Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande metoder/modeller

En presentation över ämnet: "Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande metoder/modeller"— Presentationens avskrift:

1 Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande metoder/modeller
Gunilla Henningsson Social resursförvaltning, enheten för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande Inom dessa metoder sker en stor del av arbetet mot våldsbejakande extremism.

2 Innehåll Politisk förankring.
”Trygg i Göteborg” – Trygghetsfrämjande och brottsförebyggande samverkan med polisen. ”Jämlikt Göteborg” - Långsiktigt arbete för att skapa en jämlik stad. ”SSPF” och ”SIG” – Samverkan runt individer. Hur modellen är uppbyggd - Central och lokala överenskommelser. (Vilka parter i resp.) - Organisationen centralt och lokalt (Även hur övriga av stadens förvaltningar/bolag kopplas på.) - Hjulet - Trygghetsmätningar, medborgardialoger, medarbetardialoger. Nuvarande prioriteringar - centralt - gällande medborgarlöften (förklara att bara polisen avger själva löftena). Fördelar och svårigheter med det här arbetet i en stor stad som Göteborg. (Olika förutsättningar och organisation i stadsdelarna.) Utmaningar framåt.

3 Politisk förankring Samlat program för stadens trygghetsfrämjande och brottsförebyggande arbete. Pekar ut riktningen för vad staden vill uppnå. Öka tryggheten och minska brottsligheten. Fokus barn och unga (och vårdnadshavare), främjande insatser, lokalt arbete och samverkan. Politiken är inte med i själva Trygg i arbetet på central nivå. På lokal nivå kan det variera. Tyngdpunkt på insatser riktade till barn och unga och deras vårdnadshavare. Det främjande arbetet innebär att medverka till goda uppväxtförhållanden, att stärka skyddsfaktorer i hem, skola, fritid, närområde och samhälle. Det lokala arbetet lyfts fram. Där finns kännedomen om behoven och situationen i området och kan göra prioriteringar som bäst gagnar individer och grupper. Vikten av att många olika aktörer arbetar tillsammans. Omfattar tio strategiska områden - Barns och ungas uppväxt - Livsvillkor - Där människor möts - Samspelet mellan människor och fysisk miljö. - Lokalt engagemang Risker för att utveckla kriminalitet Alkohol, narkotika, dopning och tobak. Otrygghet och utsatthet för brott. Organisatoriska strukturer, samarbete och partnerskap. Gemensamt lärande. Göteborgs Stad

4 Trygg i Göteborg Samverkan mellan staden och polisen för att öka tryggheten och minska brottsligheten. Skriftliga överenskommelser - central och lokala. Modell för att dela kunskap och erfarenheter, skapa gemensam problembild och analys och samverka för att minska identifierade problemområden. Dialog med medarbetare och invånare. Årliga prioriteringar och åtgärdsplaner. Medborgarlöften. Prioritering i det centrala arbetet är samverkan kring de av polisen identifierade särskilt utsatta områdena. Sedan 2010 har det funnits övergripande och lokala samverkansöverenskommelser mellan Göteborgs Stad (Staden) och polisområde Storgöteborg. Från och med 2015 sker samverkan enligt modellen Trygg i Göteborg som bygger på den nationella struktur för samverkan som Brottsförebyggande rådet, Polisen och Sveriges kommuner och landsting har tagit fram. Nuvarande centrala överenskommelse tecknades 21 juni 2016. I den centrala överenskommelsen lyfter vi VBE som ett område som alla sdf/LPO ska titta på när de tar fram sina problembilder för att vi ska få en samlad bild för hela staden. Det kan också vara sdf/LPO där problematiken inte är framträdanden men där den mycket väl kan finnas när en börjar leta efter den.

5 Central överenskommelse
Lokal överens-kommelse Lokal överens-kommelse Lokal överens-kommelse Lokal överens-kommelse Lokal överens-kommelse Lokal överens-kommelse Lokal överens-kommelse Lokal överens-kommelse Lokal överens-kommelse

6 Organisation och styrning Trygg i Göteborg – Central nivå
Styrgrupp Polisområdeschef Stadsdirektör Arbetsgrupp Central samordnare (Polis) Central samordnare (Stad) Operativ arbete Arbete på lokal nivå Struktur på central nivå -LÖK - nätverket träffas 2 gånger per halvår -Centrala strategiska samverkansgruppen träffas 2 gånger per halvår

7 Organisation och styrning Trygg i Göteborg - Lokal nivå
Styrgrupp Lokalpolisområdeschef Stadsdelsdirektör Arbetsgrupp Kommunpolis (Polis) Samordnare (Stadsdel) Operativ arbete Gruppchefer Medarbetare Struktur på lokal nivå Helt avgörande för modellens vara. MANDAT

8 Central samverkans-överenskommelse
Trygg i Göteborg Polismyndighetens verksamhetsplan Stadens brottsförebyggande program Polis Stadsdel Medborgare (dialog mm) Inriktning och prioritering - lång och kort sikt Samlad problembild Göteborgs Stad Central samverkans-överenskommelse Trygg i-modellen grund för samverkan Lokal lägesbild stadsdel Problemanalys (orsaksanalys) FORSKNING Stadens och polisens samverkan för att öka tryggheten och minska brottsligheten. Tre aktörer, polisen, staden och medborgarna. Trygghetsmätningar, medborgardialoger och medarbetardialoger. Berätta om hur många som gör trygghetsmätningar och hur övriga gör. Överenskommelser sedan 2010, enligt trygg i-modellen sedan Trygg i modellen utvecklades i Angered. En central och nio lokala. Nuvarande centrala överenskommelse tecknades 21 juni 2016. Kärnan i de lokala överenskommelserna är stadsdel och lokalpolisområde men att andra förvaltningar, bolag, föreningsliv, näringsliv m.m. kopplas på. Årliga prioriteringar och åtgärdsplaner. Nuvarande prioriteringar i det centrala arbetet är våldsbejakande extremism, grov organiserad brottslighet och narkotikarelaterad brottslighet. KONTENTAN Bygg inga stuprör, se till att det finns en röd tråd i styrning och i dess struktur och var trygg i processen. VERKTYGEN SSPF – UPPFÖLJ - SIG Åtgärdsplan (vem gör vad?) SSPF Sociala insatsgrupper Insatser/ aktiviteter Ordinarie verksamhet Medborgar- löften Uppföljning

9 ”Trygg i-arbetet” kopplas ihop med arbetet för att skapa en jämlik stad - ”Jämlikt Göteborg”
Göteborg ska vara den jämlika staden som bidrar till ett gott liv för alla. Ett långsiktigt främjande och förebyggande arbete. De områden som identifierats i Jämlikt Göteborgsrapporten sammanfaller med de områden som polisen identifierat som särskilt utsatta. Från början sex, nu sju områden. Vi gjorde en gemensam fördjupad analysrapport. Vi såg att vi behöver Öka den sociala sammanhållning som håller ihop staden och dess invånare. Stärka den sociala tilliten i de särskilt utsatta områdena. Stärka de offentliga institutionernas förmåga och utveckla bemötandet av invånarna. Arbetet sker utifrån Trygg i-modellen och Jämlikt Göteborg.

10 Jämlikt Göteborg Rapport: Skillnader i livsvillkor och hälsa (2014)
Visade på stora skillnader mellan olika områden i Göteborg. Det finns grupper av barn som har betydligt sämre uppväxtvillkor och sämre hälsa än andra barn i staden. Fem fokusområden Fokusområde 1: Ge varje barn en god start i livet. Fokusområde 2: Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren. Fokusområde 3: Skapa förutsättningar för arbete. Fokusområde 4: Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och boenden. Fokusområde 5: Strukturella och övergripande förutsättningar. På gruppnivå lever kvinnor 7,5 år och män 9,1 år längre i de mer välmående områdena i staden än i de mindre gynnade. Skillnaden i andel ekonomiskt utsatta hushåll är så stora som 60 procent jämfört med 2. I Göteborg lever 19 procent av alla barnhushåll med risk för fattigdom. För att minska skillnaderna arbetar vi med utvalda fokusområden. Det handlar mycket om att skapa goda förutsättningar för alla barn. För vart och ett av fokusområdena finns ett antal förslag på åtgärder och en fokusledare som driver arbetet i hela staden. Fokusområde 1: Ge varje barn en god start i livet. I fokusområdet arbetar vi bland annat med mobiliseringsfrågan Staden där vi läser för våra barn. Att främja läsningen kan i längden betyda fler behöriga till gymnasiet, fler som vidareutbildar sig och fler som lättare får jobb. Vi arbetar också med att utveckla och stärka familjecentrerat arbetssätt i staden, och att alla stadsdelar i hela Göteborg ska ha minst en familjecentral. Utvecklingen av familjecentrerat arbetssätt och familjecentraler syftar till att bygga en långsiktig och stabil grund för generella och tidiga insatser för barn och familjer. Det generella arbetet ska ges till alla och i högre dos till de med störst behov.  Ska även erbjuda ett välfungerande stöd och vara en plattform för tidig upptäckt och tidiga insatser. Familjestöd och stärka förskolans roll är två exempel på åtgärder. Fokusområde 2: Ge barn fortsatt goda förutsättningar genom skolåren. Prioriterade områden är att främja närvaron i skolan och hur vi gör kultur och fritid tillgängligt för alla barn. Vi tittar också på hur vi kan arbeta med föräldrastöd, elevstöd, en bra skolmiljö och barns inflytande och delaktighet. Vi ser till att utgå från alla arenor där barn befinner sig, inte bara i skolan även om fokus naturligt hamnar där. Fokusområde 3: Skapa förutsättningar för arbete. Alla föräldrar ska ha viktiga och riktiga jobb. När föräldrarna har ett jobb att gå till gör det stor skillnad för vilken start i livet och vilka uppväxtvillkor barn har. Det stegvisa jobb- och kunskapslyftet: stegvis utbildning anpassad för både deltagare och arbetsmarknadens behov av arbetskraft. Fokusområde 4: Skapa hälsofrämjande och hållbara miljöer och boenden. Vi ska bygga en stad där alla kan känna sig hemma. Teman som vi tittar på är hur stadsbyggnaden bidrar till en sammanhållen stad, samspel och möten, ett fungerande vardagsliv, identitet och upplevelse, gröna stadsmiljöer samt trygghet och öppenhet. Minska boendesegregationen. Utveckla hela staden men med prioritering av de stadsdelar och områden där behoven är som störst. - Ökad delaktighet och inflytande - Hälsosam närmiljö - Minskad boendesegregation - Ökad tillgång till bostäder - Ökad användning av aktiva och kollektiva transportmedel Fokusområde 5: Strukturella och övergripande förutsättningar för jämlikhet. För att kunna driva arbetet och göra skillnad inom våra fyra första fokusområden behöver vi skapa strukturer och förutsättningar för det. Ett brett fokusområde som innebär att se arbetet för en jämlik stad som en helhet. Inom området tittar vi på system och strukturer som behöver förändras och komma till för att skillnaderna i livsvillkor och hälsa i Göteborg ska kunna minska. Kunskaps- och samverkansallianser där vi lär oss av varandra, nya sätt att använda ekonomi för att påverka långsiktigt, ta fram strategier, utveckla dialogmetoder, säkra vår uppföljning, göra kartläggningar eller ta fram kunskapsunderlag och forskning för att vi ska kunna ta bra beslut.

11 Framförallt sammanfaller ”Trygg i” och ”Jämlikt Göteborg” när det gäller de särskilt utsatta områdena. De områden som identifierats i Jämlikt Göteborgsrapporten sammanfaller med de områden som polisen identifierat som särskilt utsatta. Från början sex, nu sju områden. Vi gjorde en gemensam fördjupad analysrapport. Vi såg att vi behöver: Öka den sociala sammanhållning som håller ihop staden och dess invånare. Stärka den sociala tilliten i de särskilt utsatta områdena. Stärka de offentliga institutionernas förmåga och utveckla bemötandet av invånarna. De områden som identifierats i Jämlikt Göteborgsrapporten sammanfaller med de områden som polisen identifierat som särskilt utsatta. Från början sex, nu sju områden. Staden och polisen gjorde en gemensam fördjupad analysrapport där det blev tydligt att vi behöver arbeta med att öka den sociala sammanhållning som håller ihop staden och dess invånare. Stärka den sociala tilliten i de särskilt utsatta områdena. Stärka lokalsamhällena och civilsamhället. Främja deltagande i organiserade sammanhang. Verka för att den fysiska utformningen ska främja interaktion och möten. Stärka de offentliga institutionernas förmåga och utveckla bemötandet av invånarna. Påverkar invånarnas tillit till samhället. Kontinuerligt norm- och värdegrundsarbete. Förståelse för komplexiteten i de särskilt utsatta områdena. Utveckla de offentliga institutionernas närvaro. Kontroll hanteras med varsamhet. Minska administrationstiden för de med klientkontakt. Säkerställa full bemanning med kompetent personal. Även i arbetet med de särskilt utsatta områdena finns det frågor som inte stadsdelen och lokalpolisen själva kan lösa, utan de måste hanteras på hela-staden-nivå. Därför har medarbetare, chefer, politiker och polisen brainstormat fram diverse förslag. När vi sammanställde alla förslag i en gemensam lista blev det tydligt att många av förslagen går hand i hand med Jämlikt Göteborgsarbetet. Förslagen fördelades under de fem fokusområdena och fokusledarna kommer få till sig de förslag som hör till respektive område. De insatser som ligger utanför Jämlikt Göteborgsarbetet lyfter vi in i det centrala Trygg i Göteborgsarbetet. Arbetet sker utifrån Trygg i-modellen och Jämlikt Göteborg. Trygg i-modellen används i samverkan mellan stadsdel och lokalpolisområde men diverse frågor har lyfts till hela-staden-nivå där prioriteringar på central nivå görs. Så långt det är möjligt fördelas förslagen ut till fokusledarna för Jämlikt Göteborgsarbetet. De som inte omhändertas där arbetar vår enhet vidare med. En del kan komma att lyftas in i den centrala åtgärdsplanen.

12 SSPF och SIG är en del av trygg i-arbetet
SSPF – skola, socialtjänst, polis och fritid Samverkan för att fånga upp barn och unga i riskzon för kriminalitet. Med sekretesslättnad kan deltagarna dela information. Finns i alla stadsdelar – koordinator samordnar arbetet. SIG – Sociala insatsgrupper Samverkan för att få unga vuxna att lämna en kriminell livsstil. Målgruppen är unga i åldern år. Utifrån den unga personens behov skapas team för samverkan på lokal nivå – arbetet samordnas av SIG-samordnaren. Anette Hillskär-Malmfors Tel: Mail: SSPF Fokus för informationsutbytet är barn och ungdomar som det kan finnas anledning att hålla ett extra vakande öga på. Det kan handla om skolk eller misstankar om att individen begått brott, ägnar sig åt missbruk eller befinner sig i destruktiva miljöer. Målgruppen för SSPF är barn och unga som går på mellanstadiet och högstadiet, men även yngre och äldre barn förekommer. SSPF bygger på att vårdnadshavaren skriftligen godkänner att de olika aktörerna tillfälligt får lov att lösa sekretessen och prata öppet om deras barn. Med SSPF går beslutsprocesserna kring unga i riskzon snabbare. Den tydliga strukturen underlättar kontaktvägar. SIG Berörda myndigheter och aktörer (exempelvis individ- och familjeomsorg, polis, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen). Finns i: Västra Göteborg Östra Göteborg Angered Norra Hisingen Västra Hisingen

13 Koppling till våldsbejakande extremism
VBE-arbetet sker utifrån trygg i Göteborgsmodellen och det arbetas med individer inom SSPF och SIG. I den centrala överenskommelsen lyfter vi VBE som ett område som alla stadsdelar/lokalpolisområden ska titta på när de tar fram sina problembilder. VBE förekommer i de särskilt utsatta områdena och blir därför del av arbetet som prioriteras centralt i Trygg i Göteborgs-arbetet. VBE i bilaga 2 för att vi ska få en samlad bild för hela staden. Det kan också vara sdf/LPO där problematiken inte är framträdanden men där den mycket väl kan finnas när en börjar leta efter den.

14 KONTAKT: Enheten för trygghetsfrämjande och brottsförebyggande Social resursförvaltning, Göteborgs Stad Gunilla Henningsson Tel: Mail: