1800-talet Filosofi.

En presentation över ämnet: "1800-talet Filosofi."— Presentationens avskrift:

1 1800-talet Filosofi

2 Efter Hegel Filosofins trovärdighet; misstro mot filosofins anspråk på vetenskaplighet Kunskapsområdenas specialisering Vänster- och högerhegelianer: förändring, dynamisk utveckling/statens betydelse - Feuerbach: ateist, materialist - Marx och Engels: historisk materialism; bas/överbyggndad; alienation; ideologianalys

3 Comte Kunskapsteoretisk ansats Positivismen
- relevant fråga ”hur”? Istället ör ”varför”? - inte söka efter ändamål - det finns bara vetenskaplig kunskap - empiriskt observerbara fakta

4 Comte Utvecklingens tre stadier: - det religiösa - det metafysiska
- det vetenskapliga (positivismen) ”Veta för att förutse för att kunna.”

5 Spencer Utveklingsläran: differentiering hos materia: ”från en obestämd osammanhängande homogenitet till en bestämd sammanhängande heterogenitet.” Arbetsfördelning, specialisering

6 Kierkegaard Reaktion mot Hegels forsoningstanken
Ställningstagande; beslut; val (jf existentialismen under 1900-talet): ”antingen eller”; engagemang ”Sanningen är subjektiviteten”; den enskilda individen; kontingens vs nödvändighet - (den existentiella) ångesten

7 Kierkegaard Livsuppfattningar: tre stadier - det estetiska
- det etiska - det religiösa: brott med ”etiken” Existensfilosofi

8 Schopenhauer ”Världen som föreställning”; koppling till Kants åskådningsformer och förståndets kategorier (se också Upanishaderna, ”Mayas slöja” samt Platon) Världen som vilja Kunskap om tinget-i-sig är möjlig (jf Kant)

9 Schopenhauer Pessimistisk historie/världssyn (jf Hegel)
Människosyn: viljan inte förnuftet Inget ändamål; S. avfärdar framsteget och förnuftet Staten behövs för att begränsa människans ondska (jf Machiavelli, Hobbes) Estetiken befriar jaget från begär Medlidandet

10 Nietzsche Kulturkritik: det ”appoloniska” och det ”dyonisiska”; intellektualismen präglar Västerlandet Hyllning till och sen kritik av Schopenhauer - pessimistisk livssyn: livet bestämt av viljan snarare än av förnuftet - N. bejakar livet och uppfattar medlidandet som livsfientligt

11 Nietzsche Perspektivism; behovet av mening; tolkning; att tillskriva mening Kritik av moraliska värderingar—moralens genealogi—”ressentimentet”, hämndlystnaden hos de svaga - herremoral - slavmoral Psykologisk förklaring av moraliska värderingar

12 Nietzsche Övermänniskan: Goethe—”totalitet”
”Viljan till makt”—viljan till kunskap, till att tillskriva mening (jf Foucaults syn på makt och kunskap)