta i rehabilitering eller utredning

100 Konsekvensen av att vara nollplacerad
Får ej en personlig handläggare på FK på samma sätt som för en person med SGI Erbjuds ej arbetslivsinriktad rehabilitering genom AF i samma utsträckning Risk för att individen hamnar mellan stolarna. Mycket ansvar läggs på individen som kanske inte förstår Försäkringskassans roll i samband sjukskrivning. Söker oftast inte sjukpenning då de vet att de saknar SGI. Eftersom kunskap saknas om Försäkringskassan arbete med samordningsansvar erbjuds dessa personer ingen arbetslivsinriktad rehab i lika stor utsträckning trots att de själva kanske uttrycker en motivation för att närma sig arbetsmarknaden. Finns ingen tidsgräns på ersättning likt sjukpenning. Sjukskrivningen kan riskera att löpas på om inte soc.sek. uppmärksammar detta eller om individen själv inte säger något. Nollplacerade bedöms inte alla gånger utifrån samma principer som en person med SGI och/eller har arbete. Därför viktigt med samverkan för att fånga upp individen, till exempel använda sig av olika former av flerpartsmöten. Därför det är så bra att vi håller på att arbeta med rutiner för samverkan mellan FK och SOC och även stärka samverkan mellan AF och SOC kring denna grupp.

101 Socialtjänstens skyldighet att samverka
3 kap. 5 § SoL Socialnämndens insatser för den enskilde ska utformas och genomföras tillsammans med honom eller henne och vid behov i samverkan med andra samhällsorgan och med organisationer och andra föreningar. Lag (2012:776).

102 Socialtjänstens uppdrag inom TRIS
Hitta individer i behov av rehabilitering genom samverkan Vägleda individen till rätt insats och rätt ersättning Kunskapsöverföring Tydliggöra individens delaktighet i rehabiliteringsprocessen För att individen ska ha rätt till fss behöver de ha en planering, att de arbetar för att komma till egen försörjning. Många individer som saknar SGI eller faller ur systemet pga att de inte blir sjukskrivna för att de saknar arbete behöver vi stötta och hjälpa med att lyfta fram deras lika rätt till rehabilitering/behandling

103 Typ av ärenden som vi aktualiserar till TRIS
Sjukskrivna Oklara arbetsförutsättningar Istället för intyg ställs frågor genom TRIS Behov av samverkan för den fortsatta planeringen

104 Exempel – Socialtjänsten och TRIS
Sjukskriven, ryggskada. Mår psykiskt dåligt. Ingen sjukpenninggrundande inkomst. Önskar arbeta men ser inte möjligheter p g a ohälsa TRIS-samtycke. Frågeställning: Aktuellt med samordning av arbetslivsinriktad rehabilitering? TRIS-möte. Inga medicinska hinder för arbetslivsinriktad rehabilitering Återkoppling TRIS-mötet. Ansökan om samordning. Möte Försäkringskassan och Soc Gemensam Kartläggning Förstärkt samarbete AF/FK. Aktivitetsstöd Arbetsträning biltvätt. Upptrappning arbetstid Efter 6 månader finns en ledig tjänst som erbjuds Mohamed